Greta gråter

Ni kan se Gretas hela tal på SVT play på följande länk.


Som förälder till en dotter som är jämnårig med Greta, så gör jag följande reflektioner.

Vilken typ av föräldrar ingjuter en sådan ångest i sitt barn? Är ångesten baserad på fakta, eller vanföreställningar? Vad har hon gått för skola, som uppenbarligen inte har klarat uppgiften att lära henne hur man analyserar information?

Vi kan nog i Greta se misslyckandet hos hennes föräldrar och hennes skola. Min dotter tycker att Greta är onödigt hysterisk och hypad. Tonårsflickor kan vara elaka, Greta har tydligen tilläggsnamnet gris i dotterns kretsar. Elakt, men visar också på att trots all marknadsföring som har lagts på Greta, så köper inte alla i tonårsgenerationen hennes budskap eller hysteri. Men framförallt, min dotter har en sund inställning till klimat, precis som allt annat. Nämligen att man gör det bästa man kan. Sen är det upp till våra politiker och företrädare att lösa de stora systemmässiga problemen. För övrigt så går hon en naturbrukslinje, så hon är ingen hipstertjej utan egen kunskap, tvärt om, väl insatt i hur naturen fungerar.

Greta hade sitt ångestutbrott inför representanter från länder som faktiskt skräpar ner världshaven, bygger nya kolkraftverk varje vecka, har dödsstraff, för krig och mördar. Korrupta regeringar som stjäl från sitt folk. Odemokratiska länder som Kina, Ryssland, Saudiarabien, Iran, Vietnam med flera. Länder som innehar kärnvapen.

Och vad väljer hon att kritisera? Jo, en eventuell klimatförändring, som kanske baseras mer på faktorer som vi inte kan påverka, som solcykler och astronomiska fenomen, än mänsklig aktivitet.

Hon borde ha kritiserat bristande demokrati, jämställdhet, pågående krigföring. Misshushållning, rovdrift, rovfiske, korruption, kleptokrati och så vidare.

Men nej, det är bättre att gråta ut sin ångest inför världssamfundet, än att vara konstruktiv och komma med lösningar som fungerar.

Vi har samma typ av infantila tongångar i regeringspartierna. För att minska CO2, så bör vi bygga ut kärnkraften enligt IPCC:s rekommendationer. Men det passar sig inte för vårt vuxendagis, som regeringskansliet verkar vara.

Ideologi och dogmatism måste alltid gå före fakta och verkligheten hos regeringen med stödpartier.

Vuxna i rummet har saknats alltför länge. Dags att kasta ut barnen från beslutande positioner och ersätta dem med eftertänksamma vuxna människor.