Försvaret är inte viktigt den här gången heller

Det blir uppenbarligen ingen tillväxt till försvaret, den här gången heller.

En sak är helt klar, och det är att försvaret ÄR ett särintresse för alla stora riksdagspartier. Det betyder att ingen av dem anser att försvar är en av statens kärnuppgifter. Eller rent ut sagt, de spelar rysk roulette med Sveriges säkerhet, eftersom de vill inte betala för den.

Som läget är idag, så är Sverige Nordkalottens säkerhetspolitiskt svagaste aktör. Norge och Danmark är medlemmar i NATO och kan räkna med USA:s, Storbritanniens och Frankrikes kärnvapen och medlemsstaternas konventionella stridskrafter.

Finland har ju av kända historiska skäl aldrig intecknat den eviga freden, och har därmed god defensiv och offensiv förmåga. Och de baltiska länderna är ju påpassligt medlemmar i NATO.

Så då har vi Svarte Petter kvar i form av Sverige. Om ni tittar på försvarets budget i år, med nuvarande besparingskrav och uppdragsplaneringen 2021 och dess besparingskrav, så inser ni att det blir ingen tillväxt. I bästa fall överlevnad med svältkost, oavsett vad riksdagspartierna hävdar i sina talepunkter.

Hur länge ska vi acceptera charaden där försvaret blir en bisak? Det gäller för övrigt även det andra statliga våldsmonopolet, dvs. rättsväsendet, senast illustrerad av en polis som underkastade sig pöbelväldet.

Så länge vi har politiker, som inte förstår innebörden av ordet VÅLDSMONOPOL, så förtjänar de inte att leda landet. Precis som den knäböjande polisen, så har man kapitulerat.

"Alla meddelanden om att mobilisering ska avbrytas är falsk!"

Fin klyscha, synd bara att frågan blir snarare, varför mobilisera? För en snabb kapitulation?

För egen del anser jag, att är det något man aldrig ska göra, så är att ge motståndaren ens en tanke på att svensk kapitulation skulle vara den realistiska och det mest tänkbara alternativet i en konflikt.

Socialdemokraterna har redan kapitulerat. Frågan är bara vilka som hänger på kapitulationen? Min gissning är JÖK partierna. Och då är MP, C, L lika skyldiga. Troligen kapitulerar V också.

Dags att kasta odugliga riksdagspartier på historiens skräphög 2022.

Sveriges beredskap är god (tror vi)

Så kan vi höra från SR att våra politiker inser inte ens vilka beslut de fattar. För mig är det helt ofattbart att vi kan tillåta den här typen av beteende från politiken. Det som stör mig mest är att dessa inkompetenta personer blir återvalda gång på gång och fortsätter att påverka våra liv på ett högst negativt sätt.

Är det så att det är väljaren som är naiv, eller förd bakom ljuset? Det är nog en kombination. Vår självbild gör det svårt att byta politiska mönster, eftersom ett dåligt politiskt val indikerar att vi skulle vara oinsatta. Så därför så struntar många i de brister i funktion som framkommer. Lite som Tegnell, som kritiserar italiensk sjukvård. Svensken tror att vi har världens bästa sjukvård. Men så framkommer det att svensk vård har rankingen 23:e plats hos WHO, och Italien har andraplatsen. Nu kommer någon säkert att antyda att tabellen är oriktig av någon mystisk anledning och Sverige skulle inneha en topplacering ändå.

Sverigebilden är svår att ändra, eftersom då måste vi också ändra på vår egen självbild. Och det är den svåraste förändringen som man kan göra. För då måste man ha insikten att förstå att ens egna tidigare val var fel.

Men i grunden så handlar det om vi vill fortsätta att leva i illusionen om att Sveriges beredskap är god, och vi vågar satsa våra egna, föräldars och barns liv på att det är korrekt. Eller om vi ska se sanningen i vitögat och kräva förändring. Det gör vi bäst genom att välja bort de politiker som inte ens inser vad de skriver på för beslut. För de är antingen lata eller obegåvade. Och då förtjänar man inte att leda ett land.

Naivismens nötter

Då var det dags igen.

Jag funderar på om våra politiker reflekterar över begreppet naiv och dess betydelse, när det används som en ursäkt för diverse tillkortakommanden.

Ja, godtrogen, när det gäller migrationsmissbrukarna, lättrogen, när det gäller omvärldens altruism, enfaldig när det gäller förd politik och menlös i meningen att man misslyckas med att faktiskt implementera åtgärder som löser aktuella problem i Sverige.

Det märkliga är att vi har en hel politikeradel som sitter på sina positioner tack vare medlemskap i ungdomsförbund och föräldrarnas trixande, som inte förtjänat sina jobb genom goda meriter, utan genom gammal hederlig nepotism.

De förstår inte att leda ett land innebär att man tar ansvar, fattar relevanta beslut och genomdriver reformer som är positiva för landet och folket. Visst, vi kan förfäras över socialdemokraternas rasbiologiska institut på 1900-talet och vanvettiga massteriliseringar. Men frågan är om inte dagens osystematiska utplåning av en äldre generation ligger i samma liga. Enda skillnaden är att på 1900-talet, så fanns det en ideologisk övertygelse om att man aktivt gjorde något bra. Idag är ursäkten att man har varit naiv och därmed så begår man samma sorts våld på befolkningen, men av ignorans eller oskicklighet.

Planerat "rashygien" av sossar på 1900-talet, eller oplanerad aktiv dödshjälp till den generationen som byggde välfärdsstaten Sverige? Som jag ser det, så är det faktiskt lika förkastligt och föraktligt, båda två.

Så, hur länge ska vi acceptera att en inkompetent politikeradeln får sitta kvar?

Naivismens nötter, det är inget som försvinner, bara för att man blir återvald.