lördag 10 september 2022
Time for war
måndag 23 maj 2022
NATO for dummies
Hej alla påhejare och belackare till ett svenskt NATO medlemskap.
Nu kommer det en guide som ska ge er lite bättre kunskaper och fakta om NATO, Ryssland, Ukraina och svensk alliansfrihet.
Vi börjar först med fakta om det svenska atombombsprogrammet. Väl att notera att Sverige och socialdemokraterna avskaffade inte kärnvapenprogrammet gratis, utan fick ett bilateralt kärnvapenparaply av USA. Det var alltså inte det socialdemokratiska kvinnoförbundet som kan ta åt sig äran för att programmet avslutades.
Bara att lyssna på SR, dvs. vår public service.
Så, då är vi överens, svenska kärnvapen var viktigt, ända tills vi fick en försvarsgaranti av USA att deras kärnvapenparaply skulle även gälla Sverige.
Alliansfrihet och neutralitet har tjänat Sverige väl. Det är tidernas största hyckleri. Det är inte bara så att socialdemokraterna fick försvarsgarantier från USA. Man hade intensivt samarbete på bilateral basis med i princip alla NATO-medlemsstater som var relevant för svenskt försvar. Mikael Holmström belyser detta mycket väl, med dokumentation, i sin bok "Den dolda alliansen".
Den så kallade allianslösheten punkteras på alla punkter. Problemet inom socialdemokratin är att detta var så hemligt internt, att många i ledande ställning idag har inte ens koll på partiets sanna historia när det gäller försvarspolitik.
Totalförsvarets forskningsinstitut med dess rapporter är också en källa för hur saker och ting förhåller sig. Vi tar det här med kärnvapen till att börja med. Tro inte på påståenden som debattörer säger på sociala medier. Läs korrekta rapporter istället.
Fakta om kärnvapen kan ni hitta i rapporten ovan.
Självklart ska ni också läsa på om NATO i ett historiskt perspektiv, innan den utökade invasionen av Ukraina.
Vi börjar med den om NATO 2012.
Och en lite mer aktuell från 2017 om väpnad solidaritet.
Har Ryssland någon rätt i sin invasion av Ukraina? Nej, faktiskt inte, det kan ni läsa om här.
Så, då har ni fått en ordentlig duvning i fakta kring NATO, Ryssland, Ukraina med mera.
Som ni förstår, så har dagens socialdemokrater ingen koll på sin egen historia, eller så försöker de fortfarande mörka hur det har förhållit sig historiskt när det gäller svenskt försvar och försvarssamarbeten med USA och övriga NATO-medlemmar.
Alliansfriheten har inte tjänat oss väl, eftersom den har aldrig funnits.
Det har aldrig funnits ett löfte till Ryssland om att NATO skulle inte få ta in nya medlemmar.
Ryssland är en stat som försöker utöka sitt territorium i strid med FN-stadgan.
Ryssland har en mycket vid tolkning av NÄR man ska använda kärnvapen.
NATO är en FÖRSVARSALLIANS!
NATO expanderar inte, suveräna stater söker medlemskap i NATO.
Suveräna stater har rätt att bestämma över sin egen säkerhetspolitik.
Om Ukraina hade haft kvar sina kärnvapen från Sovjetunionen, hade Ryssland invaderat 2014?
Finland har haft krig mot Ryssland i modern tid. Man väljer NATO, för att man inser att man är annars öppen för utpressning med kärnvapen.
Vad föredrar vi, en världsordning baserad på USA:s och europeisk politik, eller rysk och kinesisk politik?
onsdag 23 februari 2022
Where are the hands of the magician?
Now, everybody are looking at the magicians hand in Eastern Ukraine. Luhansk and Donbass and the possibility of further invasion by Russian troops into the rest of the Oblasts of Luhansk and Donbass that are in Ukrainian control.
Putin is doing the same thing as a magician. You're looking into the hand that the magician want you to focus on. At the same time, you should ask, where is the other hand and what is it doing?
One thing is sure, Putin can count, and know his numbers. So it is possible that the Oblasts are a deception/maskirovka due to relatively even forces on both sides.
So, what could the other hand do, while we're looking the wrong way?
Imagine now that the Russian forces would invade down on the West side of Kyiv in order to close the gap between Belarus and Transnistria in Moldova. At the same thing, block the Black Sea and Sea of Azov for maritime traffic to and from Ukraine. S-300 and S-400 AD deployed along the Western flank.
This would in all practical terms deny sea, naval and land support to Ukraine from the rest of the world. The distance to close the gap would be about 250-300 km for the Russian forces. That means no replenishment of supplies and of course, no reinforcements for the Ukrainians. At the same time, if Ukrainian forces would deploy to their West flank, the East flank would be overrun by the Russian forces in Luhansk and Donbass.
How long would it take for Putin to install a puppet regime, conduct a referendum and alas, they would be "independent", but rely on Putins goodwill for their powers.
The Western front can't be defended by the Ukrainian forces at the same time, when they're tied up in the East.
So, who should cover the West? I have my opinion clear, it should be done by the US, EU and NATO, in order to give the Ukrainians a fair fight in the East.
That concludes my analysis of the current situation.
måndag 16 maj 2016
Wunderwaffen
Men vad handlar det om egentligen? Jo, att efter att den eviga freden inträdde efter Sovjetunionens fall och därefter följande krig mot diverse dåligt utrustade och utbildade islamistiska rörelser i Mellanöstern och Afghanistan, så blev NATO bekvämt helt enkelt. Och politikerna blev så klart glada, eftersom man slapp hosta upp pengar för att ha en militär förmåga där motståndaren var tekniskt kvalificerad.
Jag rekommenderar alla som är intresserade av den ryska förmågan att läsa Dr. Phillip A. Karbers personliga observartioner "Lessons Learned from the Russo-Ukrainian War"
I hans observationer så får man avsevärt fler detaljer om rysk stridsteknik och taktik än SvD:s skrämselartikel. Men egentligen är inte den ryska förmågan så sensationell. Man kan uppenbarligen verka mot traditionella sambands- och ledningssystem, såsom frekvensmodulerad VHF/UHF och sannolikt också mot HF kommunikation. Att man kan störa diverse kommersiella telefonisystem torde däremot inte ens vara sensationellt. Däremot så finns det inga rapporter om Ukraina använder sig av frekvenshoppande radiosystem eller radiosystem med låg upptäcktssannolikhet (LPD, low probability of detection).
Utöver att lokalisera radiosystem för bekämpning med direkt eller indirekt eld, så kan man störa ut sändningar och kanske framförallt störa navigationssystem som är beroende av GPS eller Galileo. Sannolikheten att man är intresserad av att störa ut Glonass från rysk sida torde vara liten. Militära navigationssystem har i regel extra kanaler, vilket kan motverka system som stör GPS, men det är väl känt att många försvarsmakter köper in kommersiell utrustning, då de inte kan få tillgång till militära GPS nycklar, eller man vill helt enkelt vara snål i sina upphandlingar.
Oavsett detta, så är dessa telekrigssystem endast verksamma på relativt korta avstånd, dvs. inom optisk räckvidd, då höga frekvenser följer LOS (line of sight) och att det är också svårt att generera stora effekter på framförallt höga frekvenser.
Teknologin är inte svårare än att den finns kommersiellt tillgänglig och artiklar är lätta att finna på nätet för diverse störsändare. I princip har ryssarna bara utökat frekvensområdet, tillfört detekterings och pejlförmåga och ökat uteffekter.
Så hur kan vi motverka denna typ av system?
För det första så måste sådana system bekämpas med verkanseld. Finns inget som fungerar bättre än att skjuta bort förmågan, då den inte är obegränsad. Och personalen bör också vara svår att ersätta, då det är sannolikt så att systemen inte tillåts fungera på automatik, för att inte avslöja de mest kvalificerade förmågorna som systemen har.
För det andra, GPS störning kan motverkas genom att ha flera navigationskällor, såsom just Galileo och Glonass. Framförallt, så ska man kanske fundera på om målsökare får sin huvudsakliga information från GPS är lämpliga att använda, eller om man ska välja optroniska målsökare. För övrigt så kan telekrigssystem ofta störa artilleriets och vissa robotars zonrör, så man bör fundera på andra tändmetoder. Vad gäller navigation, så kan tröghetsnavigeringssystem fungera alldeles utmärkt i en störd miljö, då dessa bygger på teknologier som inte behöver yttre referenssystem.
Och sist, men inte minst. Man måste ha egen telekrigsförmåga för att verka mot motståndarens aktiva störsystem. Och så klart en förmåga att verka i störd miljö. Med rätt kombination av system så burkar den som sänder först förlora i sådana här sammanhang. Radiotystnad är bra för överlevnaden.
Nu kan vi så klart ställa oss frågan om våra försvarsledningar och försvarspolitiker kommer att satsa på telekrigsförmåga och komplettera befintliga system, så att man kan verka i en telekrigsmiljö?
Min gissning är nej, eftersom det är fortfarande häftigare med stridsfordon och kanoner. Man kan alltid bli general med ett stridsfordon, men aldrig en elektronikburk.
Men i slutändan så handlar det hela om ett koncept som kallas för "systems engineering", dvs. att man skapar system i balans för att hantera det dimensionerande hotet. Jag tror att för många NATO-länder har sjabblat bort rysk förmåga som dimensionerande för sina försvarsmakters förmågeutveckling till förmån för talibanskytte i tredje världen.
Så frågan är, när plockar vi upp pucken igen, eller hoppas vi att den ryska forwarden inte upptäcker att pucken är fri mitt i vår egen försvarszon?
Eller ska vi låta Putler tro att hans Wunderwaffen kan ge honom segern i sitt korståg mot EU, NATO och demokratin?