Nya Moderaterna, strategiska amatörer

Idag hade jag inte tänkt att skriva något, utan bara ladda för morgondagens fritidsaktiviteter. Men ibland måste man fatta tangentbordet och faktiskt skriva lite reflektioner om varför saker och ting är på ett visst sätt.

Vi har nämligen fått ett svar på varför Alliansen förlorade valet 2014. Det är ingen mindre än den nymoderata riksdagsledamoten Fredrik Schulte som avslöjar detta för bloggaren 6mannen.se. Avslöjar sig Fredrik med flit tror ni? Nä, det är snarare hans analys av Decemberöverenskommelsen som visar på det strategiska haveriet hos de nya moderaterna.

I princip så fruktar Fredrik en mittenregering som skulle inbegripa kanske Alliansen plus Socialdemokraterna, med ett eventuellt MP-inslag. På den grunden skulle i praktiken bara Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna bli oppositionspartier. Det skulle antagligen få de sista gamla moderaterna att gå över till Sverigedemokraterna eller eventuellt Kristdemokraterna.

Men sen så faller Fredrik i fällan, genom att hävda att en bred mittenallians skulle vara dålig genom att vara smaklös nog att jämföra med Finland och dess breda samförståndsregeringar. Anledningen till att man har breda regeringar i Finland är bland annat att parlamentets ledamöter är invalda på personröster. Dvs. risken för partipiska är ganska minimal och då blir finska regeringar ganska "lagom". Det vore enligt Fredrik då förödande.

Men om vi jämför Sverige och Finland, är Finland ett sämre land då?

Enligt Global Peace Index, så är Finland på sjätte plats och Sverige på elfte, är det dåligt?

I Finland värnar man sina traditioner, är det dåligt?

I Finland straffas arbetsgivare som anställer illegala invandrare, som kallas för "papperslösa" i Sverige, är det dåligt?

I Finland har man en normal volym på asylsökande, inte i Sverige, är det dåligt?

I Finland spontanantänds varken skolor, bilar, soprum eller andra anläggningar regelbundet, är det dåligt?

I Finland så är våldtäkter och gruppvåldtäkter ovanliga, är det dåligt?

I Finland förekommer i praktiken inte uppgörelser mellan kriminella på veckobasis med skjutvapen, trots en liberalare vapenlagstiftning, är det dåligt?

I princip är alla former av brott och brottsuppklarning mycket bättre i Finland än i Sverige, är det dåligt?

Fredriks strategiska tankeförmåga är alltså obefintlig. Ett av Fredriks försvar för DÖ(K) är att han hävdar att överenskommelsen skulle möjliggöra en kraftfull återkomst för Alliansen 2018.

Om vi tittar på allt det kraftfulla som nya moderaterna åstadkom tillsammans med Alliansen 2006-2014, så kan vi konstatera följande.

1. Försvarsmakten är i praktiken funktionslös i rollen nationellt försvar, se bara på ÖB:s "enveckasförsvar", kanske.

2. 187 "utanförskapsområden", där varken lag och ordning fungerar.

3. Polisen är utarmad av "effektivitetskrav" och annat nys.

4. Domstolarnas antal har minskat, trots bevisligen ökande brottslighet i samhället.

5. Tullverkets budgetminskningar medför ÄNNU sämre gränskontroll av bland annat vapensmuggling och narkotikasmuggling.

6. Svenska pass är vanligast bland flyktingsmugglare och andra kriminella, en KVARTS MILJON svenska pass är "förkomna".

7. Svensk järnvägsinfrastruktur är på dekis. Det kan vilken tågpendlare som helst intyga.

8. Skolan är såpass inkompetent, så att godkända gymnasieelever som söker till KTH måste ha extra matte för att klara sin utbildning. För att inte tala om PISA.

9. Företag överger det sjunkande skeppet, nu senast Sony, som lägger ner 1.000 kvalificerade jobb i Lund.

10. Svensk handelsbalans börjar bli negativ.

Jag skulle kunna fortsätta lista upp "kraftfull" nymoderat politik som har gått rätt åt helvete, för att tala klarspråk. Men poängen är att de nya moderaterna och Fredrik Schulte har faktiskt blundat för att en del av deras "kraftulla" politik har varit systemurholkande på ett sätt som varit enastående. Man har köpt medelklassens och arbetarklassens röster med låga skatter, men faktiskt inte fokuserat på vad som är viktigt i samhället. Nämligen att det allmänna faktiskt uppfyller sin del av samhällskontraktet. Ska vi vara riktigt ärliga, så måste jag nog säga att Socialdemokraterna förstår det här lite bättre än nya Moderaterna, även om jag inte gillar (s). Nu är sossarna bakbundna av Miljöpartiet i regeringen, men det är deras strategiska miss.

Till Fredrik med flera nya moderater vill jag bara säga en sak. Putin skiter i populistisk skattesänkarpolitik. Svenska väljarkåren bryr som om sin grundläggande säkerhet, oavsett om hoten kommer från just Putin, eller för den delen kriminella som skjuter glatt på bygden, eller rånar sonen på den nya iFånen eller mopeden. Eller gruppvåldtar dottern.

Men va fan, visst kan vi fortsätta vägen mot avgrunden. Det enda som kommer att hända är att senast 2022 blir SD ett 50,1%-igt parti, om inte de andra partierna gör en reality check och slutar flumma med sina politiska teorier.

Om jag ska få föra talan för "Svenne banan", "Nisse i Hökarängen" eller vilken annan väljare som helst, så skulle jag kunna säga vad väljarna vill.

1. Sätt kriminella i fängelse, länge. Ge polisen och domstolar ALLA resurser som krävs.

2. Se till att Försvaret är trovärdigt, på riktigt, inte på en PowerPoint.

3. Se till att skolan får disciplin igen. Ordning och reda i klassrummet och på rasten.

4. Säkerställ att icke-demokratiska krafter får svårt att verka i samhället. Och så snackar jag inte om SD, utan nazister, islamister och vänsterns våldsverkare.

5. Använd skattepengarna till något vettigt, inte stötta Palestina, som är per definition icke-demokratiskt.

6. Sluta betala bidrag till organisationer som är per definition icke-demokratiska, som till exempel Ung Vänster, som är revolutionära enligt sitt principprogram.

7. Sänk skatter på företagande och industrier, det ger fler jobb.

Nåväl, jag är ju inte politiskt sakkunnig hos något parti, så jag har kanske frihet att tänka utanför partipiskans begränsningar. Men Fredrik är välkommen att snacka med mig, om han vill.

För strategi, det är inte en fråga om långsiktig planeringsförmåga, utan ett realiserande av fakta och sakförhållanden i nuet och implementering av en väg från de negativa sakförhållandena till en bättre situation.

Fast det kräver något som många politiker saknar idag, nämligen ryggrad och integritet. Nya moderaterna verkar vara en salig blandning av både det ena och det andra. Frågan är, hur ser det ut bland de övriga i riksdagen? Fast sossarnas reträtt från Saudi-debaklet verkar vara ett gott bevis för ryggradslöshet. Och bristande integritet.

Framtiden får utvisa hur rätt jag har. För fel, det har jag inte.

Nazistspöket

Så var Expo i farten igen och förklarar hur hemskt mycket nazismen växer i Sverige.

Nationalsocialismen är en helt marginaliserad rörelse i Sverige idag. Anders Johansson Heinö förklarar det ganska bra på SVT Opinion idag. Attraktionskraften hos högerextrema våldsrörelser i Sverige är så nära noll att det i princip inte räknas. Förra årets marsch som Svenskarnas Parti genomförde i Stockholm drog till sig kanske som mest 200 deltagare. Motdemonstrationen var på kanske 10.000-15.000 människor. Behöver jag säga vilka som började att bråka med polisen. Inte var det Svenskarnas Parti, utan motdemonstranterna.

Motdemonstranterna var så klart delar av vänstern, dvs. representanter för "det goda våldet", som helst angriper försvarslösa och polisen. Nu får vi nog erkänna att Expo frontar en del av det "goda" våldet, eller tar i alla fall inte avstånd från vänstervåld på något sätt. Snarare förminskar man vänstervåldet systematiskt.

Men trots allt så måste vi nog lita mer på myndigheter än särintressen som Expo. SÄPO beskriver väl i sin årsrapport för 2014 att högerextrema rörelser är i princip obefintliga. Det är snarare vänstervåldet som belyses som ett problem, med hot mot politiker i mitten, liberaler och högermänniskor som råkar ut för det "goda" våldet. För vi ska ha klart för oss att Sverigedemokratiska politiska företrädare som råkar ut för våld, hot och skadegörelse inte drabbas av representanter från nationalsocialisterna, utan just vänstervåldsverkare.

Expo viftar med nazistspöket och bevisar med det att de är ingen seriös aktör inom samhällspolitik i Sverige idag. Just det fenomenet att man är ovillig att erkänna någon form av vänstervåld eller problematiserande kring det är ett tecken på den partiskhet som man har i debatten.

För övrigt vore det kanske lite hedervärt om Expo faktiskt erkände att det finns fler likheter än olikheter mellan nationalsocialismen (socialism baserat på nationell grund) och internationalsocialismen (socialism baserad på en internationell klassanalys). Huvudtemat är oavsett att man anser att nationen eller klassen är förfördelad och har därmed rätt att nyttja våld i "självförsvar" mot de som är emot den egna versionen av socialism.

Att trolla fram ett icke-existerande nazistspöke och ignorera reella våldsdåd från vänstern är verkligen att sila mygg och svälja kameler.

Fast det är klart, socialismens ledstjärnor avkrävs ingen intellektuell hederlighet, bara gammal fin plakatpolitik med höga brösttoner. För trots allt är det ju en känd härskarteknik att skrika ihjäl sina meningsmotståndare och ignorera sakargument.

Till Margots försvar

Det är väl inte okänt för någon vid detta laget att Margot Wallström är kraftfullt ogillat av arabvärlden i allmänhet och Saudiarabien i synnerhet. Vad Saudiarabien vill har analyserats bland annat av Johan Westerholm på sin blogg Ledarsidorna.se.

Men ska vi börja med att titta på vad som egentligen har hänt i realiteten. Vad har Margot gjort som förtjänar arabvärldens avståndstagande och nu pågående sanktioner mot Sverige och svenska företag med mera?

Själv skrev jag för en tid sen ett blogginlägg om den amoraliska stormakten Sverige. Där antydde jag att i mångt och mycket så har svensk utrikespolitik bedrivits utifrån kanske inte så vackra ideologier som vi säger oss värna, utan realpolitik och affärsintressen. Dvs. vanligt hederligt hycklande, vilket verkar vara status quo inom diplomatin och affärsvärlden.

Så Margots brott är egentligen inte att hon kritiserar vare sig Saudiarabiens juridiska system och dess konsekvenser, utan att hon har missförstått sin ställning. Hade hon uttryckt samma saker som EU kommissionär, så hade hon definitivt inte råkat ut för den kritikstorm som blåser nu. För som kommissionär så representerade Margot världens största ekonomiska union. Och pengar räknas. Om du har tillräckligt med pengar, så har du makten att säga vad du vill, oavsett vad någon annan tycker. Nu är det tyvärr så för Margots del att hon är inte en kommissionär längre, som alla måste bocka och buga för, utan hon är utrikesminister för ett litet skitland på cirka 9,5 miljoner människor som är på kraftfull dekis i den internationella konkurrensen.

Margot och regeringen har med stöd av blåögda miljöpartister och ett av ungdomligt oförstånd förblindat SSU agerat på ett faktiskt moraliskt försvarbart sät. Dvs. man står upp för det som man säger sig stå för, dvs. någon form av humanistisk rättskänsla om hur saker och ting borde vara. Problemet är att man kritiserar just Saudiarabien och deras lagstiftning, som kan härledas direkt till Koranen, sharia och sunna, dvs. de islamiska urkunderna och uttolkningarna av Muhammeds gärningar. Det som verkar överraskat regeringen med flera är att Saudierna och alla andra muslimer faktiskt tror på det som står i de religiösa skrifterna och deras konsekvenser för lagstiftningen i respektive muslimskt land. Det kan vara svårt för en sekulär eller agnostisk svensk att förstå, att det finns människor som tar båder religion och religionsbaserade lagar på fullt allvar.

Margot har nu ett dilemma tillsammans med regeringen. Nämligen vilken form av pudel måste man göra för att få tillbaks affärerna och kan återgå till business as usual, dvs. realpolitik och affärsintressen. Min personliga gissning är att inom en lagom tidsrymd, säg innan året är slut, så har Margot fått sig en generaldirektörsstol. Och då levereras pudeln. Det otroliga vore om EU ställde sig på Margots sida och tog den moraliskt korrekta ståndpunkten att stötta den svenska inställningen att Saudiarabiens, eller för den delen vilket annat lands lagstiftning som helst, som baserar sig på sharia är omoralisk, orättfärdig och faktiskt medeltida barbarisk, som den de facto är.

Det som jag tycker är höjden av hyckleri är just kritikstormen mot Margot. Ja, det KOSTAR att vara moralisk stormakt. Är någon överraskad över det faktum att alla stormaktsambitioner kostar? Fast det värsta är att jag har sett en del sverigedemokratiska anhängare som kritiserar Margot. Varför det? Margot har ju i praktiken medgivit att Jimmie Åkessons tolkning av islam och muslimsk lag är korrekt. Varför gnälla?

Jag tackar Margot för att hon har modet att säga det som många tycker och tänker. Nu gäller det egentligen att ta nästa steg, dvs. få hela EU att fördöma lagstiftning baserat på medeltida barbariska religiösa traditioner.

För övrigt anser jag att inget land med en lagstiftning som har sin grund i islam borde få gå med i EU. För muslimsk lagtolkning strider mot grundläggande humanistiska sekulära värderingar.

Vem ska ha rösträtt egentligen?

Bloggrannen Cornucopia har ett inlägg med en intressant observation, nämligen att i en funktionell demokrati har sällan regeringen mer stöd än precis över 50%. Den intressanta observationen är att om vi lite omskrivet skulle kalla vissa demokratier för lite mindre funktionella, så har de regeringar med avsevärt högre röstetal i procent.

Gott nog så, att funktionella demokratier verkar ha ett sådant valutfall. Men en av kommentarerna frågade om det var odemokratiskt att tycka att man skulle ha rösträttsvillkor som det var före 1937.

Jag tänker inte analysera hur situationen var före 1937, men frågan i sig är legitim. För om vi funderar på principen, så är det faktiskt så att vi begränsar rösträtten på några ganska specifika sätt. Ett är myndighetsåldern. En annan är medborgarskap för att få rösta till riksdagen. Men grunden för rösträtten bygger också på det samhällskontrakt som finns mellan de som röstar och de som representerar väljarna i de olika politiska församlingarna.

Om vi tar principen för samhällskontraktet, så kan man väl säga att som medborgare, så förväntas du kosta när du är ung, du förväntas producera i intervallet 20-70 och därefter kostar du igen. Men principen är att när du producerar, så betalar du för dina barn genom skattesedeln och din pension sparas från din livsinkomst. Ja, jag förenklar lite, men det är principen som är viktig. Och det är att du bär dina egna samhällskostnader över din egen livscykel.

Men vad händer idag då, med allt fler arbetslösa, marginaliserade grupper och andra, som aldrig kommer att bära sina egna kostnader under sin livscykel i nationalstaten Sverige? Låt oss säga att vissa kommuner råkar ha väldigt många nyanlända. Dessa får efter tre år välja i kommunalvalet. Och kan ställa krav genom sin valsedel. Vad händer då? Sannolikt kommer det att bli andra prioriteringar i den väljarkåren än i en kommun där alla bär sin egen kostnad.

Eller om jag ska vara riktigt brutal. Om man inte bär sina kostnader, ska man då förvänta sig att ha rätten att bestämma prioriteringar som det allmänna har gentemot kommuninvånarna?

Här kommer mitt förslag till vem som ska ha rösträtt enligt en lite modernare modell.

Rösträttsåldern höjs till 21år. Detta baserat på att föräldrar har fortfarande försörjningsplikt gentemot sina barn som är 18 år och bor hemma och/eller studerar. Har man inte ansvaret för sin egen försörjning, så ska man inte heller få rösta.

Därmed kommer vi till att den som lever på försörjningsstöd ska inte heller ha rösträtt. Låter orättvist? Egentligen inte, för om du lever på andras skattepengar till 100%, varför ska du då ha rätt att prioritera hur andras skattepengar används?

Observera att jag har inte med stöd som A-kassa eller försäkringskassa här. Dessa åtgärder är temporära och tidsbegränsade. Dessa ska inte ta ifrån en människa rätten att rösta.


Sen kan vi kanske sätta ett skuldtak också till det allmänna. Är du skuldsatt hos det allmänna över ett visst belopp, säg en miljon kronor, så ska du inte heller ha rösträtt. Och då menar jag inte skulder till SBAB eller sådant, utan skatteskulder och liknande skulder.

Visst, en regering behöver inte mer än 50,1% av valmanskåren, men kom ihåg att den regeringen blir inte heller bättre än 50,1% av valmanskåren. Eller om man får tro Cornu, kanske inte ens en bättre regering än 33% av väljarkåren.

Apartheid i Sverige, endast för vita

Provocerande, inte sant?

Landet där Palme förbannade de vita i Sydafrika för sitt förhatliga apartheidsystem har infört ett eget apartheidsystem. Fast den här gången är det vita som är de som särbehandlas negativt. Nämligen den enda etniciteten som inte erkänns av svenska politiker. Är du same, rom, svenskfinländare, EU-migrant, papperslös, palestinier, kurd eller av någon annan nationalitet eller etnicitet, så erkänns din särart glatt och villigt av svenska politiker. För att inte tala om att man vill klumpa ihop konfessionell inriktning som en del av en persons etnicitet. Det är lika stor skillnad på en kristen och en muslimsk syrier, som det är skillnad mellan en ateistisk finländare och en katolsk italienare. Eller för den delen en nigeriansk muslim och en saudisk dito.

Men om du har otur och tillhör den sekulära eller kristen light delen av befolkningen som klassar sig själv som svensk efter att familjen har bott x antal generationer i Sverige, så har du de facto ingen etnicitet som erkänns av svenska politiker. Möjligen kan du göra reklam för en bakgrund som vallonättling, tysk industrialist eller skotsk handelssläkt, det kan räknas. Men härstammar du från en släkt av torpare och bönder från Sörmland eller Östergötland, då räknas inte din bakgrund eller etnicitet alls.

Blir du förbannad på en mörk pigmenterad person, så om du i ren affekt skriker: "Djävla blatte..", så sitter snart åtalet där och kanske ett krav på skadestånd. Självklart med rättssystemets bistånd. Men att kalla din son för: "Djävla svenne..." eller din dotter för "svennehora" är helt ok, eftersom svenne antyder etnisk svensk, vilket inte existerar enligt svensk lagstiftning. Det är väl ingen som egentligen tror att avsikten med att kalla någon för svenne eller svennehora är mindre nedsättande än blatte?

Nu verkar det som om apartheidsystemet ska dessutom lagstadgas i större omfattning. Om du har barn som ska flytta hemifrån och råkar vara etnisk svensk, ska du nog sluta läsa nu. Boverket har nämligen lagt fram en rapport om de nyanländas bostadssituation, som är ganska skrämmande till sitt innehåll. Eftersom myndighetsrapporter är ganska omfattande, så hänvisar jag till bloggrannen Cornucopias sammanfattning av innehållet. I praktiken föreslår man att etniska svenskar ska diskrimineras på bostadsmarknaden till förmån för nyanlända. Enda sättet för dina barn att flytta hemifrån är de facto att köpa bostadsrätter till barnen. Eller att de flyttar ut först i 25-30-årsåldern. Kanske inte den framtid som du hade tänkt dig?

Skolan är ett annat intressant område, där det förekommer diskriminering av svenskar i stor omfattning. Den populära diskursen i den rasifierade debatten är att skolor med en hög andel invandrare skulle på något sätt vara förfördelade vad gäller insatser och resurser. Det är en bortförklaring till dåliga skolresultat som finns i så kallade utanförskapsområden. Enligt skolverkets rapport från 2011 framgår det tydligt att redan då fick skolor i utanförskapsområden fick avsevärt större resurser än skolor i andra områden. Så problemet med skolorna i dessa utanförskapsområden är INTE kopplat till bristfälliga resurser. Orsaken kan jag utveckla med ett annat blogginlägg. Men om du som etnisk svensk blir frustrerad över att din skola inte vill utreda sonens eventuella dyslexi eller dotterns dyskalkyli, så har du svaret här. Resurserna äts upp av andra skolor. Och kommunala budgetar måste gå ihop. Dina barn blir alltså diskriminerade för att andra får mer resurser än dina barn.

Sjukvården är ett annat exempel, eller mer bestämt tandvården är ett exempel på där etniska svenskar diskrimineras. Tänder är ju inte en helt oväsentlig del av ett fungerande liv. En asylsökande eller "papperslös" kan få alla former av tandvård för det facila priset av 50 kronor. Är du etnisk svensk, så finns det en helt annan prislista. Nu kanske vän av ordning säger att asylsökandes tandvård är inte så dyrt för skattebetalarna. Nä, men frågan är varför ska det vara dyrt för en svensk brukare men i praktiken gratis för en icke svensk? Det är väl diskriminering?

Utöver dessa handfasta exempel som jag har visat på, så finns det en rasifieringsdebatt i media om både vilka som kan och får uttala sig kring icke etniska svenskar i diverse fora. För att inte tala om kravet på icke svenskar i bolagsstyrelser och så vidare. Här hjälper det inte att hävda att i Sverige brukar man ha något som kallas meritokrati, dvs. den med lämpligast kompetens brukar få jobbet. Men när då icke svenskar saknar dessa i regel formella kompetenser, så hänvisar man till att det finns informella kompetenser, som härrör sig från etnicitet och/eller kultur. Nu har jag svårt att se hur en individ med mörk hudfärg skulle kunna tillföra mer till en bolagsstyrelse än en person med acne. Eller för den delen, en troende muslim som går till moskén skulle kunna tillföra mer än en finländare som badar bastu varje dag.

Men en sak är helt klar. Som etnisk svensk, så erkänns inte din existens som en etnicitet i politiska sammanhang. Och som etnisk svensk, så utsätts du för apartheid, fast du märker kanske inte så mycket av det, ännu.

Framförallt, så ska väl inte vi ställa grupp mot grupp? Det är fint att vara mer solidarisk mot andra än sina egna barn, eller hur? Tänk vad tacksamma dina barn ska bli.

För egen del kan jag konstatera att om tingens ordning fortsätter, så kommer nog ovanligt många icke existerande etniskt svenska förstagångsväljare att rösta på SD i valet 2018. Fast då har de kanske inte upptäckt apartheidsystemet. Men de har de säkert 2022, när de ska flytta hemifrån och får betala för tandläkaren själv.

Putinistan EQUALS NOT Soviet Union

A lot of commentators compare the development of Russia to the repressive government that was in Soviet Union. Some even compares Russia to a reborn Soviet Union.

Nothing could be more wrong. The key difference between the repression of current Russia to the one in the Soviet Union is the fact, that during Soviet days, the population had something to believe in.

Yes, most people were not communists per se, but to a large extent they believed in a socialist system that would prevail over capitalism. You should never underestimate any kind of belief that has the characteristics of religion. And a dogmatic belief in socialist superiority is as powerful as newborn Christianity and Islamism as a motivating political force.

So if you look at Russia today, what is the driving force of the population? Yes, the elite can mostly have it their way, but they have to motivate the people in order for the population to accept the financial suffering that they are subjected to today.

As far as I can see, Putin and his henchmen don't have many options to choose from.

Maybe Novorossia could feed some kind of Novosocialism, but that is highly unlikely considering how the elite have helped themselves with robbing the country of its riches. Socialism would indicate some kind of equal sharing of resources, which will not happen.

The other option is reborn Orthodox Christianity. This might work, but the problem is that most of the poorest people are rooted in the Soviet ideologies, including Atheism. And as you know, Atheism is not an ideal background to suddenly become a reborn Christian.

The third option is Nationalism, which seem to be abundant in Russia today.  The young Russians seem to be attracted by nationalism, due to the fact that they haven't experienced the "greatness" of Soviet Union, but have heard of it and how Soviet Union was feared by the West. Also, the glorification of the Red Army's war against Wehrmacht and Nazi-Germany is quite prevalent in the Russian society today. With the omission of Soviet atrocities during second world war, of course.

Of course, all of the options include some kind of toxic waste in the current Russian context. Therefore we can observer that Putin is actually using all three elements to motivate the Russian population, depending on the target audience and their preferences.

What is more stunning is the fact that some commentators calls Putin a revanchist. Which he's not. The Arab spring got Putin quite nervous. He saw examples of leaders overthrown by their own population. And Putin knows that he hasn't delivered to his voter, but only to his allies in the elite. Sooner or later, the bubble would have bust for Putin. And most likely sooner.

Putin's problem is that today we live in a information age, and that includes also Russians. He probably saw that too much information in the open would destabilize his government and the continuation of the power hegemony that he tried to create for himself and his siloviki (SVR/FSB colleagues).

I predict that due to a lack of a single motivating ideology for the Russian population, there will be a fragmentation of the Russian population into three motivational groups. Now Putin's problem will be how to fulfill all expectations from the population. Yes, they will all accept to suffer for a while, but the question would be when will they demand some kind of rewards for their suffering. Or would they go to the extremes and actually overthrow Putin and his elite?

The novosocialists would probably demand some kind of minimum provisions from the government, that they don't have currently. This would force Putin to use state funds to provide for the novosocialist requirements.

The Orthodox Christians would probably demand more "moral" values in Russian legislation. This would actually be easy for Putin to fix. Russians being relatively conservative would generally accept this. And of course, any protests from the "liberal" West would be ridiculed by "morally" superior Russian leadership.

The big problem would be the Nationalists in Russia. They could demand expansion to the former areas, where Soviet Union had hegemony. And considering that most ex-Soviet republics have quite corrupt leaderships and governments, this could probably be accomplished with a combination of bribes, financial incentives and coercion by military forces and unconventional warfare.

Putin's problem will be to motivate all three groups of the population and also to decide which way he will go for a future ideology for Russia. Unfortunately I suspect that he will turn more nationalistic and will try to use the Orthodox Church as a supporter. Socialism is overplayed by Putin's own financial ambitions and also the corruption that he creates in Russian society.

So yes, some of the observable phenomena in Russia will be similar to Soviet Union. But the underlying forces will not be the same. Therefore the democracies of the West will have other leverages towards Russia compared to the old Soviet Union.

Soviet communism had a mission to convert the world to a socialist workers paradise, at least officially.

So what is the driving force and mission of Russia today? If you can answer that question, then you will know what leverages are appropriate to counter Putin and his actions.