Nya moderaternas valstrategi har en brist.

Så har valkampanjerna startat. Jag vill ta upp de nya moderaternas valkampanj och dess huvudsakliga brist.

Vi bör ha en tes om att två motsatta saker kan inte vara sant samtidigt.

Då tar vi det här med invandringen, och om Sverige tjänar på den, eller om Sverige betalar för sin generositet.

Det grundläggande påståendet från de flesta riksdagspartier är att Sverige tjänar på invandringen. Man har argumenterat så hårt om detta, att SD är i praktiken pariastämplade, när de påstår att invandringen faktiskt KOSTAR pengar för samhället. Inte att vi tjänar på det. Det har gått så långt att regeringen kände sig nödgade att bemöta så kallade sverigedemokratiska lögner med en hemsida.

Sverigedemokraterna å sin sida hävdar bland annat böcker som Låsningen och Invandring och mörkläggning.

Vi kan alltså med helt vanlig logik konstatera att moderaternas sanning att man tjänar på invandringen kan inte vara sann om sverigedemokraternas påstående att invandringen kostar pengar är sann.

Så låt oss anta att moderaterna har rätt, vi tjänar pengar på invandringen. Så varför kommer invandringen helt plötsligt att kosta mer pengar, enligt Reinfeldts sommartal?

Om vi lyssnar på Reinfeldts sommartal, så kan vi konstatera att han lovar INGA reformer, utan uppoffringar för att hjälpa människor på flykt.

Då tar vi och tittar lite på statistiken under Reinfeldts regering. Enligt migrationsverkets statistik, så  har vi under Reinfeldts regeringsperiod 2006-2013 tagit emot cirka 406.000 flyktingar som har fått uppehållstillstånd. Kostnaderna för dessa var tydligen så små att man har lyckats införa hela fem stycken jobbskatteavdrag och ha en riktig Pippi Långstrumpeekonomi. Imponerande, måste jag säga. Men det som är frapperande i statsministerns (snart f.d.), är att helt plötsligt kan kanske en tioprocentig ökning av denna summa, dvs. en ökning på kanske 40.000 flyktingar under kommande år medföra att den svenska ekonomin inte medger någon form av reformer.

De nya moderaternas valstrategi har helt klart en brist. Nämligen att den är inte sanningsenlig. Det är okej att säga att invandringen kostar, om den kostar pengar. Vilket den gör, men man vill inte erkänna det. Detta faktum är lika sant som de nya moderaternas kampanj om hur socialdemokraterna kommer att förstöra Försvarsmakten, när det är klart konstaterat att nymoderata satsningar har lett till en allvarlig utarmning av svensk försvarsförmåga.

Men det är kanske så enkelt att moderaterna har bevisat sin oförmåga att hantera det som kallas för realpolitik. För realpolitiken säger att det är svårt att skapa nya jobb på en privat arbetsmarknad, där nyanlända inte kan konkurrera med gymnasie- och högskoleutbildade svenskar. Realpolitiken säger också att Putin håller på och kriga här och nu och inte om 10 år.

Jag tror att det vi ser nu är de nya moderaternas systemkollaps, där man har nått vägs ände vad gäller hur länge man kan styra sitt land med "kommunikationsbudskap", problemformuleringsföreträden och stöd från ett näringsliv som önskar lägre löner och försämrade välfärdssystem.

Moderat betyder enligt Svenska Akademiens ordlista följande;

måttfull, hovsam, sansad, präglad av konservativ grundsyn

Nu ser jag inget måttfullt eller sansat med de nya moderaternas politik. Den konservativa grundsynen begravdes nog med Bohman. Det vi har kvart är ett ultraliberalt parti som arbetar hårt för att avskaffa alla komponenter av nattväktarstaten och som dessutom verkar göra sitt bästa för att importera ett nytt och billigare proletariat för kapitalet att nyttja.

Darwin är inte tillräckligt effektiv......

Så har jag nog läst årets mest korkade utlåtande som finns över huvud taget. Nämligen Carl Idermarks flummerier om varför militärt motstånd är meningslöst och bara slöseri med både pengar och resurser.

Carl är kort och gott antagligen lågintelligent, eller går på substanser som medför att hjärnan inte fungerar helt normalt. Enligt hans tes är all form av militärt motstånd helt meningslöst, eftersom man ändå förlorar ett krig mot en starkare motståndare. Men då har han inte ens förstått grunden i vare sig samhällets våldsmonopol eller hur den fungerar.

Mellan individer, så har vi i praktiken ett explicit förbud att använda våld, utom i självförsvar enligt nödvärnsrätten. Om Carl blir anfallen av en större kille, betyder det då att Carl väljer att INTE nyttja sin lagenliga nödvärnsrätt för att värja sig själv och eventuella barn, eller tar han bara emot stryk och accepterar sitt öde, eftersom han inte kan vinna mot en större och starkare motståndare? Med den logiken borde inte Carls genetiska kombination blivit född, utan Darwin hade säkerställt att den genetiska predispositionen borde ha försvunnit i tidigare släktled.

Samma sak gäller mellan stater. Alltså, man behöver inte vara lika stark eller starkare än den andra parten i en balans mellan våldspotential och våldsintention. Carl brer självfallet på med kärnvapenkrig och andra spöken. Men låt oss anta några enkla saker, som även Carl borde förstå. För det första, så finns det MÅNGA länder med tillräcklig potential att slå ut den civiliserade världen. Lått oss anta att dessa länder är USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Israel. Alltså talar vi om en förmåga att i praktiken skicka tillbaks mänskligheten till stenåldern. Men bara för att man har en våldspotential, så behöver det inte innebära att man har en vilja att just genomföra detta. För just att föra tillbaks mänskligheten till stenåldern ligger nog sannolikt inte i någon av de uppräknade ländernas politiska vilja.

Alltså, så blir kalkylen lite mer rationell för aktörerna än att utnyttja sin maximala våldspotential. Låt oss anta att man är villig att för att uppnå den strategiska vinsten X är villig att satsa Y antal resurser. Om vi analyserar Ryssland, så kan vi konstatera att vinsten att annektera Krim kostade dem ett fåtal operatörers liv. För den vinsten fick de i praktiken tillgång till en halvö med en flottbas, ryskspråkig befolkning, industrier, i praktiken HELA Ukrainas olje och gasreserver, blockad av Ukrainas tillgång till Svarta Havet. Kort och gott, så var priset väldigt lågt för att genomföra just den operationen.

Dessutom verkar Rysslands strategiska vinst bekräftas av de förhandlingar som Vladimir Stalin och Angela Ribbentrop för, dvs. att EU skulle acceptera annekteringen av Krim. Putin skulle med andra ord få en ordentlig strategisk vinst nästan gratis. Förutom lite militärövningar, som han ändå tänkte genomföra.

Den strategiska vinst som Putin ännu saknar för att konsolidera sin vinst är just tillgången till östra Ukraina, eftersom Krim är nämligen mycket beroende av just östra Ukraina för sin tillgång till dricksvatten och elektricitet. Det förstår väl vem som helst, att om Ryssland börjar ta överpriser för sin gas till Ukraina, så är det en inte helt obefintlig risk att Krim drabbas av både el- och vattenavbrott, eller överprissatta el- och vattenpriser. Det här förstår Putin, därför satsar han på att destabilisera östra Ukraina. Dessutom skulle ett el- och vattenstopp i praktiken omöjliggöra livet på Krim.

Men allt det här verkar Carl inte förstå, utan vill lägga sig på rygg och ge sig, så fort som möjligt. Mycket korka, om jag får tycka det.

Skulle Ryssland ta till kärnvapen mot Ukraina? Knappast, eftersom man inte är intresserad av ett kärnvapenkrig. Skulle Ryssland invadera med konventionell trupp? Ja, sannolikt, eftersom det tar minst 3-5 år att ordna självständig infrastruktur för el och vatten på Krim. Med tanke på rysk korruption, kanske snarare 10-20 år. Alltså, så kan man risker en hel del för den strategiska vinsten att ha vunnit Krim.

Skulle något kunna motverka en rysk invasion. Ja, faktiskt. För ryssarna är kriget i östra Ukraina relativt billigt. Ryska gränsen släpper igenom både militär och stridsfordon utan att de "märker" något konstigt vid sin gräns. Om priset skulle öka, låt oss säga genom att omärkta gröna, dock ej afroamerikanska, smurfer helt plötsligt skulle börja skjuta sönder dessa stridsfordon, som verkar passera gränsen från Ryssland problemfritt, hur skulle Putin reagera då? Om motståndet är tillräckligt kvalificerat, så kan han säkerligen göra en bra gissning, men den gissningen leder bara till resultatet att en fullskalig invasion av östra Ukraina skulle kunna vara vansklig. Han är villig att förlora delar av förband, men sannolikt inte hela förband. För det blir svårt att förklara för ryska mödrar hur icke-ryska förband i Ukraina hade sina söner i förbanden. Då skulle han i praktiken medge folkrättsbrott. Inte helt osannolikt att det skulle krascha FN, men också Ryssland möjligheter att göra affärer med väst.

För trots allt är det så att alla brottslingar, inklusive Putin, gör en kostnads-/riskanalys över sin brottslighet. Och då räcker det med att vara tillräckligt stor och bestämd, inte störst, för att hindra brottslingen.

Fast det har varken Carl förstått, eller för den delen nymoderaterna som "satsar" på försvaret.