lördag 27 februari 2016

Undanträngningseffekter

Bloggrannen Johan Westerholm skriver mycket bra idag om de undanträngningseffekter som den ökade invandringen har medfört. Dock så vill jag belysa två ytterligare faktorer som gör situationen ännu mer katastrofal.

Den första är den tvingande lagen från om med 1:a mars, där kommuner kommer att bli tvungna att ta emot flyktingar. Effekten av den är nog inte klar ännu, men den kommer säkert att ha börjat verka till valåret 2018. Ni har säkerligen sett tidningsrubriker om till exempel byggande av flyktingboenden i Stockholms kommun.

Den andra faktorn som jag vill belysa som mycket viktig är det kommunala utjämningssystemet, som principiellt omfördelar pengar från rika kommuner till fattigare, så att man ska kunna ha snarlik kommunal service, oavsett var man bor. Det står var och en fritt att titta i SCB:s statistik om vilka kommuner som betalar in till systemet och vilka som får ut pengar från systemet.

Som man kan se från statistiken, så betalar Stockholms kommun in 2.947 842 776 kronor in i systemet. Eller på ren svenska, nästan 3 miljarder av stockholmarnas skattepengar betalas ut i en annan kommun. Om vi sen tar exemplet med en kommun som "tar ansvar" enligt egen utsago, dvs. Malmö kommun, så ser vi att Malmö får 4.594 442 397 kronor från andra kommuner i Sverige. Eller närmare 4,6 miljarder ges till Malmö av de kommuner som betalar in i systemet. Det betyder i praktiken att det som Stockholm betalar in i systemet utbetalas i Malmö till fullo. Plus ytterligare 1,6 MILJARDER från andra kommuner i landet.

Så frågan är vad händer med det kommunala utjämningssystemet när kommuner som Stockholm också "börjar ta ansvar" enligt Malmös modell? Jo, man kommer att upptäcka att alla kommuner börjar gå ekonomiskt minus och då finns det inga givare in i det kommunala utjämningssystemet.

Så jag förutser att nästa steg blir att kommunerna kommer senast 2020 att få göra en statsreglerad trollkonst till, nämligen enhetlig kommunal beskattning. Och jag lovar, det blir inte en Stockholmsskatt på 29,98% utan snarare en kommunalskatt på Munkedals nivå med 35,11%.

Jag undrar hur många i Stockholms kommun som har bolån har räknat med en kommunalskatt på 35%. Troligen ingen. Om vi dessutom räknar med den svarta svanen att räntorna går upp i en någorlunda normal nivå på kanske 3%, så kan ni se att då kommer katastrofen med folk som inte har råd att bo. Kanske till och med kombinerat med ett avskaffande av ränteavdragen efter valet 2018.

Den svarta svanen är vare sig en svan eller svart. Den är brun och en gökunge i form av ett system som inte klarar av att vare sig assimilera, inkludera, integrera eller interagera med ett icke-etniskt svenskt prekariat som kommer att undantränga mer än bara viss social service i kommunerna.

Vi kommer att se ett avskaffande av kommunernas självbestämmande och slutligen införandet av en statlig enhetlig reglering på lokal nivå.

Kort och gott, DDR-Sverige. Och sannolikt lika eländigt som vilket kommunistland som helst. Vist är det intressant att systemet blir kommunistiskt när kommunerna inte har något att säga till om?

Vad tror ni om denna dystopi? Eller är det någon som hoppas på ett magiskt uppvaknande av den internationella ekonomin?

torsdag 25 februari 2016

nyModerata floskler

Ingen kan ju ha missat det faktum att AKB och de nya Moderaterna dissar Sverigedemokraterna kraftfullt.

Jag håller med om att SD definitivt saknar många svar på frågor som jag tycker är högst väsentliga, såsom inom rättspolitiken, försvarspolitiken, EU-politiken och förhållandet till Ryssland. Det finns helt enkelt för många Putin-kramare i det partiet. För att inte tala om isolationister som inte förstår nyttan med ett EU där vi kan om vi vill välja de bästa egenskaperna från varje EU-land.

Men vad är då problemet med de nya moderaterna. Jo, politik inom invandring som SD har föreslagit har kallats för "rasistiskt", men när AKB&Co släpper samma politik, så är det "ansvarstagande". Det kan inte vara så att beroende på vem som kommer med förslaget så är det bra eller dåligt. Det är förslagen i sig som ska värderas, inte budbäraren.

Nåväl, ett tydligt bevis för att de nya moderaterna inte väljer att ta "ansvar" är faktiskt att dagens invandringskris beror i mångt och mycket på de nya moderaternas migrationsöverenskommelse med Miljöpartiet. Och det ska vi vara på det klara med att det var just de nya moderaterna som  drev frågan i Alliansregeringen för att "straffa" de väljare som var oförskämda nog att rösta på SD. Någon annan tolkning kan jag inte göra av den överenskommelsen.

För det är ju inte så att helt plötsligt så finns det ett enormt behov av arbetskraftsinvandring till ett land med nära 470.000 arbetslösa. Eller att de nya "svenskarna" har såpass unika kompetenser så att arbetsmarknaden skriker efter dem.

Nej, de problem som vi ser idag är ett resultat av de nya moderaternas icke-ansvarstagande inom migrationsområdet, eftersom de ville vara "goda" människor med skattebetalarnas pengar. Tyvärr har ju både Migrationsverkets och kommunernas budgetar börjat kosta såpass mycket i reda pengar att i praktiken så kommer de flesta välfärdssystem att vara avvecklade inom 10 år på grund av just de nya moderaternas "ansvarstagande".

Problemet med Alliansen är att de nya moderaterna i sin högmod valde att inte lyssna på de mindre partierna i någon större omfattning, utan körde bara på med sitt race. Vilket kostade en och annan röst för de mindre partierna, då de nya moderaterna verkade vara "statsbärande".

Det enda som jag kan kalla de nya moderaterna för är "statsförstörande", då de i sin makthunger i kombination med sin hämdlystnad mot väljare som röstade "fel" startade lavinen som har lett till dagens problem inom migrationen.

Allt från "barn" som helt plötsligt blir 45-åringar och annat skit. För att illustrera de nya moderaternas dumheter som statsbärande parti räcker det med en enda bild för att idiotförklara dem.


Detta exempel är från Sverige idag.

Är det någon vettig människa som tror att de två "barnen" i bakgrunden, som kommer från svåra förhållanden som krig och konflikter är jämnåriga med det svenska barnet i förgrunden?

Nej, det är bara ett exempel på den idioti som har fått forma diskursen i ivern att visa att alla Sverigedemokratiska ifrågasättanden av migranternas "historier" och ålder är bara rasistiskt.

Det är bara en människa som tillåter sig bli grundlurad för att hålla fast vid en dogmatisk tro som kan tro att dessa två herrar är "barn".

Tyvärr är AKB en av dessa dogmatiska människor. Därför bör hon inte anförtros posten som Sveriges statsminister, eftersom antingen så är hon dogmatisk och korkad, eller så är hon en hycklande kappvändare.

Ingen av dessa egenskaper är lämpliga för en statsminister.

Vill vi ha en kvinnlig statsminister, så har jag tre mycket bättre alternativ.

Ebba Busch Thor, Sara Skyttedal eller Caroline Szyber.

söndag 21 februari 2016

Tredje världskriget.....

kommer inte i år heller.

Det har börjat glunkas om att det tredje världskriget skulle kunna börja i Syrien. Turkiet har ju sina intressen när det gäller turkmener och kurder i norra Syrien. Saudiarabien ogillar al-Assad och hans regering i en sådan omfattning att de hotar med att gå in i landet. Kanske till och med med turkisk hjälp.

Så kan det blir ett världskrig då?

Mitt svar är nej, det kan det inte. Jag ska förklara varför.

För det första, en saudisk och/eller turkisk invasion av Syrien skulle enligt folkrätten vara olaglig. Det har ju satts upp lite goda ansatser inom området responsibility to protect, som skulle kunna användas av Saudiarabien och Turkiet för att invadera. Dock så är läget i Syrien ganska klart vad gäller det juridiska, nämligen att al-Assad är faktiskt rent lagligt och folkrättsligt statschef i Syrien. Att Saudiarabien och Turkiet skulle kalla den syriska regeringen för odemokratisk eller illegitim är bara skrattretande, med tanke på dessa två länders demokratiska friheter.

Dessutom är inbördeskrigets parter mot al-Assad allt annat än goda demokrater. De är snarare islamister i större eller mindre omfattning. En sak är säker, de är helt klart oavsett namn, inriktade på ett land styrt av sharia, vilket skulle vara olyckligt för alla icke renläriga muslimer och självklart också andra folk som inte är muslimer.

Så folkrättsligt saknar sannolikt en saudisk och/eller turkisk invasion stöd i internationell rätt. Däremot så finns det inget folkrättsligt som hindrar Ryssland att stötta al-Assads regering. Det är helt riktigt att Putin inte är en anhängare av vare sig demokrati eller det syriska folkets frihet, men trots allt så finns det inget som förbjuder Ryssland att stötta en allierad militärt.

Så det som händer är att i värsta fall så kommer Saudiarabien och Turkiet att starta ett krig som ställer dessa två länder mot Syriens lagliga regering och Ryssland. Eftersom Turkiet i så fall begår en krigshandling som sannolikt INTE får stöd i FN:s säkerhetsråd, så är de ute på tunn is. Det är inte heller sannolikt att Turkiet kan hänvisa till NATO stadgans artikel 5, då de skulle bedriva ett folkrättsligt olagligt krig. Det är tänkbart att Rysslands begränsning i ett krig mellan Syrien och Saudiarabien/Turkiet kommer att vara just att endast verka i Syrien när det gäller Turkiet. När det gäller Saudiarabien, så kan det vara så att Ryssland har större handlingsfrihet på grund av att Saudiarabien inte är med i NATO. Hur stora friheter som Ryssland tar sig kommer nog att avgöras av informella kontakter mellan USA och Ryssland.

Det är helt klart att varken Ryssland eller USA är intresserade av ett tredje världskrig över Syrien eller för den delen Turkiet/Saudiarabien. Turkiet har tyvärr börjat vända från en sekulär och demokratisk samhällsutveckling mot en mer totalitär och religiös dito. Det kan till och med vara så att USA har insett att mycket av det elände som skapas av al-Quaida, Daesh med flera är finansierat av saudierna och kanske kan tillåta Ryssland att ge saudierna en näsbränna. Begränsad sådan, men ändå.

Det finns inga tvivel om att i en konflikt mellan Saudiarabien och Ryssland, så är det mer en fråga om vilka val Ryssland gör än vad saudierna vill uppnå med sin krigföring som kommer att ange hur det slutar.

Min bedömning är att Turkiet får många informella och formella varningar från NATO-kollegorna om var gränsen går för att stötta Turkiet i Syrienkonflikten. Vad gäller Saudiarabien, så är frågan om deras militära hot är realistiskt. För att komma till Syrien måste saudierna antingen genomföra en marktransport genom Irak eller Jordanien. Med tanke på att Iraks regering är shiadominerad så är inte det sannolikt. Och att en saudisk armé som skulle marschera upp genom Jordanien skulle nog göra Israel såpass nervöst att det är inte otänkbart att israelerna laddar med ett och annat kärnvapen i beredskapssyfte.

Så det enda praktiska för Saudiarabien är att transportera sin armé på något sätt till Turkiet och gå genom gränsen på Syriens norra sida. Där blir problemet antagligen att en eventuell invasion från norr kommer att tränga undan Daesh till Irak, vilket skulle skapa problem för USA, då den irakiska regeringen i praktiken är beroende av stöd från USA:s militär. Saudiernas uppmarsch skulle också sannolikt ta så lång tid att genomföra att Ryssland kan möta varje upptänkligt saudiskt militärt hot mot al-Assads regering.

Just nu tjänar Ryssland på konflikten genom att de visar lojalitet mot en allierad som av flera skäl befinner sig i svårigheter. Det kommer i framtiden att skapa större förtroende för Ryssland som allierad. Samtidigt så medför flyktingarna (både krigs- och ekonomiska) att EU får ett allt svårare problem på halsen, då volymerna ställer till med problem i EU. Även NATO besväras av Turkiets position i konflikten, som kan leda till framtida handlingsförlamning för NATO:s ledningsstrukturer och även framtida trovärdighet.

Så vad är Rysslands grand strategy egentligen?

Jo, med ett förutsägbart agerande så blir man en "pålitlig" partner. Särskilt regeringar med ska vi säga lite demokratiskt underskott, så är Ryssland en attraktiv allierad. Speciellt om man också har en samhällsordning som är lite mer korrupt än genomsnittet i EU. Plus att man vill göra affärer med Ryssland.

Syrien är egentligen en bisak eller distraktion. Den stora frågan blir hur utvecklingen blir i Rumänien, Bulgarien, Ungern, Serbien, Makedonien, Ukraina, Georgien, Vitryssland och alla gamla "stan"-länder från forna Sovjetunionen. Om Ryssland lyckas splittra EU:s ansträngningar för att skapa liberala demokratier i sitt närområde, så har man i princip skapat världshistoriens första globala kriminella nätverk med tillgång till betydande resurser i form av allt det som nationalstater har. För att inte nämna tillgång till kärnvapen.

Det som kommer att inträffa är sannolikt inte ett tredje världskrig, utan möjligen en ny uppdelning av världen i vi och dem. Frågan är bara vilka som ställer sig på Rysslands sida. Kina kan göra det, då de upplever högst konkret hotet från demokratin mot kommunistpartiets envälde. Sydamerika är tyvärr en bakgård som USA har misshandlat historiskt. Där är tyvärr ekonomierna fortfarande relativt instabila.

Men den avgörande faktorn blir trots allt den som behärskar den viktigaste kontinenten vad gäller resurser.

Nämligen Afrika.
Här finns det resurser i form av humankapital, konsumenter, råvaror och stora landarealer som är oexploaterade. Tyvärr så har många regeringar i Afrika också demokratiunderskott och problem med omfattande korruption. Så det är inte osannolikt att dessa länder finner allianser med Ryssland och Kina mer attraktivt än USA/EU.

Min bedömning är att förlorar USA/EU Afrika, så då kommer Rysslands intressesfär att segra över tiden, grundat på att alla konflikter i grunden handlar om resurser. Och med Afrika bakom sig, så har man mest resurser, så enkelt är det.

Tredje världskriget kommer inte i år heller. Men ur ett geopolitiskt och geostrategiskt perspektiv så blir det intressanta år i framtiden. Synd bara att man antagligen inte kommer att uppleva den dagen då de flesta länder är funktionella demokratier. Det är nog större risk att det blir fler länder som blir icke-demokratiska och allierade med Ryssland.

Men vad vet väl en sketen Statsman i dagens kvartalspolitiska debattklimat?

Taktiker har vi för många av, strateger alldeles för få.

tisdag 9 februari 2016

Nya (sverige)Moderaterna

Så har AKB&Co fortsatt sin vandring mot en helt ny politik, genom att komma med ett förslag som innebär att kommuner ska inte ge försörjningsstöd till de som saknar asylskäl.

Vilket egentligen inte är märkligt. Det är så enkelt att man kan bara befinna sig lagligen eller olagligen (illegalt) i riket. Och de som befinns sakna asylskäl skall snarast till sitt hemland eller annat land som kan överväga att ge dem asyl. Tyvärr så är media medskyldiga till att många som saknar asylskäl befinner sig i landet. Den mediala omskrivningen på detta fenomen är "papperslösa", när man egentligen menar att vederbörande befinner sig olovligen (illegalt) i riket.

Därför så borde man ta den yttersta konsekvensen av detta och endast medge den mest basala samhällstjänsterna, dvs. akut sjukvård som inte kan anstå och utöver detta ska man få matbidrag.

Alla offentliga institutioner ska ha en anmälningsplikt när det gäller "papperslösa", dvs. man ska inte kunna nyttja några offentliga tjänster utan att tjänstemän på dessa institutioner ska ha en anmälningsplikt till polisen för "papperslösa". Det är faktiskt inte konstigare än att man ålägger tjänstemän ett ansvar att säkerställa att svensk lag gäller i alla lägen. Det är väl inte så att tjänstemän ska själv få välja vilka lagar som ska appliceras och vilka som inte ska appliceras? Vilket tyvärr verkar ha varit en trend bland många offentliganställda.

Frågan är principiellt viktig, då vi inte kan tillåta att offentliga medel bidrar till att hålla kvar människor i riket som befinner sig här illegalt. Svårare än så kan det inte vara.

Det som är intressant med nya moderaternas förslag är ändå den politiska ändring som så sent som för ett halvår sedan skulle ha kallats fascistisk.

Visst är det märkligt att plikten att följa alla lagar som stiftats av Sveriges Riksdag kan kalls för fascistisk?