torsdag 3 maj 2018

Facebook och sociala medier under valåret

Det är nog några som har sett klipp från kongressförhöret med Mark Zuckerberg, en av Facebooks grundare. Detta med hänvisning till valpåverkan från bland annat företaget Cambridge Analytica, som sägs ha påverkat presidentvalet i USA 2016.

För att undvika dylika problem under valet 2018 i Sverige, så har ett antal medier gått ihop i något som kallas för faktakollen. Ett lovvärt initiativ, men frågan är vilken typ av faktakoll som man kommer att göra. I förhöret med Zuckerberg så framgår det med all tydlighet att man verkar vara väldigt tolerant mot liberala och socialistiska idéer som torgförs, men avsevärt mer intolerant mot konservativa politiker.

Det kan också noteras av den som läser Katerina Janouchs många inlägg på hennes blogg, att Facebook i Sverige är mindre nogräknade med hur de blockerar konservativa och borgerliga tänkare med hjälp av nätverk som Jag är här och antagligen också Expo. Dessa organisationer gör det genom massanmälningar och brunsmetning av alla som de anser vara meningsmotståndare. Håller man inte med, så är man nazist, fascist eller kapitalistsvin.

Man måste verkligen reflektera över hur man tänker kring yttrandefrihet. Gäller yttrandefriheten endast liberala och socialister? Eller kan det vara så att den gäller alla? Faktum är att om man läser i Yttrandefrihetsgrundlag, så är det ganska enkelt. Läs den första paragrafen. "Varje SVENSK MEDBORGARE är gentemot det allmänna...."

Vilket i sig är intressant, för det borde innebära att icke medborgare har inte samma rättigheter. Nåväl, det är en juridisk bisak, men det är intressant att rent kapitalistiska företag som till exempel Facebook och Twitter föredrar att ge liberala och socialister positiv särbehandling i sitt flöde och konservativa och borgerliga negativ särbehandling.

Om ni inte tror mig, så ska jag visa upp något som är mycket intressant. Det är helt klart att min Facebookprofil innehåller många delningar av konservativ och borgerlig karaktär. Också mycket som är invandringskritiskt, när det gäller den svenska tillämpningen av asylrätten.

TROTS detta, så får jag upp följande föreslagen annons i mitt Facebookflöde.


Facebooks algoritmer tycker alltså på fullt allvar att jag borde bli medlem i Vänsterpartiet (kommunisterna). De har alltså under åtta år kommit fram till att jag borde bli vänsterpartist, baserat på en enda händelse. Jag var på Norra Latin den första maj för att titta på socialdemokraternas tal. Inte för att bli inspirerad, utan för att lyssna på politiska motståndare och deras retorik.

Så gå på ETT enda event som arrangeras av Socialdemokraterna och Facebook tror att du kan bli vänsterpartist. Där kan vi nog snacka om ett bias som borde undersökas lite mer.

Mitt tips till Facebook med flera är faktiskt ganska enkelt. Ge fan i att filtrera baserat på massanmälningar under ett valår. Idioter är idioter, oavsett om de är kommunister eller nazister. Vanligt folk ser och förstår det.

Kort och gott, börja behandla era användare som vuxna människor, som kan ta ansvar för vad de läser och hur de tänker kring politik, nyheter och faktavärdering. Trots allt så är det den vuxna myndiga medborgaren som är grundbulten i en fungerande demokrati.

Upp till bevis, Facebook, visa att ni är demokrater och stödjer demokrati, oavsett vilken politisk åskådning som torgförs.

torsdag 8 mars 2018

Alternativ für Svärjevänner

.Så har partiet Alternativ för Sverige lanserat sig som ett parti till riksdagsvalet 2018. Vad ska man säga om dem? Är det sverigevännernas starkmjölk om man inte nöjer sig med mellanmjölken Sverigedemokraterna?

Det som är det intressanta med AfS politiska deklarationer på hemsidan är att de uttrycker ingen ideologi eller idévärld om vad de vill. Vi vet att SD är ett vänsterparti såtillvida att de är en form av högersossar, ungefär som socialdemokraterna var på 50- och i början av 60-talet. Socialkonservatism var ordet för dagen för SD.

Men vad är AfS ideologiskt? Ja, det är ju svårt att veta. Vi får väl invänta deras företrädare. Eller lyssna på rykten. SD ville ju "städa ut" bland de sina för att verka rumsrena, och det är helt uppenbart att många i AfS är antingen uteslutna eller avgångna före detta SD:are. Nu kommer vi till den ledande frågan. Är det gräddan av SD:are som har hamnat i AfS, eller är det bottenskrapet?

Jag skulle nog lyssna noggrant på AfS företrädare och ställa vissa värdeord som Bilderberg, sionism, Soros med mera. Dessa kan med fog betraktas som värdeord som en resonabel politiker avstår från att använda.

Jag tittade lite på AfS försvarspolitik, då jag anser mig vara kompetent inom det området. Det räcker med att läsa stycket, där AfS vilja att "etablera en nordisk försvarsallians" är utopisk av flera skäl. Vi kan börja med det faktum att de nordiska länderna Norge och Danmark är medlemmar i NATO och alldeles utmärkt nöjda med sitt medlemsskap. Hur en försvarsallians med Sverige skulle tjäna dessa länder bättre än NATO förklaras inte. Finland har helt andra militärgeografiska förutsättningar än Sverige, med en lång landgräns till Ryssland. Hur Sverige ska hjälpa till att försvara Finland förklaras inte heller. Eller vad Finland tjänar på det. Finland kan mobilisera en utrustad armé på cirka 250.000 man. Och Sveriges enveckasförsvar ska då bidra med vad? Finsk anskaffning av marinmatieriel och flygmateriel syftar också tydligt till att göra det mycket dyrt för en angripare att anfalla Finland.

Svensk materielanskaffning är antingen inhemsk industripolitik eller utrikes signalpolitik med mycket bristfällig finansiering av dessa projekt.

Jag tror att vi kan med fog säga att AfS saknar realpolitiska insikter, är principlösa när det gäller ideologi och sannolikt är de opportunister som vill utnyttja det faktum att det finns väljare som vill vara mer radikala än Sverigedemokraterna. Om det räcker till riksdagen? Det betvivlar jag. Man kommer att kannibalisera på SD:s högra flank, det är vad som kommer att ske. Antagligen får de ihop kanske 1-2%, förutsatt att de får finansiering.

Hur som helst, jag är nöjd med det faktum att det utkristalliserar sig en politisk rörelse som drar till sig bottenskrapet, så vi vet var de finns.

För AfS saknar en viktig komponent som ett seriöst parti behöver. Nämligen en strategisk plan och en ideologi som vägleder partiet. Jag tror att de som kan mer om andra politikområden kommer fram till samma slutsats som jag. Nämligen att det är mest tomma tunnor som skramlar hos AfS.

Plakatpolitik, fast på en ny nivå. Sådana politiker har vi tyvärr redan för många av. AfS, vänsterpartiet, miljöpartiet.

Alternativ für Svärje, för dig som bara vet att allt är dåligt, men saknar konstruktiva idéer och lösningar.

lördag 16 december 2017

Selektiv perception ad infinitum

Jag ser det jag vill se, jag tolkar det sagda som jag vill.

Man blir glad när man ser en politisk debatt från 1966. Tre timmar och fyrtiofem minuter av saklighet.


Av detta kan vi lära oss några saker. Dagens globaliserade värld är mer komplex än den vi hade 1966. Trots det så envisas vi med att ha så kallade "debatter", som mest verkar bestå av gap och skrik och icke-svar på ställda frågor, än en saklig analys och konstruktivt ifrågasättande.

Sociala medier verkar också inbjuda till en form av lynchjustis eller mobb, som aktivt väljer att tolka saker och ting och heja på det "egna laget", mer än faktiskt vara kritiska till det sagda och det skrivna.

Kritik idag verkar mer bestå av hot, hat, förvrängningar, avsiktliga misstolkningar, halmgubbar och annat, än intellektuell hederlighet. Och så klart okynnesanmälningar till Facebook och Twitter av alla som inte håller med det egna laget eller världssynen.

Jag misstänker att många debattörer inte ens har klart för sig skillnaden mellan orden målkonflikt och instrumentalkonflikt. Vilket säger en del om dessa debattörers bildning eller intellektuella kapacitet.

En sak är säker, den som inte kan ta en saklig argumentation och inte kan respektera att det kan finnas målkonflikter som är fullständigt legitima, utan anmälningar för kränkning och annat är inte vuxna och ska inte befinna sig i den politiska debatten.

Vi har nått såpass långt ner i träskbotten, så att man har börjat med selektiv perception när det gäller FAKTA, dvs. saker som går att bevisa och belägga. Skällsord är alt-right, alt-left, alternative facts med mera.

Den svenska debatten styrs helt och hållet av debattörernas selektiva perception om hur verkligheten är enligt deras tolkningsföreträde. Och alla andra tolkningar är helt fel.

Jag vill bara påminna om en sak, som jag definitivt har reflekterat över. När jag gick i gymnasiet, så rapporterade medier inte om balkongfall, gruppvåldtäkter, stening av brandbilar och ambulanser, hedersmord, överfallsrån av enskild, bilkapningar, islamistiska terrordåd på Drottninggatan, knivmord på gymnasieskolor, no-go zoner med mera.

Konstig nog, mina barn, som går i gymnasiet idag, anser att det är en del av vardagen.

Selektiv perception är att säga att Sverige har aldrig varit säkrare, fast jag minns en tid när tjejer och killar i gymnasieåldern kunde gå ut i Stockholm på natten, utan att föräldrarna behövde oroa sig över något annat än att ungdomen kom hem berusad.

Den oändligt selektiva verklighetsuppfattningen hos ledande politiker och debattörer har förstört Sverige, på riktigt. Känslosås före fakta. Förträngning av obehagliga sanningar och stigmatisering av personer som för fram dessa sanningar. Det är svårt att få sparken för att man är oduglig på jobbet, men ve den som tycker utanför åsiktskorridoren, då hänger anställningen löst, eftersom arbetsgivare har något mycket allvarligare att anföra än bristande kompetens, nämligen att den anställde har bristande värdegrund.

Grattis Sverige! Och lycka till 2018-2022.

tisdag 28 november 2017

Grumpy old men 2.0

Jag har funderat på en del fenomen i samhället på senare tid. Vi tar det här med så kallade feminister, som ser världen genom genusglasögon varje dag. Och som ska dekonstruera kunskap genom intersektionella studier med mera. Varför finns det ett intresse för det. Samtidigt finns det ett mindre intresse för att män i den här feministiska miljön verkar bete sig mer svinigt än män utanför vänster-/miljö-/feministmiljön. Nu senast en riksdagsledamot från MP. Mycket märkligt. Den andra observationen från idag är kvinnan från Stockholms Universitet, som beskriver att det finns ett glastak för invandrare i politiken. Jag undrar om någon har granskat den allra viktigaste faktorn för att kunna påverka politiken i ett svenskt riksdagsparti. Nämligen att man bör ha börjat i ungdomsorganisationen från cirka 12-13 årsåldern för att överhuvudtaget kunna skaffa sig de nätverk som behövs för att lyckas som politiker i ett stort parti. Det talades om faktorer som utbildning, yrke med mera, men av någon anledning utelämnades just ungdomsförbund bland faktorerna. Det finns två alternativ, nämligen att den kvinnliga forskaren är mindre bra på att analysera urvalsfaktorer för en lyckad politisk karriär, eller så är SU såpass marinerad i genusfeminism att man väljer sina data efter vilket resultat som efterfrågas, dvs. en dekonstruerad sanning som passar det egna narrativet.

Vad har allt detta att göra med grumpy old men? Ganska mycket faktiskt. Eftersom jag själv tillhör skaran, så kan jag nog reflektera över ett och annat. Nämligen att som vit, medelålders man med en relativt god utbildning, men framförallt livserfarenhet, så blir man faktiskt lite sur över det faktum att ett av ändamålen med människans relativt långa livslängd är att man ska kunna överföra sina erfarenheter till den yngre generationen, så att de slipper göra om SAMMA misstag som man själv har gjort. Eller till och med föregående generationer.

Just av det här skälet är vita CIS män det farligaste som finns för postmodernistiska "akademiker". Vi har erfarenheten och kunskapen som bevisar att postmodernisternas teorier håller inte för ett möte med verkligheten.

Det enda som fungerar i längden är ett samhälle som baseras på individuella rättigheter och skyldigheter, kombinerat med en meritokrati som endast tar hänsyn till personers skicklighet och duglighet, oavhängigt faktorer som kön, hudfärg, kulturell bakgrund med mera. Alla former av kollektivism är förkastligt för att skapa ett samhälle som fungerar för alla människor. För vi är först och främst individer och inget annat.

Jag kommer att fortsätta vara en grumpy old man, som kommer att njuta av varje tillfälle, där jag kan motbevisa en människa, som anser att en icke-funktonell ideologi ska ha företräde före det som vi trista människor kallar för verkligheten.

För icke bevisade teorier kan aldrig överleva ett möte med fakta och empiri.

fredag 24 november 2017

Nu blev valåret 2018 jobbigt

Först hade vi en Pippi Långstrumpekonomi under Anders "Helikoptern" Borg. Sen fick vi en ekonomi som gick som en Tesla genom en tom lada under Magdalena "Bästa tjejgänget" Andersson.

Och nu verkar det som att bomarknaden kraschar så här lagom till jul. Speciellt för nyproducerat. Och alla som sitter med belåningsgrader över 50% inser att de sitter fast under lång tid. Både i boendet och med sina partners. Gäller att inte sitta i den nyproducerade tvåan inne i stan och börja fundera på barn om några år.

Hur som helst, förutom att den lånefinansierade BNP-tillväxten, alltså både privatlån för konsumtion och Magdalenas storlån kommer att få stora problem Om Magdalena lånar för mycket, så kommer räntorna att stiga så att de med dyra lån får ännu dyrare lån.

Samtidigt ska Magdalena och kompani förklara för kommunerna varför anvisningslagen är bra och få dem att skaffa bostäder till kanske 200.000 människor så där hux flux. Och att dessa ska leva på kommunens invånare, då det inte är kvalificerade för den svenska arbetsmarknaden. Höör började med att höja kommunalskatten med 95 öre.

Jag rekommenderar att man läser Sveriges Kommuner och Landstings ekonomiska rapporter.

Det finns bara några reflektioner kring denna. Vanliga begrepp är kostnadsökningar och utmaningar. På politiksvenska betyder det höjda skatter och att det finns problem, som inte är lätta att lösa, om det går alls.

Glöm inte att ökad offentlig konsumtion kan bara genomföras med skattehöjningar eller lån. Eller öka skattebasen. Men bästa värsta Magdalena tror ju att Lafferkurvan är alternativa fakta, så det faller.

Frågan är om 2018 blir en svart svan i den svenska politiken?

En sak är säker, det är inte samma partier i riksdagen efter valet 2018 som före.

tisdag 7 november 2017

Sanningsministeriet bildas

Det är en historisk dag.

Sanningsministeriet ska vara igång innan valet 2018, så att det svenska folket väljer "rätt" partier, med rätt värdegrund, rätt prioriteringar av grupp mot grupp med mera. Vinnova ska driva projektet och säkerställa att det blir automatiserade verktyg som säkerställer att endast "korrekt" information ska nå väljare via nyhetsmedier och sociala medier. Med tanke på den politiska slagsida som anställda i media visar, så hyser jag ingen större förhoppning om att vi kommer att få se neutrala och objektiva filtreringar av nyheter och flöden i sociala medier.

Kort och gott, det staten satsar på nu är i praktiken ett sanningsministerium, där nyheter värderas av människor som föredrar postmodernism, "genusvetenskap", "alla människors lika värde", hjärtat på rätt ställe, feminism i alla dess former, kulturell relativism och faktaförnekare.

Självklart kommer väljaren att presenteras med ett informationsflöde som är balanserat, tror du inte?

För egen del så anser jag att med dylika satsningar av staten, så har man i praktiken frångått yttrandefrihetslagens andemening.

Men det är klart, socialister har ju aldrig varit intresserade av vare sig fakta eller realpolitik. Som vanligt så kör man på enligt principen att om verkligheten och kartan inte stämmer överens, så gäller kartan för socialisterna. För deras teorier är viktigare än det som kan observeras empiriskt.

Tro mig, om socialisterna får fortsätta härja efter valet 2018, så kommer man inte att begränsa sin censur till politiken.

Det sluttande planet blev lite brantare och lite halkigare idag.

Men vad gör det när fred är krig och krig är fred?

Salve

måndag 6 november 2017

Public Service och nyspråket?

Det finns många som debatterar om svensk Public Service media, d.v.s. Sveriges Television och Sveriges Radio har politiska agendor. Allt från konspirationsteoretiker till forskare som visar på ett visst politiskt bias hos personalen i dessa mediebolag.

Tyvärr måste jag säga att förra veckans upplevelse med Sveriges Radio bevisade mer än väl att HELA public service verkar med en politisk agenda fylld av nyspråk.

Vad var det för politiskt program som jag lyssnade på? Inget alls. Det var Vetenskapsradions veckomagasin som jag lyssnade på den 3:e november. Om ni går in till 8:40 i programmet, så förstår ni precis vad jag menar.

"Nu ska vi till New York och efter den otäcka händelsen i veckan....."

Ja, SR betecknar alltså ett bekräftat terrordåd, som skedde i New York den 31:a oktober, som en "otäck händelse".

Jag undrar, hur långt har förminskandet av terrordåd genomförda i en viss religions namn gått, när inte ens ett vetenskapsprogram kan kalla ett terrordåd för ett terrordåd.

Jag kan bara landa i en slutsats. Svensk PS är så politiserat, att allt betraktas genom postmoderna relativiserande värdegrunds-, genus- och åsiktskorridorglasögon att man kan faktiskt inte längre räkna med att få neutrala nyheter längre, eller korrekta analyser.

Mitt förslag är att PS avskaffas och utrymmet upplåts åt kommersiella aktörer istället. Möjligen ska vi behålla en kanal på TV och radio, som får direktsända riksdagens debatter. Med avbrott för TT-nyhetsuppläsning några gånger per dygn.