Vår beredskap är god, i alla fall enligt Försvarsmaktens hemsida.
Vi kan nog anta att den senaste tidens ryska "beredskapskontroller" i västra militärdistriktet är ett helt normalt flankskydd för den ryska krigsmaktens insats i Ukraina/Krim. Det som är intressant är att man har valt från Försvarsmaktens sida att placera incidentroten på Gotland. Detta gick även ut i media som DN.
Men vad innebär det egentligen att man har placerat en incidentrote på Gotland? En försvarsexpert, Marco Nilsson har kritiserat åtgärden som panikartad. Så hur ska vi tolka det hela då, blev Sveriges försvar bättre av utplaceringen?
Det tråkiga är att svaret är NEJ. Jag ska försöka förklara detta lite mer pedagogiskt.
Ryssarna vill självklart skydda sin västra flank mot potentiella, om än väldigt osannolika militära åtgärder. Det är inte helt osannolikt att man har genomfört detta genom att ha uppe radarflygplan A-50 Mainstay och egen jakt konstant uppe. Troligen har även egna offensiva fartyg lämnat hamn och luftvärnsresurser aktiverats i Kaliningrad. Vi kan anta att västra militärdistriktet hade kunnat möta ett NATO-hot och även mota bort flyg från Östersjöns östra delar utan större problem. Man hade säkerligen även kunnat verka mot Gotland, om man hade ansett att behovet förelåg.
Så, ska vi ta och titta på videon i DN-artikeln? Där kan man se JAS 39 Gripen, med en extra bränsletank hängd och LDP (Laser Designator Pod) eller FLIR (Forward Looking InfraRead scanner). Alltså så har man utökad flygtid och möjlighet att DOKUMENTERA vad som händer. Ungefär som CNN på Krim, fast med flygplan. Vi kan också anta att man har laddat automatkanonerna i flygplanen.
Vad betyder då detta, rent militärt? Jo, ett par Gripen med automatkanoner är ingen match, vare sig för MiG-29 eller Su-37 försedda med radar- och IR-robotar. Vi kan också anta att OM A-50 Mainstay flyger, så har ryssarna koll på allt som flyger, inklusive starter från Gotland. Vi kan också anta att ryssarna kan verka direkt mot flygplan som startar från Gotland med luftvärn, förutsatt att man är försedd med luftvärnssystem S-300/S-400. Flygplatsen på Gotland är dessutom inom porté för ryska Iskanderrobotar.
Om ryssarna hade valt att genomföra någon marin åtgärd mot Gotland, så hade inte heller roten kunnat göra något, då det sannolikt inte går att hänga Rb-15 på kort varsel på flygplanen. Men härvidlag kan jag ha fel.
Min slutsats är hur som helst att vår beredskap blev inte godare av att incidentroten placerades på Gotland. Snarare lite mer utsatt för ryska vapensystem, både luftvärn och markmålsrobotar.
OM Försvarsmakten hade velat öka beredskapen på riktigt, så hade man sannolikt fortsatt vara grupperad på F17 eller ännu hellre dragits sig längre bort från Iskanderporté och baserat på F7 Såtenäs eller Uppsala. Alternativt grupperat på krigsbas i södra Sverige. Man hade nog också valt att utöka roten till minst en fyrgrupp, varvid hälften fullt jakthängda med Rb99 och hälften attackhängda med Rb-15. Dessutom hade man nog valt att vara i luften mest hela tiden och kanske till och med lufttankat, eller haft ännu fler flygplan och skiftat spärrbana i luften.
Så, rent militärt var alltså inte vår beredskap bättre av grupperingen till Gotland. Snarare tvärt om. Så nu är den stora frågan, var det Försvarsmakten som tyckte att det var en bra "mediagrej" att flytta roten till Visby och göra reklam för att man gjorde "något", om än verkningslöst, eller om det var Försvarsdepartementet som tyckte att man måste visa på "handlingskraft" för hemmaopinionen?
Båda alternativen ter sig tyvärr lite obehagliga, eftersom det första alternativet indikerar ett visst ska vi säga frånvarande militärt tänk i verksamheten. Det andra alternativet ger vid handen att man från Försvarsmaktens sida inte har klarat av att pedagogiskt förklara för Försvarsdepartementet hur militär verksamhet fungerar och varför.
Det enda som fungerar på Gotland är KVALIFICERAT MODERNT luftvärn och kvalificerade militära förband. Förslagsvis lastbilar med Rb-15 mot sjömål, som kustartilleriet hade en gång i tiden. Och arméförband på plats som faktiskt kan både tanka, köra och skjuta med stridsvagnarna OMEDELBART. För om en Iskander kunde slå ut 28 georgiska stridsvagnar 2008, så betvivlar jag inte att en Iskander kan slå ut 14 stycken stridsvagn 122 i ett förråd på Gotland idag.
Dessutom så har hemvärnsmän idag inte vapnen skjutklara hemma, utan dessa är försedda med lås, som måste öppnas upp av ansvarigt befäl. Detta på grund av diverse missbruk historiskt sett av hemvärnsmän på fyllan och annat smått och gott. Gissa själv om det går fort att mobilisera då?
Det som INTE finns på Gotland idag, kommer inte heller dit imorgon, om krisen kommer NU.
Nu har försvarsberedningen fått förlängd tidsfrist för att leverera sin omvärldsbild till den 15:e maj. Jag är tyvärr så cynisk, så jag vill påstå att den kommer att vara oförändrad och att man hoppas på att Ukrainakrisen kommer att bli om inte bortglömd, så åtminstone förringad. ÖB verkar också stå fast vid Försvarsbeslut 2009, även om den i sig har visat vara en katastrof för riktig svensk militär förmåga.
Vår beredskap är god, frågan är bara för vad? Ett anfall från San Marino?
Vi kan nog anta att den senaste tidens ryska "beredskapskontroller" i västra militärdistriktet är ett helt normalt flankskydd för den ryska krigsmaktens insats i Ukraina/Krim. Det som är intressant är att man har valt från Försvarsmaktens sida att placera incidentroten på Gotland. Detta gick även ut i media som DN.
Men vad innebär det egentligen att man har placerat en incidentrote på Gotland? En försvarsexpert, Marco Nilsson har kritiserat åtgärden som panikartad. Så hur ska vi tolka det hela då, blev Sveriges försvar bättre av utplaceringen?
Det tråkiga är att svaret är NEJ. Jag ska försöka förklara detta lite mer pedagogiskt.
Ryssarna vill självklart skydda sin västra flank mot potentiella, om än väldigt osannolika militära åtgärder. Det är inte helt osannolikt att man har genomfört detta genom att ha uppe radarflygplan A-50 Mainstay och egen jakt konstant uppe. Troligen har även egna offensiva fartyg lämnat hamn och luftvärnsresurser aktiverats i Kaliningrad. Vi kan anta att västra militärdistriktet hade kunnat möta ett NATO-hot och även mota bort flyg från Östersjöns östra delar utan större problem. Man hade säkerligen även kunnat verka mot Gotland, om man hade ansett att behovet förelåg.
Så, ska vi ta och titta på videon i DN-artikeln? Där kan man se JAS 39 Gripen, med en extra bränsletank hängd och LDP (Laser Designator Pod) eller FLIR (Forward Looking InfraRead scanner). Alltså så har man utökad flygtid och möjlighet att DOKUMENTERA vad som händer. Ungefär som CNN på Krim, fast med flygplan. Vi kan också anta att man har laddat automatkanonerna i flygplanen.
Vad betyder då detta, rent militärt? Jo, ett par Gripen med automatkanoner är ingen match, vare sig för MiG-29 eller Su-37 försedda med radar- och IR-robotar. Vi kan också anta att OM A-50 Mainstay flyger, så har ryssarna koll på allt som flyger, inklusive starter från Gotland. Vi kan också anta att ryssarna kan verka direkt mot flygplan som startar från Gotland med luftvärn, förutsatt att man är försedd med luftvärnssystem S-300/S-400. Flygplatsen på Gotland är dessutom inom porté för ryska Iskanderrobotar.
Om ryssarna hade valt att genomföra någon marin åtgärd mot Gotland, så hade inte heller roten kunnat göra något, då det sannolikt inte går att hänga Rb-15 på kort varsel på flygplanen. Men härvidlag kan jag ha fel.
Min slutsats är hur som helst att vår beredskap blev inte godare av att incidentroten placerades på Gotland. Snarare lite mer utsatt för ryska vapensystem, både luftvärn och markmålsrobotar.
OM Försvarsmakten hade velat öka beredskapen på riktigt, så hade man sannolikt fortsatt vara grupperad på F17 eller ännu hellre dragits sig längre bort från Iskanderporté och baserat på F7 Såtenäs eller Uppsala. Alternativt grupperat på krigsbas i södra Sverige. Man hade nog också valt att utöka roten till minst en fyrgrupp, varvid hälften fullt jakthängda med Rb99 och hälften attackhängda med Rb-15. Dessutom hade man nog valt att vara i luften mest hela tiden och kanske till och med lufttankat, eller haft ännu fler flygplan och skiftat spärrbana i luften.
Så, rent militärt var alltså inte vår beredskap bättre av grupperingen till Gotland. Snarare tvärt om. Så nu är den stora frågan, var det Försvarsmakten som tyckte att det var en bra "mediagrej" att flytta roten till Visby och göra reklam för att man gjorde "något", om än verkningslöst, eller om det var Försvarsdepartementet som tyckte att man måste visa på "handlingskraft" för hemmaopinionen?
Båda alternativen ter sig tyvärr lite obehagliga, eftersom det första alternativet indikerar ett visst ska vi säga frånvarande militärt tänk i verksamheten. Det andra alternativet ger vid handen att man från Försvarsmaktens sida inte har klarat av att pedagogiskt förklara för Försvarsdepartementet hur militär verksamhet fungerar och varför.
Det enda som fungerar på Gotland är KVALIFICERAT MODERNT luftvärn och kvalificerade militära förband. Förslagsvis lastbilar med Rb-15 mot sjömål, som kustartilleriet hade en gång i tiden. Och arméförband på plats som faktiskt kan både tanka, köra och skjuta med stridsvagnarna OMEDELBART. För om en Iskander kunde slå ut 28 georgiska stridsvagnar 2008, så betvivlar jag inte att en Iskander kan slå ut 14 stycken stridsvagn 122 i ett förråd på Gotland idag.
Dessutom så har hemvärnsmän idag inte vapnen skjutklara hemma, utan dessa är försedda med lås, som måste öppnas upp av ansvarigt befäl. Detta på grund av diverse missbruk historiskt sett av hemvärnsmän på fyllan och annat smått och gott. Gissa själv om det går fort att mobilisera då?
Det som INTE finns på Gotland idag, kommer inte heller dit imorgon, om krisen kommer NU.
Nu har försvarsberedningen fått förlängd tidsfrist för att leverera sin omvärldsbild till den 15:e maj. Jag är tyvärr så cynisk, så jag vill påstå att den kommer att vara oförändrad och att man hoppas på att Ukrainakrisen kommer att bli om inte bortglömd, så åtminstone förringad. ÖB verkar också stå fast vid Försvarsbeslut 2009, även om den i sig har visat vara en katastrof för riktig svensk militär förmåga.
Vår beredskap är god, frågan är bara för vad? Ett anfall från San Marino?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar