Aftonbladets åsiktsignoranter är i full fart igen.
Ska vi bena ut vad de påstår för något denna gång.
För det första påstår Anders Lindberg att terrorexperterna och dysterkvistarna har kommit tillbaks till debatten och att man hyser en onödig/orationell rädsla för vad pöbeln kan hitta på i de nordafrikanska länderna vad gäller islam.
Det är bara att titta på utvecklingen i både Libyen, där övergångsregeringen TYDLIGT säger att sharia är det som gäller som fundament för den nya konstitutionen. Eller ta för den delen Tunisien, där islamisterna verkar ha fått en ganska stor majoritet.
Men det som Anders Lindberg INTE förstår är att islam som politisk ideologi i kombination med sharia aktivt exkluderar icke-muslimer från "demokratin" och för den delen rättigheter.
För det andra så påstår Anders Lindberg att islam och demokrati går att förena på samma sätt som kristendom och demokrati har gjort historiskt sett.
Anledningen till att kristendom och demokrati har fungerat är att den kristna religionen har tillåtit sig själv att utvecklas, omtolkas och omdefinieras genom tidernas lopp. Allt från första konciliet i Nicaea till Martin Luthers reformation och fram till dagens godkännande av vigsel för personer av samma kön har kristendomen visat på en utveckling i takt med tiden. Detta har möjliggjorts eftersom kyrkan har insett att de religiösa texterna är skrivna av människan och tolkade enligt sin egen tids syn på omvärlden.
Men implicit påstår Anlders Lindberg att detsamma gäller islam.
Det är självklart helt fel. Koranen får inte omtolkas, eftersom det är bokstavligen guds ord nedsänt till människan. Alltså saknas det utrymme för att ändra i surorna på något sätt. Sedan betraktas också Muhammeds levnad ,gärningar och uttalanden som ett föredöme för muslimer att efterfölja. Och om dessa gärningar står i motsats till varandra, så skall den senaste gärningen betraktas som den mest korrekta, eftersom Muhammed hade fått fler uppenbarelser att förhålla sig till.
För det tredje påstår Anders Lindberg att vi måste våga tro på våra egna ideal.
Här kommer vi till den största logiska missen i resonemanget. Om jag tolkar Anders rätt så menar han våra egna västerländska demokratiideal. Dessa ideal började formas under 1600-talets Europa när vetenskapen började göra riktiga framsteg. Humanismen började också formuleras som ett förhållningssätt till medmänniskor och omgivningen. Man började upptäcka naturens hemligheter på en strukturerat sätt. Allt detta ledde också till att man började utveckla ett bredare utbildningsväsende i Europa som spred sig ner i samhällsklasserna. Industrialiseringen avancerade såpass att man under 1800-talet behövde relativt välutbildad arbetskraft och därmed så lades grunden för ett utbildat proletariat. Detta i sin tur ledde till ökade krav på jämlikhet mellan ALLA samhällsklasser, som i sin tur ledde till de moderna västerländska demokratierna. Det var alltså inget självskrivet val för dåtidens makthavare att börja introducera demokrati, utan ett sätt att hantera risken för att proletariatet skulle genomföra revolution som i t.ex. Ryssland/Sovjetunionen. Notera att många europeiska länder genomförde en riktigt jämlik demokrati först under/efter första världskriget (Sverige 1921).
Och då vill jag att Anders Lindberg exemplifierar HUR islam har kombinerats med demokrati för ALLA samhällsklasser i ett muslimskt land. Det kan han inte, eftersom det INTE har gjorts någonstans. Alla länder med en lagstiftning baserad på SHARIA diskriminerar aktivt icke-muslimer, homosexuella och kvinnor. Vissa människor har inte ens ett människovärde enligt sharia. Judar och kristnar kan/får konvertera till islam. Ateister, agnostiker, animister, buddhister och hinduer får avrättas direkt enligt sharia.
Men allt detta väljer Anders L att bortse från, eftersom han inte accepterar att politisk islam som samhällsideologi till sin natur är icke-demokratisk.
I den kristna tolkningen finns det uttalat att du skall göra mot andra, vad du önskar de ska göra mot dig.
I den muslimska tolkningen skall du frukta din gud och göra honom till viljes. Alla andra värderingar är irrelevanta.
Ska vi bena ut vad de påstår för något denna gång.
För det första påstår Anders Lindberg att terrorexperterna och dysterkvistarna har kommit tillbaks till debatten och att man hyser en onödig/orationell rädsla för vad pöbeln kan hitta på i de nordafrikanska länderna vad gäller islam.
Det är bara att titta på utvecklingen i både Libyen, där övergångsregeringen TYDLIGT säger att sharia är det som gäller som fundament för den nya konstitutionen. Eller ta för den delen Tunisien, där islamisterna verkar ha fått en ganska stor majoritet.
Men det som Anders Lindberg INTE förstår är att islam som politisk ideologi i kombination med sharia aktivt exkluderar icke-muslimer från "demokratin" och för den delen rättigheter.
För det andra så påstår Anders Lindberg att islam och demokrati går att förena på samma sätt som kristendom och demokrati har gjort historiskt sett.
Anledningen till att kristendom och demokrati har fungerat är att den kristna religionen har tillåtit sig själv att utvecklas, omtolkas och omdefinieras genom tidernas lopp. Allt från första konciliet i Nicaea till Martin Luthers reformation och fram till dagens godkännande av vigsel för personer av samma kön har kristendomen visat på en utveckling i takt med tiden. Detta har möjliggjorts eftersom kyrkan har insett att de religiösa texterna är skrivna av människan och tolkade enligt sin egen tids syn på omvärlden.
Men implicit påstår Anlders Lindberg att detsamma gäller islam.
Det är självklart helt fel. Koranen får inte omtolkas, eftersom det är bokstavligen guds ord nedsänt till människan. Alltså saknas det utrymme för att ändra i surorna på något sätt. Sedan betraktas också Muhammeds levnad ,gärningar och uttalanden som ett föredöme för muslimer att efterfölja. Och om dessa gärningar står i motsats till varandra, så skall den senaste gärningen betraktas som den mest korrekta, eftersom Muhammed hade fått fler uppenbarelser att förhålla sig till.
För det tredje påstår Anders Lindberg att vi måste våga tro på våra egna ideal.
Här kommer vi till den största logiska missen i resonemanget. Om jag tolkar Anders rätt så menar han våra egna västerländska demokratiideal. Dessa ideal började formas under 1600-talets Europa när vetenskapen började göra riktiga framsteg. Humanismen började också formuleras som ett förhållningssätt till medmänniskor och omgivningen. Man började upptäcka naturens hemligheter på en strukturerat sätt. Allt detta ledde också till att man började utveckla ett bredare utbildningsväsende i Europa som spred sig ner i samhällsklasserna. Industrialiseringen avancerade såpass att man under 1800-talet behövde relativt välutbildad arbetskraft och därmed så lades grunden för ett utbildat proletariat. Detta i sin tur ledde till ökade krav på jämlikhet mellan ALLA samhällsklasser, som i sin tur ledde till de moderna västerländska demokratierna. Det var alltså inget självskrivet val för dåtidens makthavare att börja introducera demokrati, utan ett sätt att hantera risken för att proletariatet skulle genomföra revolution som i t.ex. Ryssland/Sovjetunionen. Notera att många europeiska länder genomförde en riktigt jämlik demokrati först under/efter första världskriget (Sverige 1921).
Och då vill jag att Anders Lindberg exemplifierar HUR islam har kombinerats med demokrati för ALLA samhällsklasser i ett muslimskt land. Det kan han inte, eftersom det INTE har gjorts någonstans. Alla länder med en lagstiftning baserad på SHARIA diskriminerar aktivt icke-muslimer, homosexuella och kvinnor. Vissa människor har inte ens ett människovärde enligt sharia. Judar och kristnar kan/får konvertera till islam. Ateister, agnostiker, animister, buddhister och hinduer får avrättas direkt enligt sharia.
Men allt detta väljer Anders L att bortse från, eftersom han inte accepterar att politisk islam som samhällsideologi till sin natur är icke-demokratisk.
I den kristna tolkningen finns det uttalat att du skall göra mot andra, vad du önskar de ska göra mot dig.
I den muslimska tolkningen skall du frukta din gud och göra honom till viljes. Alla andra värderingar är irrelevanta.
