Somalia och dess så kallade frihetskämpar.

Först vill jag be om ursäkt för att jag inte har hunnit med att skriva den sista tiden. Så är det när dygnet har 24 timmar. Men nu är det dags.

Jag tänkte tala om Somalia. I Sverige finns det en stor somalisk diaspora. De har fortfarande omfattande kopplingar till Somalia, vilket har bevisats flera gånger av SÄPO. Som ett resultat av säkerhetspolisens arbete har två i Sverige boende somalier häktats för stämpling till terrorbrott mm. Detaljerna kan vi lämna därhän, men däremot ska vi granska de anklagades advokats inlaga i debatten. För här kommer vi till det intressanta. Advokaten hävdar nämligen att dessa gentlemän är medlemmar i al-Shabaab och bör betraktas som frihetskämpar. Inlagan kan läsas i Aftonbladet. Nu kommer vi till moralfrågorna, som jag vill diskutera.

Advokaten har självklart en skyldighet att tillvarata sina klienters intressen. Dock så ska vi notera att en advokat skall också vara saklig och objektiv i sin framställan. T.ex. så ska man inte kalla ett slag med öppen hand för hård smekning etc. Kort och gott, bara använda sig av fakta.

Sen kommer vi till själva poängen med inlagan. Dessa två gentlemän är naturligtvis frihetskämpar som strider mot en korrupt regering som i största allmänhet beter sig vedervärdigt mot civilbefolkningen. Om detta verkar advokaten ha stora kunskaper. Och uttalar sig väldigt självsäkert om hur det förhåller sig.

Men nu är det faktiskt ett faktum att den Somaliska regeringen är ett resultat av fredsförhandlingar som har stöttats av FN, EU, AU och USA. Självklart så borde en sådan regering betraktas som legitim. Tyvärr så tog inte den regeringen initiativet direkt och tog kontroll över sitt territorium. I praktiken är den somaliska regeringen chefer över ett fåtal byggnader och vägar i Mogadishu. Längre än så sträcker sig inte deras makt. Den stora repressionen av befolkningen sker i områden som kontrolleras av just al-Shabaab och Hizb ul-Islam.

Jag vill ge ett exempel på advokatens definition av frihetskämparna. Självklart från Aftonbladet. Som ni ser så har al-Shabaab anklagat två flickor för att vara spioner och avrättat dem offentligt. Låter som en fin frihetskamp, eller?

Så vad handlar konflikten i Somalia om då? Jo, pengar som vanligt. Somalia är ett land som präglas av tribalism i dess sämsta form. Klanledarna utnyttjar sina klaner för att vinna fördelar gentemot andra klaner. Gamla stamkrig med andra ord, men med tillgång till moderna vapen. Och varför påstår jag att konflikten rör pengar då, och inte något annat? Jo, för att konflikten i sig genererar mycket pengar, genom att den centrala regeringen inte har kontroll på landet. En stor del av smugglingen i regionen går genom hamnen i Kismayo, som kontrolleras av al-Shabaab. Bara för att visa hur mycket pengar det handlar om, så kan jag belysa det genom att de två stora "frihetskämpande" organisationerna borde samarbeta mot den "korrupta" regeringen. Självklart är det en läpparnas bekännelse. Tidigare i år höll det på att bli inbördeskrig mellan al-Shabaab och Hizb ul-Islam om tillgång till "beskattning" av hamnen i Kismayo. al-Shabaab vägrade att lämna kontrollen till Hizb ul-Islam och det blev lite skjutande i Kismayo. Till slut kunde en förlikning uppnås. Men varför då detta krigande internt mellan "frihetskämparna"? Jo, en stor del av smugglingen till östra Afrika går genom Somalia. Det är stora pengar vi talar om. Miljarder US-dollar. Ett exempel är att när den kenyanska regeringen skärpte gränskontrollen mot Somalia, så hotade al-Shabaab direkt med heligt krig mot Kenya. Orsaken står att finna i det faktum att man kan köra bil direkt från Kismayo till Nairobi, som är en av de mer välmående städerna i östra Afrika. Så det var pengarna som styrde igen. Några blev kidnappade på den kenyanska sidan och blev senare frisläppta. Priset är obekant, men några slantar var det säkert.

Sen är det också så att al-Shabaabs och Hizb ul-Islams soldater inte krigar av någon helig övertygelse. Möjligen kan det vara en liten motivator, men det handlar mer om klanlojalitet och möjligheten till en inkomst, som annars inte finns i Somalia. Som exempel kan jag nämna att en soldat i al-Shabaab har en grundlön på ca. 100 USD per månad och kan komma upp till 300 USD beroende på vilka strider och annan verksamhet man deltar i. Ganska mycket pengar i ett land där de flesta får vara glada om de har 30 USD att röra sig med per månad.

Självklart är det småsmulor som soldaterna får i det här smutsiga kriget. De stora ledarna håller sig oftast långt borta från konfliktområdet. De investerar sina pengar i t.ex. Kenya. Och varför inte, vi talar om en handfull ledare som kammar hem tiotals, kanske hundratals miljoner USD per år. Så sett ur det perspektivet så är det pengarna som styr.

Men vill inte alla ha fred i Somalia då? Inte i Afrika. Djiboutierna är inte intresserade av fred, eftersom deras hamn i praktiken är den enda vägen att leverera gods till Etiopien, som är utlåst från havet. Eritrea stöttar aktivt rebellerna i Somalia, eftersom de vill djävlas med Etiopien i största allmänhet. Och det vore synd om somaliska hamnar började fungera och leverera varor till och från Etiopien. Kenya då? Vill de inte ha fred. Tyvärr är svaret nej. För de har sin stora hamn i Mombasa, som skulle få allvarlig konkurrens av både Kismayo och Mogadishu för import och export i östra Afrika. Så tyvärr är det money talks och inte humanitära värden som gäller.

Men advokaten då, har han inte rätt i att den somaliska regeringen använder artilleri mot oskyldiga civila. Nej, det är helt fel. Al-Shabaab och Hizb ul-Islam använder sig av Bakara Market i Mogadishu för att genomföra eldöverfall med granatkastare mot Afrikanska Unionens Mission i Somalia (AMISOM). AU brukar i regel besvara elden med granatkastare. Och vet man hur det ser ut i Bakara Market, så inser man att det finns en hel del möjligheter till collateral damage om man skjuter tillbaks. Och det händer relativt ofta. Men att skylla på den somaliska regeringen är att skylla på fel aktör. AU agerar i enlighet med sina regler för våldsanvändning (ROE).

Vill man verkligen veta mer om konflikten i Somalia och överhuvudtaget afrikanska problem rekommenderar jag att man läser de skrifter som FOI har sammanställt om Afrika. Mycket bra läsning.

Så vad är fel då?

Världssamfundet kör ett klassiskt krig genom ombud. AU sponsras av FN, EU och USA. De som blir lidande är människor i Somalia som har mycket liten möjlighet att påverka sina omständigheter. Det låter ju bra i princip, men fungerar inte. För det kommer alltid nya soldater från klanerna.

Advokater kör med ohederlig argumentation i förhoppningen att de inte blir synade. Men tyvärr, så finns ju Internet idag. Och jag är riktigt snäll mot advokaten, eftersom jag väljer att inte länka till videosidor med stympningar och avrättningar som har genomförts av al-Shabaab. Alternativet är att advokaten är inkompetent och klarar inte av att källforska innan man går ut i Aftonbladet och gör narr av sig själv.

Länder i östra Afrika skiter i Somalierna och vill bara slippa konkurrens i regionen. Dvs. så länge som Somalia är i kaos så är det en konkurrent mindre på banan.

Så vad borde göras då?

Här har EU ett utmärkt tillfälle att ställa upp med EU battle groups. Varför inte? Somaliska rebeller kan genomföra på sin höjd strid i plutons storlek. Avstånden och terrängen ger fördelar till en högteknologisk allians. Det är ett sätt att skapa säkerhet på marken. Och det skulle förvägra inkomster till rebellerna genom att man skulle kunna ta hamnarna i Somalia. Plus att med en no fly zone (NFZ) skulle man hindra påfyllning av pengar, vapen och mujaheddin från den arabiska halvön. Men en maritime exclusion zone (MEZ) skulle också sjöfarten till hamnarna kunna kontrolleras på ett mycket effektivt sätt.

Vad gäller ledarskapet för al-Shabaab och Hizb ul-Islam så tycker jag att lösningen är enkel. De ska betraktas som kombattanter. Och som sådana skulle man kunna verka mot dem med militära medel. Perfekt. Jag tror att al-Shabaab ledaren nummer tre eller fyra i ordningen skulle förstå budskapet och började förhandla om fred med den tillfälliga somaliska regeringen och FN/AU.

Eller för att ställa det i stridsekonomiska termer, det är bättre och humanare att skjuta 10 ledare än att skjuta 10.000 fotsoldater som inte kan påverka händelseförloppet.

Sen kan vi konstatera att det enda som skulle kunna klara av situationen i Somalia är att man införde en förvaltning utifrån med våldsmonopol. Alltså en Kosovolösning, men utan skandalerna som UNMIK stod för.




Så hur skulle en statsman lösa problemet.

För övrigt så är advokatkåren i Sverige mycket bättre än de som figurerar i media. Sakframställan gör på tinget...

Solidaritet, the Vänsterpartiet way........

Så där ja, nu är det dags att tränga in i partiprogram och debatten. Vi börjar med Afghanistan, ett land som vissa definitivt associerar med Långtbortistan. Dvs. inga bekymmer som drabbar oss, eller?

Vänsterpartiet hävdar att man är för mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Och det är ju gott så, eftersom alla Riksdagspartier håller med om dessa deklarationer. Men så kommer vi till den tidigare diskussionen om moraliskt ansvar.

I konsekvens med Vänsterpartiets partiprogram så ska man vara solidarisk med alla förtryckta människor. Är man det i praktiken då? Tja, inte med folket i Afghanistan i alla fall. Där vill Vänsterpartiet att svensk militär trupp ska lämna landet. Det är ju intressant. Samtidigt hävdar man att det behöver göras en utökning av de civila insatserna för att hjälpa landet.

I så fall har jag ett förslag till alla er som sympatiserar med Vänsterpartiet i denna åsikt. Varför inte ta det moraliska ansvaret och anmäla sig som volontär till Afghanistan? Vi kan börja med alla Vänsterpartister, så att de kan visa solidaritet riktig ordentligt. Och inte behöver man väl oroa sig för talibanerna? De är ju bara missförstådda och förtryckta av kapitalet. Så snart som USA och ISAF lämnar Afghanistan, så blir det fred i landet enligt Vänsterpartiets logik.

Eller så ska vi kanske lyssna på en afghansk röst om situationen i landet? Men vänta nu, den åsikten stämmer ju inte överens med Vänsterpartiets? Någon måste ju i konsekvensens namn fara med osanning i någon form.

Så vad blir konsekvensen om ISAF lämnar då? Om vi får tro den afghanska debattören, så tar talibanerna över Afghanistan. Finns det någon bland vänsterpartisterna som på fullt allvar menar att talibanerna skulle införa ett statsskick som följde FN:s deklaration om mänskliga rättigheter? Och att utländska organisationer skulle få hjälpa till med uppbyggnaden av landet inom ramen för lika rättigheter mellan kvinnor och män?!

Den enda logiska slutsatsen är att Vänsterpartiets partiprogram far med osanning om partiets principer.

Om man var ett feministiskt parti, så skulle man ALDRIG riskera att talibanerna kom till makten i Afghanistan.

Om man var ett solidariskt parti, så skulle man tillåta både militär och civil hjälp till Afghanistan.

Om man verkligen trodde på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, så skulle man inte acceptera att flickor inte fick gå i skolan.

Men som sagt, Vänsterpartiets logik leder till en enda möjlig slutsats. Vänsterpartister saknar i det här fallet moraliskt ansvar för sitt ställningstagande.

Men om Vänsterpartisterna är populistiska då, och rent av själviska. Det är väl bra att inga svenska gossar och tjejer dör i Långtbortistan? Och konflikten kan ju inte drabba oss, eller?

Jo, för vi har ju ett nytt parti i Riksdagen som kan ha vilka åsikter som helst om, inklusive undertecknad. Och jag sympatiserar inte med Sverigedemokraterna. Men nu kommer vi till poängen. Alla läser ju om ensamkommande barn, bland annat från Afghanistan. Dessa barn från Afghanistan och andra länder kostar ungefär 3.000kr/dag att inhysa hos diverse vårdgivare.

Så med lite snabb matematik så blir det för år 2009 följande summa:

1.694 barn x 3.000 kr/dag x 365 dagar = 1.854.930.000 kr/år för barn från Afghanistan !

Jag är VÄL medveten om att jag har förenklat, eftersom alla asylsökande från Afghanistan inte är barn, men kostnaderna är likartade oavsett. Så varför är det här dåligt då? För att det är DYRT?

NEJ!

Utan för att hjälpa det Afghanska folket, så är det dyrt att spendera 1,8 miljarder per år på strax över 1.500 personer.

För den summan så skulle vi kunna ha en mekaniserad manöverbataljon i Afghanistan. Och då skulle vi kunna leverera avsevärt mycket mer säkerhet i Afghanistan för flera personer. Och i solidaritetens namn så borde vi väl hjälpa så många som möjligt? Vi skulle säkert också kunna skydda de civila hjälparbetarna som ska stötta det afghanska statsbyggandet.

Nu säger säkert några Vänsterpartister att militärt våld inte löser några politiska konflikter. Men det är precis det som militärt våld leder till. Konfliktlösning. Ingen vill väl påstå att de allierade förhandlade bort Hitler under andra världskriget?!

Ett historiskt exempel i en modern blodig konflikt är kriget i Bosnien. Och ingen kan förneka att den första svenska Bosnienbataljonen gjorde ett bra jobb där nere. Man bidrog också till att stabilisera läget i landet. Men poängen är att MILITÄRA INSATSER ÄR politik. Det räcker med att studera von Clausewitz "Vom Kriege" så inser man detta. Och ingen äldre vänsterpartist kan ju förneka att de så kallade arbetarnas socialistiska paradis som byggdes i fd. Sovjetunionen med randstater skapades med hjälp av våld och hade en konkret påverkan på medborgarna i de socialistiska staterna. Men vänsterpartister räknar kanske inte Gulag och Stalins era som våldshandlingar, utan fredlig rehabilitering av samhällsmedborgare?

Så vad är min slutsats då? Vänsterpartiet är inget att ha om man vill ta moraliskt ansvar för sina beslut. Där blandar man gott mellan egoism, populism och revolutionsromantik.

Men det värsta av allt, man är INTE feminister på riktigt. Man är inte heller solidariska med andra folk på riktigt om det kostar att riskera svensk trupp. Och man är omdömeslös vad gäller den utopiska synen på civil hjälp till Afghanistan utan militärt skydd. Och framförallt så ser man inga problem med odling av opiumvallmo i regionen. Men det gör den svenska Regeringen.

Så jag uppmanar Lars Ohly, åk till Afghanistan utan militärt skydd och TA DEBATTEN med talibanledarna. För de är egentligen förtryckta av kapitalet och är innerst inne goda socialistiska feminister som gillar det tredje könet.

Tyvärr tror jag att Lars O skulle medverka i en videofilm ganska snart. På en YouTube-sida nära dig :(

Hjälp, vad har jag röstat på då?

Ja, det är en fråga som man som väljare borde fundera på ganska ofta. Valkampanjer idag är mest snygg reklam, där reklambyråerna försöker tjäna en hacka på att sälja budskap. Men kan man sälja politiska budskap med klatschig reklam och politiska klyschor? Uppenbarligen, eftersom vi röstar på dem.

Men VILKEN POLITIK röstade DU på då? Jag är ganska säker på att du inte vet det. För det partiet som du röstade på sålde in sig med reklam, känslor, principer, förhållningssätt och grundsyn på tillvaron. Men vet du vad ditt parti vill egentligen?

Här kan jag bara ge ett vettigt råd. Ditt individuella moraliska ansvar kan du aldrig frånsäga dig. DU ansvarar fullt ut för alla dina val, bra eller dåliga. Dina val kan styras av ditt ego och då tenderar du till att rösta på partier vars politik är bäst för DIG eller dina närmaste. Ditt val kan också styras av en känsla av solidaritet och då har du kanske en tendens att rösta på något som är bra för någon annan, sen spelar det ingen roll om det är fattiga, sjuka, pensionärer eller något annat. Men mitt viktigaste budskap är att om du röstar efter något av de två principerna, SÅ GÖR DU FEL!

Det låter väl märkligt? Inte alls. För du röstar egentligen på ett politiskt partis koncept eller image. Det konceptet eller imagen behöver INTE ha någon koppling alls till verkligheten. Koncept och image är en sak, realpolitik en helt annan. Och land skall med lag styras och realpolitik är den enda metoden.

Jag tar några exempel.

1. Om du gillar denna mening så gissar jag att du röstade på Folkpartiet?

DET LIVSLÅNGA LÄRANDET Hög kvalitet är det grundläggande kravet på all utbildning. Det förutsätter en god lärarutbildning. Det förutsätter pedagogisk forskning för att ständigt utveckla undervisningsmetoderna.

2. Om du gillar detta så röstar du nog på Miljöpartiet.

För att motverka växthuseffekten krävs krafttag för att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Fossilbränslena måste fasas ut från såväl energi- som transportsektorn. Förnyelsebara bränslen måste skattemässigt gynnas. Inhemsk produktion ska stimuleras.

3. Och självklart håller en Vänsterpartist med om detta!

Sverige har alltför länge hört till de sämsta länderna i EU när det gäller kvinnors löneutveckling. Kvinnor tenderar att tjäna sämre än män och är överrepresenterade bland låginkomsttagare.

4. Vilken Socialdemokrat skulle inte hålla med om följande?

Helt central för oss är också FN:s deklaration om de mänskliga fri- och rättigheterna. Partiet tar starkt avstånd ifrån diskriminering av människor på grundval av kön, religiös och politisk tillhörighet eller etnisk bakgrund.

5. Och vilken Kristdemokrat skulle inte tycka om detta citat?

Några av den politiska demokratins viktigaste byggstenar är föreningsfriheten, yttrande och tryckfriheten, offentlighetsprincipen och meddelarfriheten.
Alla människors lika värde innebär att diskriminering på grund av kön, funktionshinder, sexuell läggning eller könsidentitet, ålder, hudfärg, kulturell eller etnisk bakgrund, religion etc., aldrig kan tolereras.

6. En Moderats arbetslinje?

Kärnan i vår arbetsmarknadspolitik är att fler ska komma in på arbetsmarknaden, fler ska arbeta och färre ska lämna arbetsmarknaden i förtid som förtidspensionärer. Det innebär att det måste löna sig att arbeta.

7. Typisk Sverigedemokratisk politik?

Rättsvårdande myndigheter, med närhet och närvaro i hela landet, måste ges sådana resurser att de kan förebygga, förhindra och följa upp brott. Rättsstaten måste slå vakt om individens rättstrygghet och integritet gentemot såväl staten som privata företag. Respekt för rättsstaten förutsätter aktiva medborgare och upplysning, till exempel i skolan.

8. Centerpartiet, någon?

Den lokala och regionala ekonomiska utvecklingen är i fokus. Nya tjänster och produktionsmetoder, miljövänliga tekniska lösningar, lokal kunskap och engagemang måste stödjas för att bidra till den regionala utvecklingen.

Rätt svar i citat från partiprogram och dylikt.

1. S
2. KD
3. M
4. SD
5. V
6. FP
7. C
8. MP




Ganska tänkvärt, eller hur?

Vad är då felet? Jo, du som väljare har inte tagit det moraliska ansvaret och informerat dig om vad det parti som du röstade på vill egentligen. Det vill säga, du har röstat på reklambudskapet, konceptet och imagen hos ditt favoritparti. Men vad ska du göra då?

Mitt svar är , det enda rätta! Du ska läsa ditt partis program och fundera på om hur det skulle vara om ditt parti fick bestämma helt själv. För det är vad parti- och principprogram beskriver, dvs. vad partierna vill göra om de fick bestämma helt själv. Om du inte tror att partiprogrammet fungerar som en självständig politik, så MÅSTE DU hitta ett annat parti att rösta på.

För trots allt så är ett demokratiskt val ett tillfälle att ta ditt personliga moraliska ansvar och stå för alla aspekter av ditt beslut, bra som dåliga, och hur de påverkar både dig personligen och samhället i övrigt.

Jag kommer att illustrera detta ytterligare genom att analysera partiprogram och vilka konsekvenser det kan få för människor. Mer om detta senare.

Ansvar, ansvar, ansvar

Vi bombarderas numera med dagens modeord nummer ett, ansvar i media från både höger och vänster. Helst i kombination med någon form av moralpanik beroende på var man finns i höger-vänster-sd skalan i svensk politik. Nu tänkte jag skriva lite om vad ansvar innebär egentligen.

Först ska man ha klart för sig att det finns många former av ansvar, men jag ska tala om det som är viktigast för en politiker, dvs. MORALISKT ANSVAR.

Först och främst så kan vi konstatera att moraliskt ansvar är inget som en organisation eller politiskt parti kan ha. Allt ansvar utgår från individens interaktion med sin omvärld. Dvs. jag kan som individ välja att göra bra och dåliga saker. Det är vad som kallas för den fria viljan.  Som ni kan förstå så är det ett ganska omfattande begrepp. Men poängen är att människan kan välja vilka handlingar och beslut som man genomför. Och det är väldigt viktigt att påpeka just detta. För idag finns det en kultur av att man skyller ifrån sig och säger att man inte hade något val. Man har alltid möjlighet att ta ställning till olika val. Det handlar bara om att vara öppen för alternativen.

Jag gör alltså alla mina val som individ och har det moraliska ansvaret att ta konsekvenserna av mina val. Och här brister det verkligen idag. Man skyller på de Rödgröna, Alliansen eller Sverigedemokraterna i varierande grad, beroende på politisk åskådning. Men moraliskt ansvar innebär faktiskt att man kan inte skylla ifrån sig. Man tar både de positiva och negativa konsekvenserna av sina val.

Idag har vi en Alliansregering i minoritet, som har valt detta för att undvika samarbete med SD. För detta beslut måste Alliansen ta ansvar.

Vi har också de Rödgröna i opposition, som väljer att hålla samman sitt samarbete med förhoppningen att Alliansens minoritetsregering förlorar sin regeringsduglighet och därmed utlyser nyval. Detta beslut är de Rödgrönas ansvar.

Vi har också Sverigedemokraterna, som kallar sig för Sverigeblocket, i en vågmästarroll i Riksdagen.  På grund av politiska ställningstaganden hos de andra blocken försöker man undvika samarbete med Sverigedemokraterna. Sverigedemokraternas arbete i riksdagen är deras ansvar, inte någon annans. Varken Alliansen eller de Rödgröna kan skylla respektive blocks svagheter på Sverigedemokraterna. Det är helt och hållet respektive blocks ansvar.

Så hur knyter jag ihop säcken med moraliskt ansvar då? Enkelt. Alliansen regerar på grund av sin matematiska och moraliska seger genom att ha fått mest mandat/röster i Riksdagsvalet 2010.  Alliansen har också tagit det moraliska ansvaret att regera i minoritetsställning, då rösterna inte räckte för egen majoritet. Så vi kan konstatera att det finns ett mått av moraliskt ansvarstagande hos Alliansen som är lovvärt.

De Rödgrönas moraliska ansvar då? Jodå, det är inget fel på det heller. De kalkylerar med att Alliansens minoritetsregering faller och då vill de Rödgröna ta över. Klockrent fall av moraliskt ansvar för sitt valsamarbete.

Sverigedemokraternas moraliska ansvar då? De har röstat på Per Westerberg till talman i egenskap av det största blockets (Alliansens) representant. Också förste vice talman blev vald enligt praxis, dvs. en representant för de Rödgröna. Därvidlag så ville Sverigedemokraterna som det "tredje blocket" lansera sin egen kandidat som andre vice talman. Självklart lyckades inte det, eftersom Alliansen och de Rödgröna konsekvent har beslutat för att blockera Sverigedemokraternas kandidat i talmansvalet.

Så var finns det moraliska ansvaret då? Jag kan konstatera att både Alliansen och de Rödgröna har tagit moraliskt ansvar för sina beslut i Riksdagens arbete. Jag kan också konstatera att Sverigedemokraterna var naiva i sin tro på att politik är en rättvis verksamhet. De tog sitt moraliska ansvar för en princip som de trodde skulle fungera i praktiken. Men som alla vet, så är praktisk och pragmatisk politik inte detsamma som principer. Det är vad Sverigedemokraterna har upplevt.

Att ta moraliskt ansvar är att ta konsekvenserna av både sina bra och dåliga val. Och det har nog alla politiker gjort ganska bra i Riksdagen. Däremot så har kanske inte media varit lika ansvariga på ett moraliskt plan, men det ska jag belysa senare.

Vad handlar den här bloggen om?

Ja, alla ska ju blogga om något. Så också jag. Och bloggnamnet förpliktigar.

Min blogg kommer att handla om det som får samhället att fungera, dvs. politik. Sådana bloggar finns det ju tretton på dussinet, så varför en till?

För det första så bedriver många bloggar partipolitik, oavsett vänster-högerskalan, det vill jag undvika.
För det andra så tycker jag att många av dagens politiker är förvaltare och inte statsmän i ordets rätta bemärkelse.
För det tredje så vill jag att politik ska vara vanligt sunt förnuft, vilket jag anser att många politiker verkar sakna idag.

Jag ser fram emot en intressant debatt.....