lördag 27 februari 2016

Undanträngningseffekter

Bloggrannen Johan Westerholm skriver mycket bra idag om de undanträngningseffekter som den ökade invandringen har medfört. Dock så vill jag belysa två ytterligare faktorer som gör situationen ännu mer katastrofal.

Den första är den tvingande lagen från om med 1:a mars, där kommuner kommer att bli tvungna att ta emot flyktingar. Effekten av den är nog inte klar ännu, men den kommer säkert att ha börjat verka till valåret 2018. Ni har säkerligen sett tidningsrubriker om till exempel byggande av flyktingboenden i Stockholms kommun.

Den andra faktorn som jag vill belysa som mycket viktig är det kommunala utjämningssystemet, som principiellt omfördelar pengar från rika kommuner till fattigare, så att man ska kunna ha snarlik kommunal service, oavsett var man bor. Det står var och en fritt att titta i SCB:s statistik om vilka kommuner som betalar in till systemet och vilka som får ut pengar från systemet.

Som man kan se från statistiken, så betalar Stockholms kommun in 2.947 842 776 kronor in i systemet. Eller på ren svenska, nästan 3 miljarder av stockholmarnas skattepengar betalas ut i en annan kommun. Om vi sen tar exemplet med en kommun som "tar ansvar" enligt egen utsago, dvs. Malmö kommun, så ser vi att Malmö får 4.594 442 397 kronor från andra kommuner i Sverige. Eller närmare 4,6 miljarder ges till Malmö av de kommuner som betalar in i systemet. Det betyder i praktiken att det som Stockholm betalar in i systemet utbetalas i Malmö till fullo. Plus ytterligare 1,6 MILJARDER från andra kommuner i landet.

Så frågan är vad händer med det kommunala utjämningssystemet när kommuner som Stockholm också "börjar ta ansvar" enligt Malmös modell? Jo, man kommer att upptäcka att alla kommuner börjar gå ekonomiskt minus och då finns det inga givare in i det kommunala utjämningssystemet.

Så jag förutser att nästa steg blir att kommunerna kommer senast 2020 att få göra en statsreglerad trollkonst till, nämligen enhetlig kommunal beskattning. Och jag lovar, det blir inte en Stockholmsskatt på 29,98% utan snarare en kommunalskatt på Munkedals nivå med 35,11%.

Jag undrar hur många i Stockholms kommun som har bolån har räknat med en kommunalskatt på 35%. Troligen ingen. Om vi dessutom räknar med den svarta svanen att räntorna går upp i en någorlunda normal nivå på kanske 3%, så kan ni se att då kommer katastrofen med folk som inte har råd att bo. Kanske till och med kombinerat med ett avskaffande av ränteavdragen efter valet 2018.

Den svarta svanen är vare sig en svan eller svart. Den är brun och en gökunge i form av ett system som inte klarar av att vare sig assimilera, inkludera, integrera eller interagera med ett icke-etniskt svenskt prekariat som kommer att undantränga mer än bara viss social service i kommunerna.

Vi kommer att se ett avskaffande av kommunernas självbestämmande och slutligen införandet av en statlig enhetlig reglering på lokal nivå.

Kort och gott, DDR-Sverige. Och sannolikt lika eländigt som vilket kommunistland som helst. Vist är det intressant att systemet blir kommunistiskt när kommunerna inte har något att säga till om?

Vad tror ni om denna dystopi? Eller är det någon som hoppas på ett magiskt uppvaknande av den internationella ekonomin?

torsdag 25 februari 2016

nyModerata floskler

Ingen kan ju ha missat det faktum att AKB och de nya Moderaterna dissar Sverigedemokraterna kraftfullt.

Jag håller med om att SD definitivt saknar många svar på frågor som jag tycker är högst väsentliga, såsom inom rättspolitiken, försvarspolitiken, EU-politiken och förhållandet till Ryssland. Det finns helt enkelt för många Putin-kramare i det partiet. För att inte tala om isolationister som inte förstår nyttan med ett EU där vi kan om vi vill välja de bästa egenskaperna från varje EU-land.

Men vad är då problemet med de nya moderaterna. Jo, politik inom invandring som SD har föreslagit har kallats för "rasistiskt", men när AKB&Co släpper samma politik, så är det "ansvarstagande". Det kan inte vara så att beroende på vem som kommer med förslaget så är det bra eller dåligt. Det är förslagen i sig som ska värderas, inte budbäraren.

Nåväl, ett tydligt bevis för att de nya moderaterna inte väljer att ta "ansvar" är faktiskt att dagens invandringskris beror i mångt och mycket på de nya moderaternas migrationsöverenskommelse med Miljöpartiet. Och det ska vi vara på det klara med att det var just de nya moderaterna som  drev frågan i Alliansregeringen för att "straffa" de väljare som var oförskämda nog att rösta på SD. Någon annan tolkning kan jag inte göra av den överenskommelsen.

För det är ju inte så att helt plötsligt så finns det ett enormt behov av arbetskraftsinvandring till ett land med nära 470.000 arbetslösa. Eller att de nya "svenskarna" har såpass unika kompetenser så att arbetsmarknaden skriker efter dem.

Nej, de problem som vi ser idag är ett resultat av de nya moderaternas icke-ansvarstagande inom migrationsområdet, eftersom de ville vara "goda" människor med skattebetalarnas pengar. Tyvärr har ju både Migrationsverkets och kommunernas budgetar börjat kosta såpass mycket i reda pengar att i praktiken så kommer de flesta välfärdssystem att vara avvecklade inom 10 år på grund av just de nya moderaternas "ansvarstagande".

Problemet med Alliansen är att de nya moderaterna i sin högmod valde att inte lyssna på de mindre partierna i någon större omfattning, utan körde bara på med sitt race. Vilket kostade en och annan röst för de mindre partierna, då de nya moderaterna verkade vara "statsbärande".

Det enda som jag kan kalla de nya moderaterna för är "statsförstörande", då de i sin makthunger i kombination med sin hämdlystnad mot väljare som röstade "fel" startade lavinen som har lett till dagens problem inom migrationen.

Allt från "barn" som helt plötsligt blir 45-åringar och annat skit. För att illustrera de nya moderaternas dumheter som statsbärande parti räcker det med en enda bild för att idiotförklara dem.


Detta exempel är från Sverige idag.

Är det någon vettig människa som tror att de två "barnen" i bakgrunden, som kommer från svåra förhållanden som krig och konflikter är jämnåriga med det svenska barnet i förgrunden?

Nej, det är bara ett exempel på den idioti som har fått forma diskursen i ivern att visa att alla Sverigedemokratiska ifrågasättanden av migranternas "historier" och ålder är bara rasistiskt.

Det är bara en människa som tillåter sig bli grundlurad för att hålla fast vid en dogmatisk tro som kan tro att dessa två herrar är "barn".

Tyvärr är AKB en av dessa dogmatiska människor. Därför bör hon inte anförtros posten som Sveriges statsminister, eftersom antingen så är hon dogmatisk och korkad, eller så är hon en hycklande kappvändare.

Ingen av dessa egenskaper är lämpliga för en statsminister.

Vill vi ha en kvinnlig statsminister, så har jag tre mycket bättre alternativ.

Ebba Busch Thor, Sara Skyttedal eller Caroline Szyber.

söndag 21 februari 2016

Tredje världskriget.....

kommer inte i år heller.

Det har börjat glunkas om att det tredje världskriget skulle kunna börja i Syrien. Turkiet har ju sina intressen när det gäller turkmener och kurder i norra Syrien. Saudiarabien ogillar al-Assad och hans regering i en sådan omfattning att de hotar med att gå in i landet. Kanske till och med med turkisk hjälp.

Så kan det blir ett världskrig då?

Mitt svar är nej, det kan det inte. Jag ska förklara varför.

För det första, en saudisk och/eller turkisk invasion av Syrien skulle enligt folkrätten vara olaglig. Det har ju satts upp lite goda ansatser inom området responsibility to protect, som skulle kunna användas av Saudiarabien och Turkiet för att invadera. Dock så är läget i Syrien ganska klart vad gäller det juridiska, nämligen att al-Assad är faktiskt rent lagligt och folkrättsligt statschef i Syrien. Att Saudiarabien och Turkiet skulle kalla den syriska regeringen för odemokratisk eller illegitim är bara skrattretande, med tanke på dessa två länders demokratiska friheter.

Dessutom är inbördeskrigets parter mot al-Assad allt annat än goda demokrater. De är snarare islamister i större eller mindre omfattning. En sak är säker, de är helt klart oavsett namn, inriktade på ett land styrt av sharia, vilket skulle vara olyckligt för alla icke renläriga muslimer och självklart också andra folk som inte är muslimer.

Så folkrättsligt saknar sannolikt en saudisk och/eller turkisk invasion stöd i internationell rätt. Däremot så finns det inget folkrättsligt som hindrar Ryssland att stötta al-Assads regering. Det är helt riktigt att Putin inte är en anhängare av vare sig demokrati eller det syriska folkets frihet, men trots allt så finns det inget som förbjuder Ryssland att stötta en allierad militärt.

Så det som händer är att i värsta fall så kommer Saudiarabien och Turkiet att starta ett krig som ställer dessa två länder mot Syriens lagliga regering och Ryssland. Eftersom Turkiet i så fall begår en krigshandling som sannolikt INTE får stöd i FN:s säkerhetsråd, så är de ute på tunn is. Det är inte heller sannolikt att Turkiet kan hänvisa till NATO stadgans artikel 5, då de skulle bedriva ett folkrättsligt olagligt krig. Det är tänkbart att Rysslands begränsning i ett krig mellan Syrien och Saudiarabien/Turkiet kommer att vara just att endast verka i Syrien när det gäller Turkiet. När det gäller Saudiarabien, så kan det vara så att Ryssland har större handlingsfrihet på grund av att Saudiarabien inte är med i NATO. Hur stora friheter som Ryssland tar sig kommer nog att avgöras av informella kontakter mellan USA och Ryssland.

Det är helt klart att varken Ryssland eller USA är intresserade av ett tredje världskrig över Syrien eller för den delen Turkiet/Saudiarabien. Turkiet har tyvärr börjat vända från en sekulär och demokratisk samhällsutveckling mot en mer totalitär och religiös dito. Det kan till och med vara så att USA har insett att mycket av det elände som skapas av al-Quaida, Daesh med flera är finansierat av saudierna och kanske kan tillåta Ryssland att ge saudierna en näsbränna. Begränsad sådan, men ändå.

Det finns inga tvivel om att i en konflikt mellan Saudiarabien och Ryssland, så är det mer en fråga om vilka val Ryssland gör än vad saudierna vill uppnå med sin krigföring som kommer att ange hur det slutar.

Min bedömning är att Turkiet får många informella och formella varningar från NATO-kollegorna om var gränsen går för att stötta Turkiet i Syrienkonflikten. Vad gäller Saudiarabien, så är frågan om deras militära hot är realistiskt. För att komma till Syrien måste saudierna antingen genomföra en marktransport genom Irak eller Jordanien. Med tanke på att Iraks regering är shiadominerad så är inte det sannolikt. Och att en saudisk armé som skulle marschera upp genom Jordanien skulle nog göra Israel såpass nervöst att det är inte otänkbart att israelerna laddar med ett och annat kärnvapen i beredskapssyfte.

Så det enda praktiska för Saudiarabien är att transportera sin armé på något sätt till Turkiet och gå genom gränsen på Syriens norra sida. Där blir problemet antagligen att en eventuell invasion från norr kommer att tränga undan Daesh till Irak, vilket skulle skapa problem för USA, då den irakiska regeringen i praktiken är beroende av stöd från USA:s militär. Saudiernas uppmarsch skulle också sannolikt ta så lång tid att genomföra att Ryssland kan möta varje upptänkligt saudiskt militärt hot mot al-Assads regering.

Just nu tjänar Ryssland på konflikten genom att de visar lojalitet mot en allierad som av flera skäl befinner sig i svårigheter. Det kommer i framtiden att skapa större förtroende för Ryssland som allierad. Samtidigt så medför flyktingarna (både krigs- och ekonomiska) att EU får ett allt svårare problem på halsen, då volymerna ställer till med problem i EU. Även NATO besväras av Turkiets position i konflikten, som kan leda till framtida handlingsförlamning för NATO:s ledningsstrukturer och även framtida trovärdighet.

Så vad är Rysslands grand strategy egentligen?

Jo, med ett förutsägbart agerande så blir man en "pålitlig" partner. Särskilt regeringar med ska vi säga lite demokratiskt underskott, så är Ryssland en attraktiv allierad. Speciellt om man också har en samhällsordning som är lite mer korrupt än genomsnittet i EU. Plus att man vill göra affärer med Ryssland.

Syrien är egentligen en bisak eller distraktion. Den stora frågan blir hur utvecklingen blir i Rumänien, Bulgarien, Ungern, Serbien, Makedonien, Ukraina, Georgien, Vitryssland och alla gamla "stan"-länder från forna Sovjetunionen. Om Ryssland lyckas splittra EU:s ansträngningar för att skapa liberala demokratier i sitt närområde, så har man i princip skapat världshistoriens första globala kriminella nätverk med tillgång till betydande resurser i form av allt det som nationalstater har. För att inte nämna tillgång till kärnvapen.

Det som kommer att inträffa är sannolikt inte ett tredje världskrig, utan möjligen en ny uppdelning av världen i vi och dem. Frågan är bara vilka som ställer sig på Rysslands sida. Kina kan göra det, då de upplever högst konkret hotet från demokratin mot kommunistpartiets envälde. Sydamerika är tyvärr en bakgård som USA har misshandlat historiskt. Där är tyvärr ekonomierna fortfarande relativt instabila.

Men den avgörande faktorn blir trots allt den som behärskar den viktigaste kontinenten vad gäller resurser.

Nämligen Afrika.
Här finns det resurser i form av humankapital, konsumenter, råvaror och stora landarealer som är oexploaterade. Tyvärr så har många regeringar i Afrika också demokratiunderskott och problem med omfattande korruption. Så det är inte osannolikt att dessa länder finner allianser med Ryssland och Kina mer attraktivt än USA/EU.

Min bedömning är att förlorar USA/EU Afrika, så då kommer Rysslands intressesfär att segra över tiden, grundat på att alla konflikter i grunden handlar om resurser. Och med Afrika bakom sig, så har man mest resurser, så enkelt är det.

Tredje världskriget kommer inte i år heller. Men ur ett geopolitiskt och geostrategiskt perspektiv så blir det intressanta år i framtiden. Synd bara att man antagligen inte kommer att uppleva den dagen då de flesta länder är funktionella demokratier. Det är nog större risk att det blir fler länder som blir icke-demokratiska och allierade med Ryssland.

Men vad vet väl en sketen Statsman i dagens kvartalspolitiska debattklimat?

Taktiker har vi för många av, strateger alldeles för få.

tisdag 9 februari 2016

Nya (sverige)Moderaterna

Så har AKB&Co fortsatt sin vandring mot en helt ny politik, genom att komma med ett förslag som innebär att kommuner ska inte ge försörjningsstöd till de som saknar asylskäl.

Vilket egentligen inte är märkligt. Det är så enkelt att man kan bara befinna sig lagligen eller olagligen (illegalt) i riket. Och de som befinns sakna asylskäl skall snarast till sitt hemland eller annat land som kan överväga att ge dem asyl. Tyvärr så är media medskyldiga till att många som saknar asylskäl befinner sig i landet. Den mediala omskrivningen på detta fenomen är "papperslösa", när man egentligen menar att vederbörande befinner sig olovligen (illegalt) i riket.

Därför så borde man ta den yttersta konsekvensen av detta och endast medge den mest basala samhällstjänsterna, dvs. akut sjukvård som inte kan anstå och utöver detta ska man få matbidrag.

Alla offentliga institutioner ska ha en anmälningsplikt när det gäller "papperslösa", dvs. man ska inte kunna nyttja några offentliga tjänster utan att tjänstemän på dessa institutioner ska ha en anmälningsplikt till polisen för "papperslösa". Det är faktiskt inte konstigare än att man ålägger tjänstemän ett ansvar att säkerställa att svensk lag gäller i alla lägen. Det är väl inte så att tjänstemän ska själv få välja vilka lagar som ska appliceras och vilka som inte ska appliceras? Vilket tyvärr verkar ha varit en trend bland många offentliganställda.

Frågan är principiellt viktig, då vi inte kan tillåta att offentliga medel bidrar till att hålla kvar människor i riket som befinner sig här illegalt. Svårare än så kan det inte vara.

Det som är intressant med nya moderaternas förslag är ändå den politiska ändring som så sent som för ett halvår sedan skulle ha kallats fascistisk.

Visst är det märkligt att plikten att följa alla lagar som stiftats av Sveriges Riksdag kan kalls för fascistisk?

torsdag 28 januari 2016

Ygemans yxiga yrsel

Så har civilminister Anders Ygeman bevisat att han är inte en statsman. Anders vill nämligen utvisa uppemot 80.000 som befinner sig i riket utan uppehållstillstånd.

Det är förstås ett politiskt utspel utan någon koppling till verkligheten. Bloggrannen Cornu har skrivit om orimligheten i detta idag. Johan Westerholm antyder att det behövs någon form av stordrift för att Ygemans förslag ska fungera i praktiken.

Men visst är det märkligt att jag skrev om möjliga lösningar redan 11:e november 2015?

Som vanligt så är de flesta praktiska problem lösbara med något så enkelt som logik och matematik.

Det är logiskt att anta att de som INTE har rätt att kvarstanna i riket är ekonomiska migranter. Det är också rimligt att tro att ekonomiska migranter har gjort en "investering" i att komma till Sverige. Som alla vet som har investerat pengar, så är man inte intresserad av att förlora sin investering, eller rättare sagt att få ROI (return of investment), dvs. tjäna pengar på sin investering.

Det säger sig själv att någon som i praktiken investerat en stor del av sina tillgångar för att få ett bättre liv i Sverige är sannolikt inte frivillig till att lämna landet. Enligt många källor kostar en "flykt" till EU och Sverige mellan 50.000-150.000 kronor, beroende på vem man frågar. Att då tro att en liten "hemvändarbonus" på några tiotusen kronor skulle motivera någon att frivilligt lämna landet är bara naivt, ja, till och med korkat.

I och med att frivilligheten inte finns, så måste man antagligen kraftfullt minska eller ta bort alla förmåner för de som har fått avslag. I praktiken kastas ut på gatan och inte få ta del av några välfärdstjänster alls, förutom akutsjukvård.

Så den logiska slutsatsen av Ygemans utspel är att samhällets våldsapparat måste antingen ta hand om bostadslösa och bidragslösa, som i praktiken bara kan få sin utkomst från kriminalitet. Eller att våldsapparaten används för att omhänderta de som fått avslag, så att de inte kan "försvinna".

Sen har vi förstås själva det praktiska i repatrieringen. Skulle tro att då frivillighet lär saknas bland passagerarna, så blir hemflygningen inte som Sun Air, utan mer som Con Air.

Så, vilken myndighet ska omhänderta cirka 200 personer åt gången, bevaka dessa och frakta dessa ovilliga resenärer till sina hemländer?

Ygeman yrar om en ansats, men har faktiskt ingen aning om hur han ska lösa problemet. De enda myndigheterna som kan klara uppgiften är kriminalvården, polisen och försvarsmakten.

Nu undrar jag vilken myndighet som får Ygemans Svarte Petter. För om han avstår från att dela ut det kortet, så vet vi med säkerhet att Ygeman har ingen riktig ansats att realisera sitt förslag.

Då kan vi kalla förslaget för sitt rätta namn, nämligen ett utspel......

onsdag 27 januari 2016

Beten utlagda i grumliga vatten

Många opinionsundersökningar visar på ett ständigt ökande stöd för SD och minskande för S. Både nymoderata och kristdemokrater kan tänka sig att fälla regeringen.

Därmed har kombinationen av en starkare möjlig Allians och ett svagare S och MP lett till Jimmie Åkessons utsträckta hand, där han lovar att förutsatt att nya moderaterna håller vid deras nuvarande deklarerade invandringspolitik, så kommer SD att stötta en alliansbudget, i praktiken alltså att man ska skapa en regeringskris för nuvarande S&MP regeringen. Därmed får man en alliansregering, där SD stöttar den nya regeringen.

Notera nu hur skickligt SD-förslaget är. De lovar alltså att rösta för en alliansbudget. Men de kommer INTE att medverka till budgeten, dvs. i praktiken slipper de ta ansvar för utfallet av alliansbudgeten.

Så man får en restriktiv invandringspolitik, men slipper ta ansvar för sådant som utfallet av Reinfeldtdoktrinens invandring, alliansregeringens migrationsöverenskommelse med MP och framförallt, så slipper man ta ekonomiskt och politiskt ansvar för de förödande utfall av asylströmmen som har kommit 2014 och framåt.

Så vad händer vid ordinarie val 2018?

Jo, en alliansregering kommer fortfarande att få leva med det ekonomiska och politiska utfallet från tidigare allians- och (S)(MP)-regeringar och kommer sannolikt inte att presentera budgetar i balans, eftersom sannolikt kommer inte en alliansbudget att göra något åt de reella problemen kopplade till invandrings- och asylpolitiken. Alltså kommer vård, skola, omsorg och andra offentliga tjänster att få stryka på foten för de kostnader som kommer i framtiden. Systemtrögheten gör dock att utfallet kommer först 2017-2018, alltså de budgetperioder som väljarna kommer att minnas inför valet 2018.

AKB är också väldigt tydlig i sitt avståndstagande till att ta in SD i en alliansregering. Det medför att i praktiken, så ger AKB ansvarsfrihet för SD när det gäller en alliansregerings budget, även om SD röstar för den. SD kommer bara att hävda att man hade en allians- eller S&MP budget att rösta på och att man valde det minst onda.

Men i praktiken kommer både S&MP och alliansen att få bära hundhuvudet för budgetutfallen 2017-2018, då dessa utfall är ett resultat av tidigare alliansregeringars och S&MP regeringars budgetar.

Då blir alternativet 2018 en Allians som är en version av SD-light och kanske ett ännu striktare SD, som dessutom kan svära sig fria från både S&MP och alliansregeringens politik, som enligt SD då var alldeles för överoptimistisk.

Som jag ser det, så finns det bara ett sätt för Alliansen att hantera det svaga regeringsunderlaget idag. Nämligen att låta utfallet av politiken 2014-2018 få verka ut och låta ansvaret hamna tydligt på S&MP regeringen. Därmed kan man sannolikt driva ner S till under 20%-strecket. MP har bara kvar sina religiösa kärnväljare. Och då kan Alliansen växa. Pragmatiska S-väljare kan nog tänka sig att rösta på M, FP och C. Dock måste AKB hantera Centerpartiets ultraliberala hållning. KD, om de är kvar i riksdagen kan bli Alliansens SD-light och därmed locka till sig en del väljare från betongsossarnas led och kanske även SD.

OM AKB vill ta makten nu, så kommer hon att misslyckas att vända på ekonomin, just på grund av systemtrögheterna. Och därmed garanterar just det handlandet att SD blir med allra största sannolikhet största parti i riksdagsvalet 2018. Vilket vore ett misslyckande för Alliansen.

Låt Stefan, Magdalena, Margot, Anders, Mikael, Åsa och Gustav äta sin egen skit fram till 2018. Det är det enda sättet för Alliansen att få tid för att få Annie Lööf att förstå realpolitik och faktiskt svära sig fria från ansvar för den offentliga finansiella katastrof som kommer 2017-2018. Dessutom får en ny Allians tid på sig att formulera en politik som fungerar. För dagens allianspolitik är inte SÅ mycket bättre än S&MP-regeringens när det gäller de PROBLEM som Sverige står inför. Notera att jag skriver inte utmaningar, utan PROBLEM.

Allt annat är strategiskt obegåvat och dessutom så spelar det SD i händerna till 100%.

tisdag 26 januari 2016

KOD291

Så då har vi äntligen ett namn på det onämnbara, nämligen KOD291.

Att journalister har en egen agenda framgår med önskvärd tydlighet av att man vill inte till 100% rapportera ärligt om migrationens problem. Ett av problemen enligt Expos Daniel Poohl är att då blir ju alla problem kopplade till migration.

Nu ska vi se, hur brukar det vara i ett slutet system där man måste dela på resurser. Jo, att allt är sammanlänkat och att det finns orsakssamband mellan alla prioriteringar.

Så vi börjar då från början.

Vissa samhällsgrupper kräver mer medicinsk vård: KOD291
Vissa skolor får trots större resurser än normalt dåliga resultat i nationella prov: KOD291
Skolor har disciplinproblem med vissa elevgrupper: KOD291
I vissa stadsdelar kan man inte röra sig i fritt och tryggt: KOD291
Vissa kommuner tar mycket större "ansvar" och går därmed med underskott: KOD291
Polisen klarar inte av att upprätthålla lag och ordning: KOD291
Flickor faller från balkonger: KOD291
Antalet skjutningar ökar: KOD291
Flickor könsstympas eller tvångsgifts under sommarlov: KOD291
Kommunernas kostnader för försörjningsstöd ökar: KOD291
Kommunala avlopp blir överutnyttjade: KOD291
Poliser utsätts för handgranatkastning: KOD291
Välfärdsarbetare mördas på jobbet: KOD291
Shoppare på IKEA mördas: KOD291
Självmordsbombare i Stockholm: KOD291
Pensionärerna får allt sämre kommunal vård: KOD291
Försvarsmakten får inte ökade resurser trots rysk aggressivitet: KOD291
Vissa grupper får aldrig inkomster utanför välfärdssystemen: KOD291
Fusket med stöd till handikappade ökar: KOD291
På vissa stödboenden mördar man varandra: KOD291
Befolkningen växer snabbare än beräknat: KOD291
Bostadsbristen ökar snabbt på grund av ovanstående: KOD291
Gruppvåldtäkter är vanliga: KOD291
Ungdomsgäng gör Stockholm och Göteborgs centrala delar osäkra: KOD291
Sjukvården har inte tillräcklig kapacitet: KOD291
Man försöker få in religiös lagstiftning och hänsyn i ett sekulärt samhälle: KOD291
Acceptansen för jämställdhet mellan könen minskar: KOD291

Som ni ser, invandringen är inget problem i Sverige idag. Däremot undrar jag verkligen vem den här KOD291 är, som genererar så många problem.

Eller som det heter på nyspråkssvenska, samhällsutmaningar.

En sak är säker, den här KOD291 var inte lika problematisk på 70- och 80-talet. Men det kan ju vara så att KOD291 är lönsam, eller så. Även om jag inte har hittat hur den lönsamheten skulle uppnås.

KOD291, den hemliga koden som absolut inte får avslöjas.