Sveriges beredskap är god (tror vi)

Så kan vi höra från SR att våra politiker inser inte ens vilka beslut de fattar. För mig är det helt ofattbart att vi kan tillåta den här typen av beteende från politiken. Det som stör mig mest är att dessa inkompetenta personer blir återvalda gång på gång och fortsätter att påverka våra liv på ett högst negativt sätt.

Är det så att det är väljaren som är naiv, eller förd bakom ljuset? Det är nog en kombination. Vår självbild gör det svårt att byta politiska mönster, eftersom ett dåligt politiskt val indikerar att vi skulle vara oinsatta. Så därför så struntar många i de brister i funktion som framkommer. Lite som Tegnell, som kritiserar italiensk sjukvård. Svensken tror att vi har världens bästa sjukvård. Men så framkommer det att svensk vård har rankingen 23:e plats hos WHO, och Italien har andraplatsen. Nu kommer någon säkert att antyda att tabellen är oriktig av någon mystisk anledning och Sverige skulle inneha en topplacering ändå.

Sverigebilden är svår att ändra, eftersom då måste vi också ändra på vår egen självbild. Och det är den svåraste förändringen som man kan göra. För då måste man ha insikten att förstå att ens egna tidigare val var fel.

Men i grunden så handlar det om vi vill fortsätta att leva i illusionen om att Sveriges beredskap är god, och vi vågar satsa våra egna, föräldars och barns liv på att det är korrekt. Eller om vi ska se sanningen i vitögat och kräva förändring. Det gör vi bäst genom att välja bort de politiker som inte ens inser vad de skriver på för beslut. För de är antingen lata eller obegåvade. Och då förtjänar man inte att leda ett land.

Naivismens nötter

Då var det dags igen.

Jag funderar på om våra politiker reflekterar över begreppet naiv och dess betydelse, när det används som en ursäkt för diverse tillkortakommanden.

Ja, godtrogen, när det gäller migrationsmissbrukarna, lättrogen, när det gäller omvärldens altruism, enfaldig när det gäller förd politik och menlös i meningen att man misslyckas med att faktiskt implementera åtgärder som löser aktuella problem i Sverige.

Det märkliga är att vi har en hel politikeradel som sitter på sina positioner tack vare medlemskap i ungdomsförbund och föräldrarnas trixande, som inte förtjänat sina jobb genom goda meriter, utan genom gammal hederlig nepotism.

De förstår inte att leda ett land innebär att man tar ansvar, fattar relevanta beslut och genomdriver reformer som är positiva för landet och folket. Visst, vi kan förfäras över socialdemokraternas rasbiologiska institut på 1900-talet och vanvettiga massteriliseringar. Men frågan är om inte dagens osystematiska utplåning av en äldre generation ligger i samma liga. Enda skillnaden är att på 1900-talet, så fanns det en ideologisk övertygelse om att man aktivt gjorde något bra. Idag är ursäkten att man har varit naiv och därmed så begår man samma sorts våld på befolkningen, men av ignorans eller oskicklighet.

Planerat "rashygien" av sossar på 1900-talet, eller oplanerad aktiv dödshjälp till den generationen som byggde välfärdsstaten Sverige? Som jag ser det, så är det faktiskt lika förkastligt och föraktligt, båda två.

Så, hur länge ska vi acceptera att en inkompetent politikeradeln får sitta kvar?

Naivismens nötter, det är inget som försvinner, bara för att man blir återvald.

Välfärdsmiljarder?!

Det låter väl bra att man fördelar "välfärdsmiljarder" utifrån flyktingmottagande? Eller kan det vara så att det här är bara ett propagandanummer, som allt annat som rör regeringens budget?

När jag tittar på min egen kommun, Järfälla, så ska kommunen få strax över 17 miljoner kronor. Om vi räknar med att en familj med alla former av försörjningsstöd kostar kommunen ungefär en miljon kronor, så betyder det att sjutton familjer kan få stöd från dessa pengar. Från år 2000 till 2018, så ökade antalet utrikes födda i Järfälla från cirka 12.000 personer till 24.000 personer. Om någon försöker inbilla mig att det finns bara sjutton familjer bland dessa som behöver försörjningsstöd utöver vad som borde vara normalt, så kan jag säga att jag har bara ett budskap.

Så lättlurad är jag inte.

Men hur är det med invånare i Järfälla kommun och alla andra kommuner. Tror ni verkligen att regeringens välfärdsmiljarder gör någon skillnad på riktigt, eller är det bara smink på grisen?

Val 2022

Hej alla läsare och ett varmt återseende, hoppas jag.

Är det något som märks rejält, så är det bristen på politiska idéer bland regeringspartierna och dessutom så saknas oppositionen. Alla partier har bekänt färg, genom att vara mer eller mindre socialistiska. Om vi skippar myten GAL-TAN och går på vänster, högerskalan, så ser spelplanen ut som följer.

Vänsterpartisterna är rena kommunister. De rensade bort K från VPK, men de är fortfarande kommunister, till viss del revolutionära. Det illustreras bäst av partiledaren Jonas Sjöstedt, som på fullt allvar påstod att man ska avveckla det privata företagandet, i förlängningen. De är inte heller främmande för politiskt våld, genom stöd till diverse nationella organisationer som bedriver politiskt våld, till internationellt stöd för organisationer som bedriver terrorism. Du kan ta K ur partibeteckningen, men inte kommunisten ur partiet.

Socialdemokraterna är idag styrda av vänstersossarna, i princip är de kommunister light, som tror på sin egen propaganda. Det är anledningen till att realpolitiken har lämnat socialdemokraterna, till förmån för ideologiskt snömos. Så om du undrar varför så många saker krackelerar i Sverige idag, så beror det på vänstersossarnas oförmåga att ta till sig fakta och realiteter. Det som är märkligare är att SSU framstår som en näst intill kommunistisk kamporganisation, som bedriver påtryckningar för en radikalare socialism än moderpartiet. Entrism by VPK?

Sverigedemokraterna är våra högersossar. De som vi känner igen från Per-Albin Hansson och Tage Erlanders tid. Kanske delvis också Palmes, Carlssons och Perssons tid. Hur som helst, en realpolitisk socialistisk inställning. Högerextremism hävdas av politiska motståndare, precis som vänstern förnekar idag att nationalsocialismen var just socialism. För er som tror att SD är ett högerparti, så läs deras egen sida, Lögnfabriken.

Miljöpartiet betraktar jag som en högersocialistisk rörelse med miljöfascistiska tendenser. Man vill införa socialism för att rädda miljön, men samtidigt, så värnar man om sina kärnväljare på Södermalm, genom att tilltvinga sig förmåner för sin väljarkår. Det syns bland annat i elcykelsubventioner, friår och annat miljösnömos. Och så klart, förbud för kärnkraft, trots att det är bra för CO2 och förbud mot bilar, som drabbar dem som inte är kärnväljare. MP kan så klart flyga, så länge som proletariatet inte gör det.

Liberalerna, det ofria partiet. Man är för människans fria val, så länge som den överensstämmer med partiets politik. Annars är man en god socialist, som vill styra och ställa, när de individuella valen inte överensstämmer med önskat utfall. Föräldraförsäkringar, det är klart att politiker vet bättre än föräldrar, vad som fungerar för dem. Man samarbetar gladeligen med den socialistiska regeringen, samtidigt som man försöker framställa sig som borgerlig. I bästa fall kan vi kalla liberalerna för högersocialister.

Centerpartiets partiledare lovade att äta upp en sko, om hon skulle stödja en socialistisk regering. Nu har vi en regering med sossar och miljöpartister, men såvitt historien förtäljer, så har inget skoätande genomförts. Nåväl, det är väl inte överraskande för ett parti med utopiska libertarianer, som inte kan föreställa sig att det finns idékonflikter med andra politiska och ideologiska samhällsmodeller. Partiet består nog mest av socialistiska libertarianer, som också önskar sig ett korrekt utfall. När så inte sker, så säljer man gärna ut sig till vem som helst, som erbjuder några hjärtefrågor till partiet.

De ännu nyare moderaterna, är som de gamla moderaterna, från Bohmans tid. Fast med en stor skillnad. Man accepterar det socialistiska fundamentet i svensk ekonomi, skattefinansierad public service, fast den är i praktiken kommunistisk-socialistisk-miljöfascistisk propaganda. Men det märkligaste av allt för ett borgerligt parti, man har lämnat borgerliga ideal bakom sig i trianguleringen efter makten och härligheten. Det skadligaste med moderaterna som opposition är att de opponerar inte. Förändringar från moderaterna av idag blir förändringar i marginalen, inte förändringar av de skadliga socialistiska grundstrukturerna i Sverige. Lite som "oppositionen" i DDR.

Kristdemokraterna, äntligen ett borgerligt parti. Nej, de accepterar också det socialistiska fundamentet i den offentliga ekonomin. Dessutom har partiet röstat för den kravlösa anhöriginvandringen. Aborter är inte problemet med KD, utan att det finns en stark kristen falang, som vill leka världsförbättrare. Tyvärr gäller det även en alltför generös, gränsande till naivt missbruk av asylsystemet, för att få sina feel good poäng. Hur en kristdemokrat kan tycka att asylmissbruk för att få en stor muslimsk diaspora i Sverige kan vara bra, övergår mitt förstånd. Antagligen för att KD köper konceptet med höga skatter för att finansiera dumheterna.


Nu kommer vi till den stora frågan, vad fan får jag för pengarna? Eller rättare sagt, finns det partier utanför riksdagen som kan ge värde för mina skattepengar. Uppenbarligen är Sverige i toppligan när det gäller totalt skattetryck gentemot sin befolkning, precis som det ska vara i ett socialistiskt land. Men hur kommer det sig att för ett enormt högt skattetryck, så får vi inte världens bästa vård, skola, omsorg, pensioner, rättsväsende, försvar med mera?

Jo, för att pengarna förslösas på ett sätt som får lyxfällans offer att framstå som glada amatörer. De partier som sitter i riksdagen förmår inte ens att räkna plus och minus och procent, för att förstå att Sverige är på väg allt längre ner i moraset. Vi börjar närma oss bottenligan för den mesta statistisken inom EU. Förutom då skattetryck, sprängningar, skjutningar, våldtäkter och annan kriminalitet.

Jag föredrar själv ett annat parti, nämligen Medborgerlig Samling. För någon gång måste vi bli kvitt den skadliga socialismen i det svenska samhället. Socialism är om inte ondska, så naivitet. Vilket har förklarats flera gånger av våra socialdemokratiska politiker, som har varit just naiva.

Facebook och sociala medier under valåret

Det är nog några som har sett klipp från kongressförhöret med Mark Zuckerberg, en av Facebooks grundare. Detta med hänvisning till valpåverkan från bland annat företaget Cambridge Analytica, som sägs ha påverkat presidentvalet i USA 2016.

För att undvika dylika problem under valet 2018 i Sverige, så har ett antal medier gått ihop i något som kallas för faktakollen. Ett lovvärt initiativ, men frågan är vilken typ av faktakoll som man kommer att göra. I förhöret med Zuckerberg så framgår det med all tydlighet att man verkar vara väldigt tolerant mot liberala och socialistiska idéer som torgförs, men avsevärt mer intolerant mot konservativa politiker.

Det kan också noteras av den som läser Katerina Janouchs många inlägg på hennes blogg, att Facebook i Sverige är mindre nogräknade med hur de blockerar konservativa och borgerliga tänkare med hjälp av nätverk som Jag är här och antagligen också Expo. Dessa organisationer gör det genom massanmälningar och brunsmetning av alla som de anser vara meningsmotståndare. Håller man inte med, så är man nazist, fascist eller kapitalistsvin.

Man måste verkligen reflektera över hur man tänker kring yttrandefrihet. Gäller yttrandefriheten endast liberala och socialister? Eller kan det vara så att den gäller alla? Faktum är att om man läser i Yttrandefrihetsgrundlag, så är det ganska enkelt. Läs den första paragrafen. "Varje SVENSK MEDBORGARE är gentemot det allmänna...."

Vilket i sig är intressant, för det borde innebära att icke medborgare har inte samma rättigheter. Nåväl, det är en juridisk bisak, men det är intressant att rent kapitalistiska företag som till exempel Facebook och Twitter föredrar att ge liberala och socialister positiv särbehandling i sitt flöde och konservativa och borgerliga negativ särbehandling.

Om ni inte tror mig, så ska jag visa upp något som är mycket intressant. Det är helt klart att min Facebookprofil innehåller många delningar av konservativ och borgerlig karaktär. Också mycket som är invandringskritiskt, när det gäller den svenska tillämpningen av asylrätten.

TROTS detta, så får jag upp följande föreslagen annons i mitt Facebookflöde.

Facebooks algoritmer tycker alltså på fullt allvar att jag borde bli medlem i Vänsterpartiet (kommunisterna). De har alltså under åtta år kommit fram till att jag borde bli vänsterpartist, baserat på en enda händelse. Jag var på Norra Latin den första maj för att titta på socialdemokraternas tal. Inte för att bli inspirerad, utan för att lyssna på politiska motståndare och deras retorik.

Så gå på ETT enda event som arrangeras av Socialdemokraterna och Facebook tror att du kan bli vänsterpartist. Där kan vi nog snacka om ett bias som borde undersökas lite mer.

Mitt tips till Facebook med flera är faktiskt ganska enkelt. Ge fan i att filtrera baserat på massanmälningar under ett valår. Idioter är idioter, oavsett om de är kommunister eller nazister. Vanligt folk ser och förstår det.

Kort och gott, börja behandla era användare som vuxna människor, som kan ta ansvar för vad de läser och hur de tänker kring politik, nyheter och faktavärdering. Trots allt så är det den vuxna myndiga medborgaren som är grundbulten i en fungerande demokrati.

Upp till bevis, Facebook, visa att ni är demokrater och stödjer demokrati, oavsett vilken politisk åskådning som torgförs.

Nordens beredskap är god, även i framtiden (flygplan)

Vi vet ju att Norge valde det avsevärt billigare flygplanet F-35 framför SAAB 39 Gripen i sitt val av nytt flygplan. Danskarna lärde sig av norrbaggarna att det var den enda vägen att gå, att välja det billiga F-35 framför DyrGripen :)

Därför blir jag lite förvånad över att i USA, så är man inte riktigt lika nöjda med det ännu INTE operativa flygplanet F-35. Det som riktigt roar mig är att det står att F-35 är USA:s DYRASTE vapensystem någonsin. Hur Sverige hade råd med ett ännu dyrare system övergår verkligen mitt förstånd. Men det måste nog bero på att vi är så snorrika jämfört med USA.

Vi är till och med så rika att Gripen C/D är operativa IDAG och snart nog kommer Gripen E.

Eftersom den fattiga grannen Finland i öst håller på med sitt eget upphandlingsprogram för ett nytt flygplan, så är jag helt säker på att de pragmatiska finländarna väljer det billigare F-35 än det dyra Gipen Expensive?

Bara lite funderingar, så här på en söndagsmorgon. Som vanligt så är alla spår av ironi fullt avsiktliga.

Blir diplomater mjuka i huvudet i Moskva?

Läser först intresserad, sen med förfäran tidigare ambassadrådet Krister Eduards inlägg i NATO-debatten.

Ambassadrådet har jobbat i Moskva, och skriver initierat, men samtidigt drar han slutsatser som förskräcker.

"Varför ska Sverige lita på USA:s militära omdöme?"

Helt rätt, det ska man inte, när det gäller landet USA. Men inom ramen för FÖRSVARSALLIANSEN NATO, så finns det ingen anledning att ifrågasätta USA:s åtagande, förutsatt att Trump inte blir president.

Det som är mest skrämmande är att ambassadrådet är fullt på det klara med att Ryssland och därefter Sovjetunionen och dagens Ryssland har expansionistisk politik, som syftar till att inlemma det nära utlandet direkt eller indirekt till ryska intressen. Trots att Krister förstår detta, så hävdar han på fullt allvar att NATO inte är ett alternativ.

USA:s, inte NATO:s krig tas upp i huvudsak och inte ett ord om ryska förbrytelser inom samma historiska period. Ja, USA har kanske inte tänkt klart när det gäller sin strategi, men vad gäller NATO så är USA väldigt förutsägbart.

Sen kritiserar Krister den svenska Afghanistaninsatsen och hävdar att den hade aldrig godkänts i en öppen demokratisk process. Märkligt, jag som trodde att RIKSDAGSBESLUT var just demokratiska i Sverige. Men det är kanske en lektion som Krister sov under i skolan och under senare utbildningar i utrikesförvaltningen.

Det som är mest skrämmande är att Krister tror att man med DIALOG kan tala Putin och kompani till rätta. Och genom samarbeten och fina ord. Tyvärr så har inte Krister läst Dr. Karbers lärdomar från det rysk-ukrainska kriget, där det mycket tydligt framgår att endast en sak hindrade en ÖPPEN rysk invasion av Ukraina. Nämligen att Ukraina genomförde en MOBILISERING, som medförde att ryssarna fann kostnaden för invasionen alldeles för hög. Vilken form av mobilisering klarar ett alliansfritt Sverige? Jo, det var ju det här enveckasförsvaret, som kanske kommer 2020-någonting...

Jag ser inte att Krister föreslår kraftigt höjda försvarsanslag på 2-3 gånger dagens nivå, utan just snälla ord ska tydligen göra Putin nöjd. Krister är sannolikt inte skolad i den realpolitiska diplomatskolan.

Krister har inte heller förstått att just nu så är Ryssland  i praktiken ett land med krigsekonomi. Som alla vet, så har man inte råd att köra på en krigsekonomi hur länge som helst. Den investeringen/risktagningen måste räknas hem på något sätt.

Direkta offer i närtid för ryska expansionsplaner och för att störa världsfreden är Transnistrien, Sydossetien och Abchazien.

Inom lite längre tidshorisont måste det bli framförallt Lettland och Litauen som hamnar i skottgluggen. Beroende på om Ryssland väljer direkta eller indirekta metoder, så kan Sverige involveras i allra högsta grad. Framförallt, så måste Putin kunna visa på resultat för sina ryska expansionsplaner, annars kommer han att dala i popularitet över tiden. För trots att inhemska huliganer får banka bög lite hipp som happ, så är det ju inte riktigt det som är ryska värden, enligt Putin. Utan det är just att den nära omgivningen tar mycket stora hänsyn till ryska intressen i sina politiska beslut.

Men allt det här borde man väl kunna kräva att ett före detta ambassadråd förstår? Eller är det verkligen i svenskt och europeiskt intresse att Ryssland ska få expandera till man känner sig "nöjd"?

Min fråga är hur Krister kunde komma fram till så dåliga slutsatser efter en bra inledning om rysk expansionistisk politik?

Blir man mjuk i huvudet i Moskva, eller får man ett fett bankkonto i Schweiz eller Cypern, det är frågan?