Så där ja, nu är det dags att tränga in i partiprogram och debatten. Vi börjar med Afghanistan, ett land som vissa definitivt associerar med Långtbortistan. Dvs. inga bekymmer som drabbar oss, eller?
Vänsterpartiet hävdar att man är för mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Och det är ju gott så, eftersom alla Riksdagspartier håller med om dessa deklarationer. Men så kommer vi till den tidigare diskussionen om moraliskt ansvar.
I konsekvens med Vänsterpartiets partiprogram så ska man vara solidarisk med alla förtryckta människor. Är man det i praktiken då? Tja, inte med folket i Afghanistan i alla fall. Där vill Vänsterpartiet att svensk militär trupp ska lämna landet. Det är ju intressant. Samtidigt hävdar man att det behöver göras en utökning av de civila insatserna för att hjälpa landet.
I så fall har jag ett förslag till alla er som sympatiserar med Vänsterpartiet i denna åsikt. Varför inte ta det moraliska ansvaret och anmäla sig som volontär till Afghanistan? Vi kan börja med alla Vänsterpartister, så att de kan visa solidaritet riktig ordentligt. Och inte behöver man väl oroa sig för talibanerna? De är ju bara missförstådda och förtryckta av kapitalet. Så snart som USA och ISAF lämnar Afghanistan, så blir det fred i landet enligt Vänsterpartiets logik.
Eller så ska vi kanske lyssna på en afghansk röst om situationen i landet? Men vänta nu, den åsikten stämmer ju inte överens med Vänsterpartiets? Någon måste ju i konsekvensens namn fara med osanning i någon form.
Så vad blir konsekvensen om ISAF lämnar då? Om vi får tro den afghanska debattören, så tar talibanerna över Afghanistan. Finns det någon bland vänsterpartisterna som på fullt allvar menar att talibanerna skulle införa ett statsskick som följde FN:s deklaration om mänskliga rättigheter? Och att utländska organisationer skulle få hjälpa till med uppbyggnaden av landet inom ramen för lika rättigheter mellan kvinnor och män?!
Den enda logiska slutsatsen är att Vänsterpartiets partiprogram far med osanning om partiets principer.
Om man var ett feministiskt parti, så skulle man ALDRIG riskera att talibanerna kom till makten i Afghanistan.
Om man var ett solidariskt parti, så skulle man tillåta både militär och civil hjälp till Afghanistan.
Om man verkligen trodde på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, så skulle man inte acceptera att flickor inte fick gå i skolan.
Men som sagt, Vänsterpartiets logik leder till en enda möjlig slutsats. Vänsterpartister saknar i det här fallet moraliskt ansvar för sitt ställningstagande.
Men om Vänsterpartisterna är populistiska då, och rent av själviska. Det är väl bra att inga svenska gossar och tjejer dör i Långtbortistan? Och konflikten kan ju inte drabba oss, eller?
Jo, för vi har ju ett nytt parti i Riksdagen som kan ha vilka åsikter som helst om, inklusive undertecknad. Och jag sympatiserar inte med Sverigedemokraterna. Men nu kommer vi till poängen. Alla läser ju om ensamkommande barn, bland annat från Afghanistan. Dessa barn från Afghanistan och andra länder kostar ungefär 3.000kr/dag att inhysa hos diverse vårdgivare.
Så med lite snabb matematik så blir det för år 2009 följande summa:
1.694 barn x 3.000 kr/dag x 365 dagar = 1.854.930.000 kr/år för barn från Afghanistan !
Jag är VÄL medveten om att jag har förenklat, eftersom alla asylsökande från Afghanistan inte är barn, men kostnaderna är likartade oavsett. Så varför är det här dåligt då? För att det är DYRT?
NEJ!
Utan för att hjälpa det Afghanska folket, så är det dyrt att spendera 1,8 miljarder per år på strax över 1.500 personer.
För den summan så skulle vi kunna ha en mekaniserad manöverbataljon i Afghanistan. Och då skulle vi kunna leverera avsevärt mycket mer säkerhet i Afghanistan för flera personer. Och i solidaritetens namn så borde vi väl hjälpa så många som möjligt? Vi skulle säkert också kunna skydda de civila hjälparbetarna som ska stötta det afghanska statsbyggandet.
Nu säger säkert några Vänsterpartister att militärt våld inte löser några politiska konflikter. Men det är precis det som militärt våld leder till. Konfliktlösning. Ingen vill väl påstå att de allierade förhandlade bort Hitler under andra världskriget?!
Ett historiskt exempel i en modern blodig konflikt är kriget i Bosnien. Och ingen kan förneka att den första svenska Bosnienbataljonen gjorde ett bra jobb där nere. Man bidrog också till att stabilisera läget i landet. Men poängen är att MILITÄRA INSATSER ÄR politik. Det räcker med att studera von Clausewitz "Vom Kriege" så inser man detta. Och ingen äldre vänsterpartist kan ju förneka att de så kallade arbetarnas socialistiska paradis som byggdes i fd. Sovjetunionen med randstater skapades med hjälp av våld och hade en konkret påverkan på medborgarna i de socialistiska staterna. Men vänsterpartister räknar kanske inte Gulag och Stalins era som våldshandlingar, utan fredlig rehabilitering av samhällsmedborgare?
Så vad är min slutsats då? Vänsterpartiet är inget att ha om man vill ta moraliskt ansvar för sina beslut. Där blandar man gott mellan egoism, populism och revolutionsromantik.
Men det värsta av allt, man är INTE feminister på riktigt. Man är inte heller solidariska med andra folk på riktigt om det kostar att riskera svensk trupp. Och man är omdömeslös vad gäller den utopiska synen på civil hjälp till Afghanistan utan militärt skydd. Och framförallt så ser man inga problem med odling av opiumvallmo i regionen. Men det gör den svenska Regeringen.
Så jag uppmanar Lars Ohly, åk till Afghanistan utan militärt skydd och TA DEBATTEN med talibanledarna. För de är egentligen förtryckta av kapitalet och är innerst inne goda socialistiska feminister som gillar det tredje könet.
Tyvärr tror jag att Lars O skulle medverka i en videofilm ganska snart. På en YouTube-sida nära dig :(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar