SvD verkar ha svängt till att bli en socialdemokratisk tidning. Eller man stödjer i alla fall påståenden från journalisten och brevbäraren att Sverige är mer ojämlikt idag än USA var på 80-talet.
Självklart använder man sig av ett klassiskt trick, genom att använda sig av statistik. Och som alla vet, så finns det lögn, förbannad lögn och statistik. Så vad handlar det om egentligen?
Offentliganställda har lägre genomsnittslöner än privatanställda, än sen? Beror det på så kallade strukturella ojämlikheter som vissa politiker hävdar. Självklart inte, utan det handlar om vem som betalar din lön. Eller som jag brukar uttrycka det ibland när jag blir frustrerad på lönedebatten. Nämligen att alla offentliganställda kan få 100.000kr i månadslön, det är inga problem. Problemet är att då måste man beskatta den lönen till kanske 85-90%. För saken är den att offentliga pengar är inte gratis. Det betyder att någon måste betala skatt för att betala en offentliganställds lön. Och i Sverige är en majoritet av låglönearbetare offentliganställda. Så det är fullt naturligt att med skattesatser på omkring 40% och ett totalt skattetryck på ca. 60-70%, så kan aldrig offentliga löner överstiga de privata lönerna. Om man inte beskattar alla till 90% förstås. Men då tror jag att vi kommer att se en veritabel flykt av privata företag till andra länder med lite bättre skattesatser. Om ni inte tror mig, så varför tror ni att socialdemokraterna i alla tider har velat upprätthålla en positiv handelsbalans? Jo, för att man behöver ha ett inflöde av pengar in till landet för att kunna ha ett välfärdssystem som vi har idag. Och om handelsbalansen blir negativ, så kommer vi fortare än kvickt upp i väldigt höga totala skattetryck för att bekosta vård, skola och omsorg.
Det som är beklämmande är att Juholt och Waidelich inte vill erkänna detta faktum, utan försöker påskina att Sverige har strukturer som är i grunden ojämlika på grund av en medveten politik. Visst har de delvis rätt, men det är ett resultat av långsiktig socialdemokratisk politik, där man har velat skapa en stor offentlig sektor. Och enligt logiken ovan, så kan inte offentliganställdas löner vara i genomsnitt högre än privata.
Så låt oss analysera journalistens och brevbärarens åsikter från SvD debatten.
1. Hög arbetslöshet innebär stora klyftor. Ja, det är väl helt rätt. Den som har lön har handlingsfrihet i sitt liv. Den som har A-kassa och/eller försörjningsstöd har det inte. Men att vi ska utbilda fler akademiker till framtida arbetslöshet och studieskulder är knappast lösningen. Det som behövs är medelstora och stora industrier som kan konkurrera internationellt och fortsätta att bidra till den positiva handelsbalansen. Dvs. inte att man ska skattebefria Kemals Kebab, utan bidra till Volvos, LKAB:s, Scanias och Ericssons internationella konkurrensförmåga. Dessa företag drar in enorma pengar till Sverige. Att bygga Bottniabanan och dylika infrastrukturprojekt betalar bara byggarbetarna för dagen under projektet, men faktum är att den järnvägen skulle aldrig ha byggts. Det hade varit billigare för staten att skänka bilar till pendlarna på den sträckan än att bygga Bottniabanan. Men vad gör man inte för att göra miljöpartister lite gladare....
2. Varför är skolan så dålig på att leverera elever som klarar gymnasiekraven? Det beror självfallet på lärarna, rektorerna och kraven på eleverna. En lärarlegitimation kommer inte att ändra på saken. Det handlar mer om hårt arbete och hårda krav på eleverna. På min tid respekterade vi lärarna. Idag gås det med keps inomhus, SMS:as och skriks hora och fitta på lektionerna. Men det hjälper då inte att satsa på lärarna, utan de ska få riktiga sanktionsverktyg för att hantera elever med extremt dåliga attityder. Kanske till och med en direkt koppling till kommunernas socialtjänst, så att man kan identifiera dysfunktionella familjer på ett tidigt stadium. Det är trots att bättre för barn i dylika miljöer att skiljas från sina dåliga föräldrar än att ta hänsyn till föräldrarnas rätt. Sluta klema med eleverna och sätt hårt mot hård mot fridsstörare.
3. A-kassan. Javisst, öka den skattefinansierade A-kassan till 80% för flera skulle lösa problemet, eller? Det innebär bara att man cementerar icke konkurrenskraftiga lönestrukturer och motiverar inte människor att i något skede av livet gå ner i lön om det är nödvändigt. Låg lön är trots allt bättre än ingen lön alls. Men så får det inte gå till i Sverige, landet där alla är vinnare. Att behöva gå ner momentant någon gång i livet är inte aktuellt enligt jantelagismens normer. Jag säger bara en sak, våga gå ner i lön. I längden är det bättre än att vara bidragsslav. Och jag vet, jag har gjort det själv och vann säkert i längden.
4. Skatter, eller höjda sådana. En socialdemokratisk paradgren, där man hävdar att högre skatter alltid är bättre än lägre. Varför då inte höja skattetrycket till 90% då och göra Sverige till ett nytt Nordkorea? Jo, för att realisterna (gråsossarna) förstår att det skulle vara katastrofalt för Sverige. Lik förbannat håller journalisten och brevbäraren på och vill höja skatterna. Med fina hänvisningar till Jante och att en hundradel fick lika mycket som den lägsta fjärdedelen av befolkningen. Vad är det för konstigt med det då? En hundradel innebär en av etthundra personer. Och vi såg i förra valet att det inte fungerade för socialdemokraterna varför sjuksköterskans få en skattehöjning på ca 1000kr och hur det skulle göra hennes liv bättre. Som tur är så röstar även sjuksköterskor med plånboken, så socialdemokraterna fick inte förtroendet att bilda regering. Det är bara att läsa på om försörjningsstöd för att inse att många inom det systemet har det bättre än dagens fattigpensionärer.
Så har vi klyftor då? Självklart, framförallt för unga och relativt välutbildade som inte kommer in på arbetsmarknaden. Men det beror på bristen på privata arbetstillfällen som bidrar positivt till handelsbalansen. Skattefinansierade jobb kommer alltid att ha lägre löner och dessutom skyddas anställda inom dessa jobb av väldigt effektiva lagar som hindrar omsättning i förtid av personal. Så den stora frågan är hur stimulerar vi privata arbetsgivare och hur ökar vi handelsbalansen?
Men sådana frågor kan inte dagens socialdemokrater svara på. Den sista som visste något om det var nog tyvärr Tage Erlander. Efter det började socialdemokraterna köpa röster med skattepengar. Folkhemmet med yrkesarbetande väljare ersattes av bidragshemmet med tacksamma bidragsmottagare som valde (s) för att inte bli av med sina förmåner. Däri ligger socialdemokratins moraliska haveri idag.
De Nya socialModeraterna återinförde folkhemmets arbetslinje, om även med lite väl okänsliga/brutala metoder som inte tog hänsyn till t.ex. cancersjuka och människors nuvarande sociala situation. Det kommer nog att leda till att de Nya Moderaterna får problem nästa val, eftersom de också saknar ett vettigt program för att stimulera de medelstora och stora företagen i Sverige.
Det som behövs idag är en borgerlig politik fri från flummiga idéer och nostalgi. Kort och gott en satsning på relativt låga skatter, större löneskillnader och stöd till de företag som kan sälja svenska produkter utomlands. För att klara detta måste vi konkurrera med tyskar, kineser, japaner och öst-européer för att lyckas. Interna nollsummespel om skattepengar kommer aldrig att medföra att vi får en bättre vård, skola eller omsorg om unga/gamla, utan kommer i längden att medföra en urholkning av dessa system.
Den som inte är socialist som ung saknar hjärta, den som inte är kapitalist som gammal saknar hjärna. Och den som är miljöpartist saknar realism i alla skeden av livet. Att lajva en vecka är en sak, att leva så hela livet leder till ett kort och hårt liv.....
Självklart använder man sig av ett klassiskt trick, genom att använda sig av statistik. Och som alla vet, så finns det lögn, förbannad lögn och statistik. Så vad handlar det om egentligen?
Offentliganställda har lägre genomsnittslöner än privatanställda, än sen? Beror det på så kallade strukturella ojämlikheter som vissa politiker hävdar. Självklart inte, utan det handlar om vem som betalar din lön. Eller som jag brukar uttrycka det ibland när jag blir frustrerad på lönedebatten. Nämligen att alla offentliganställda kan få 100.000kr i månadslön, det är inga problem. Problemet är att då måste man beskatta den lönen till kanske 85-90%. För saken är den att offentliga pengar är inte gratis. Det betyder att någon måste betala skatt för att betala en offentliganställds lön. Och i Sverige är en majoritet av låglönearbetare offentliganställda. Så det är fullt naturligt att med skattesatser på omkring 40% och ett totalt skattetryck på ca. 60-70%, så kan aldrig offentliga löner överstiga de privata lönerna. Om man inte beskattar alla till 90% förstås. Men då tror jag att vi kommer att se en veritabel flykt av privata företag till andra länder med lite bättre skattesatser. Om ni inte tror mig, så varför tror ni att socialdemokraterna i alla tider har velat upprätthålla en positiv handelsbalans? Jo, för att man behöver ha ett inflöde av pengar in till landet för att kunna ha ett välfärdssystem som vi har idag. Och om handelsbalansen blir negativ, så kommer vi fortare än kvickt upp i väldigt höga totala skattetryck för att bekosta vård, skola och omsorg.
Det som är beklämmande är att Juholt och Waidelich inte vill erkänna detta faktum, utan försöker påskina att Sverige har strukturer som är i grunden ojämlika på grund av en medveten politik. Visst har de delvis rätt, men det är ett resultat av långsiktig socialdemokratisk politik, där man har velat skapa en stor offentlig sektor. Och enligt logiken ovan, så kan inte offentliganställdas löner vara i genomsnitt högre än privata.
Så låt oss analysera journalistens och brevbärarens åsikter från SvD debatten.
1. Hög arbetslöshet innebär stora klyftor. Ja, det är väl helt rätt. Den som har lön har handlingsfrihet i sitt liv. Den som har A-kassa och/eller försörjningsstöd har det inte. Men att vi ska utbilda fler akademiker till framtida arbetslöshet och studieskulder är knappast lösningen. Det som behövs är medelstora och stora industrier som kan konkurrera internationellt och fortsätta att bidra till den positiva handelsbalansen. Dvs. inte att man ska skattebefria Kemals Kebab, utan bidra till Volvos, LKAB:s, Scanias och Ericssons internationella konkurrensförmåga. Dessa företag drar in enorma pengar till Sverige. Att bygga Bottniabanan och dylika infrastrukturprojekt betalar bara byggarbetarna för dagen under projektet, men faktum är att den järnvägen skulle aldrig ha byggts. Det hade varit billigare för staten att skänka bilar till pendlarna på den sträckan än att bygga Bottniabanan. Men vad gör man inte för att göra miljöpartister lite gladare....
2. Varför är skolan så dålig på att leverera elever som klarar gymnasiekraven? Det beror självfallet på lärarna, rektorerna och kraven på eleverna. En lärarlegitimation kommer inte att ändra på saken. Det handlar mer om hårt arbete och hårda krav på eleverna. På min tid respekterade vi lärarna. Idag gås det med keps inomhus, SMS:as och skriks hora och fitta på lektionerna. Men det hjälper då inte att satsa på lärarna, utan de ska få riktiga sanktionsverktyg för att hantera elever med extremt dåliga attityder. Kanske till och med en direkt koppling till kommunernas socialtjänst, så att man kan identifiera dysfunktionella familjer på ett tidigt stadium. Det är trots att bättre för barn i dylika miljöer att skiljas från sina dåliga föräldrar än att ta hänsyn till föräldrarnas rätt. Sluta klema med eleverna och sätt hårt mot hård mot fridsstörare.
3. A-kassan. Javisst, öka den skattefinansierade A-kassan till 80% för flera skulle lösa problemet, eller? Det innebär bara att man cementerar icke konkurrenskraftiga lönestrukturer och motiverar inte människor att i något skede av livet gå ner i lön om det är nödvändigt. Låg lön är trots allt bättre än ingen lön alls. Men så får det inte gå till i Sverige, landet där alla är vinnare. Att behöva gå ner momentant någon gång i livet är inte aktuellt enligt jantelagismens normer. Jag säger bara en sak, våga gå ner i lön. I längden är det bättre än att vara bidragsslav. Och jag vet, jag har gjort det själv och vann säkert i längden.
4. Skatter, eller höjda sådana. En socialdemokratisk paradgren, där man hävdar att högre skatter alltid är bättre än lägre. Varför då inte höja skattetrycket till 90% då och göra Sverige till ett nytt Nordkorea? Jo, för att realisterna (gråsossarna) förstår att det skulle vara katastrofalt för Sverige. Lik förbannat håller journalisten och brevbäraren på och vill höja skatterna. Med fina hänvisningar till Jante och att en hundradel fick lika mycket som den lägsta fjärdedelen av befolkningen. Vad är det för konstigt med det då? En hundradel innebär en av etthundra personer. Och vi såg i förra valet att det inte fungerade för socialdemokraterna varför sjuksköterskans få en skattehöjning på ca 1000kr och hur det skulle göra hennes liv bättre. Som tur är så röstar även sjuksköterskor med plånboken, så socialdemokraterna fick inte förtroendet att bilda regering. Det är bara att läsa på om försörjningsstöd för att inse att många inom det systemet har det bättre än dagens fattigpensionärer.
Så har vi klyftor då? Självklart, framförallt för unga och relativt välutbildade som inte kommer in på arbetsmarknaden. Men det beror på bristen på privata arbetstillfällen som bidrar positivt till handelsbalansen. Skattefinansierade jobb kommer alltid att ha lägre löner och dessutom skyddas anställda inom dessa jobb av väldigt effektiva lagar som hindrar omsättning i förtid av personal. Så den stora frågan är hur stimulerar vi privata arbetsgivare och hur ökar vi handelsbalansen?
Men sådana frågor kan inte dagens socialdemokrater svara på. Den sista som visste något om det var nog tyvärr Tage Erlander. Efter det började socialdemokraterna köpa röster med skattepengar. Folkhemmet med yrkesarbetande väljare ersattes av bidragshemmet med tacksamma bidragsmottagare som valde (s) för att inte bli av med sina förmåner. Däri ligger socialdemokratins moraliska haveri idag.
De Nya socialModeraterna återinförde folkhemmets arbetslinje, om även med lite väl okänsliga/brutala metoder som inte tog hänsyn till t.ex. cancersjuka och människors nuvarande sociala situation. Det kommer nog att leda till att de Nya Moderaterna får problem nästa val, eftersom de också saknar ett vettigt program för att stimulera de medelstora och stora företagen i Sverige.
Det som behövs idag är en borgerlig politik fri från flummiga idéer och nostalgi. Kort och gott en satsning på relativt låga skatter, större löneskillnader och stöd till de företag som kan sälja svenska produkter utomlands. För att klara detta måste vi konkurrera med tyskar, kineser, japaner och öst-européer för att lyckas. Interna nollsummespel om skattepengar kommer aldrig att medföra att vi får en bättre vård, skola eller omsorg om unga/gamla, utan kommer i längden att medföra en urholkning av dessa system.
Den som inte är socialist som ung saknar hjärta, den som inte är kapitalist som gammal saknar hjärna. Och den som är miljöpartist saknar realism i alla skeden av livet. Att lajva en vecka är en sak, att leva så hela livet leder till ett kort och hårt liv.....
