Greta gråter

Ni kan se Gretas hela tal på SVT play på följande länk.


Som förälder till en dotter som är jämnårig med Greta, så gör jag följande reflektioner.

Vilken typ av föräldrar ingjuter en sådan ångest i sitt barn? Är ångesten baserad på fakta, eller vanföreställningar? Vad har hon gått för skola, som uppenbarligen inte har klarat uppgiften att lära henne hur man analyserar information?

Vi kan nog i Greta se misslyckandet hos hennes föräldrar och hennes skola. Min dotter tycker att Greta är onödigt hysterisk och hypad. Tonårsflickor kan vara elaka, Greta har tydligen tilläggsnamnet gris i dotterns kretsar. Elakt, men visar också på att trots all marknadsföring som har lagts på Greta, så köper inte alla i tonårsgenerationen hennes budskap eller hysteri. Men framförallt, min dotter har en sund inställning till klimat, precis som allt annat. Nämligen att man gör det bästa man kan. Sen är det upp till våra politiker och företrädare att lösa de stora systemmässiga problemen. För övrigt så går hon en naturbrukslinje, så hon är ingen hipstertjej utan egen kunskap, tvärt om, väl insatt i hur naturen fungerar.

Greta hade sitt ångestutbrott inför representanter från länder som faktiskt skräpar ner världshaven, bygger nya kolkraftverk varje vecka, har dödsstraff, för krig och mördar. Korrupta regeringar som stjäl från sitt folk. Odemokratiska länder som Kina, Ryssland, Saudiarabien, Iran, Vietnam med flera. Länder som innehar kärnvapen.

Och vad väljer hon att kritisera? Jo, en eventuell klimatförändring, som kanske baseras mer på faktorer som vi inte kan påverka, som solcykler och astronomiska fenomen, än mänsklig aktivitet.

Hon borde ha kritiserat bristande demokrati, jämställdhet, pågående krigföring. Misshushållning, rovdrift, rovfiske, korruption, kleptokrati och så vidare.

Men nej, det är bättre att gråta ut sin ångest inför världssamfundet, än att vara konstruktiv och komma med lösningar som fungerar.

Vi har samma typ av infantila tongångar i regeringspartierna. För att minska CO2, så bör vi bygga ut kärnkraften enligt IPCC:s rekommendationer. Men det passar sig inte för vårt vuxendagis, som regeringskansliet verkar vara.

Ideologi och dogmatism måste alltid gå före fakta och verkligheten hos regeringen med stödpartier.

Vuxna i rummet har saknats alltför länge. Dags att kasta ut barnen från beslutande positioner och ersätta dem med eftertänksamma vuxna människor.

Val 2022

Hej alla läsare och ett varmt återseende, hoppas jag.

Är det något som märks rejält, så är det bristen på politiska idéer bland regeringspartierna och dessutom så saknas oppositionen. Alla partier har bekänt färg, genom att vara mer eller mindre socialistiska. Om vi skippar myten GAL-TAN och går på vänster, högerskalan, så ser spelplanen ut som följer.

Vänsterpartisterna är rena kommunister. De rensade bort K från VPK, men de är fortfarande kommunister, till viss del revolutionära. Det illustreras bäst av partiledaren Jonas Sjöstedt, som på fullt allvar påstod att man ska avveckla det privata företagandet, i förlängningen. De är inte heller främmande för politiskt våld, genom stöd till diverse nationella organisationer som bedriver politiskt våld, till internationellt stöd för organisationer som bedriver terrorism. Du kan ta K ur partibeteckningen, men inte kommunisten ur partiet.

Socialdemokraterna är idag styrda av vänstersossarna, i princip är de kommunister light, som tror på sin egen propaganda. Det är anledningen till att realpolitiken har lämnat socialdemokraterna, till förmån för ideologiskt snömos. Så om du undrar varför så många saker krackelerar i Sverige idag, så beror det på vänstersossarnas oförmåga att ta till sig fakta och realiteter. Det som är märkligare är att SSU framstår som en näst intill kommunistisk kamporganisation, som bedriver påtryckningar för en radikalare socialism än moderpartiet. Entrism by VPK?

Sverigedemokraterna är våra högersossar. De som vi känner igen från Per-Albin Hansson och Tage Erlanders tid. Kanske delvis också Palmes, Carlssons och Perssons tid. Hur som helst, en realpolitisk socialistisk inställning. Högerextremism hävdas av politiska motståndare, precis som vänstern förnekar idag att nationalsocialismen var just socialism. För er som tror att SD är ett högerparti, så läs deras egen sida, Lögnfabriken.

Miljöpartiet betraktar jag som en högersocialistisk rörelse med miljöfascistiska tendenser. Man vill införa socialism för att rädda miljön, men samtidigt, så värnar man om sina kärnväljare på Södermalm, genom att tilltvinga sig förmåner för sin väljarkår. Det syns bland annat i elcykelsubventioner, friår och annat miljösnömos. Och så klart, förbud för kärnkraft, trots att det är bra för CO2 och förbud mot bilar, som drabbar dem som inte är kärnväljare. MP kan så klart flyga, så länge som proletariatet inte gör det.

Liberalerna, det ofria partiet. Man är för människans fria val, så länge som den överensstämmer med partiets politik. Annars är man en god socialist, som vill styra och ställa, när de individuella valen inte överensstämmer med önskat utfall. Föräldraförsäkringar, det är klart att politiker vet bättre än föräldrar, vad som fungerar för dem. Man samarbetar gladeligen med den socialistiska regeringen, samtidigt som man försöker framställa sig som borgerlig. I bästa fall kan vi kalla liberalerna för högersocialister.

Centerpartiets partiledare lovade att äta upp en sko, om hon skulle stödja en socialistisk regering. Nu har vi en regering med sossar och miljöpartister, men såvitt historien förtäljer, så har inget skoätande genomförts. Nåväl, det är väl inte överraskande för ett parti med utopiska libertarianer, som inte kan föreställa sig att det finns idékonflikter med andra politiska och ideologiska samhällsmodeller. Partiet består nog mest av socialistiska libertarianer, som också önskar sig ett korrekt utfall. När så inte sker, så säljer man gärna ut sig till vem som helst, som erbjuder några hjärtefrågor till partiet.

De ännu nyare moderaterna, är som de gamla moderaterna, från Bohmans tid. Fast med en stor skillnad. Man accepterar det socialistiska fundamentet i svensk ekonomi, skattefinansierad public service, fast den är i praktiken kommunistisk-socialistisk-miljöfascistisk propaganda. Men det märkligaste av allt för ett borgerligt parti, man har lämnat borgerliga ideal bakom sig i trianguleringen efter makten och härligheten. Det skadligaste med moderaterna som opposition är att de opponerar inte. Förändringar från moderaterna av idag blir förändringar i marginalen, inte förändringar av de skadliga socialistiska grundstrukturerna i Sverige. Lite som "oppositionen" i DDR.

Kristdemokraterna, äntligen ett borgerligt parti. Nej, de accepterar också det socialistiska fundamentet i den offentliga ekonomin. Dessutom har partiet röstat för den kravlösa anhöriginvandringen. Aborter är inte problemet med KD, utan att det finns en stark kristen falang, som vill leka världsförbättrare. Tyvärr gäller det även en alltför generös, gränsande till naivt missbruk av asylsystemet, för att få sina feel good poäng. Hur en kristdemokrat kan tycka att asylmissbruk för att få en stor muslimsk diaspora i Sverige kan vara bra, övergår mitt förstånd. Antagligen för att KD köper konceptet med höga skatter för att finansiera dumheterna.


Nu kommer vi till den stora frågan, vad fan får jag för pengarna? Eller rättare sagt, finns det partier utanför riksdagen som kan ge värde för mina skattepengar. Uppenbarligen är Sverige i toppligan när det gäller totalt skattetryck gentemot sin befolkning, precis som det ska vara i ett socialistiskt land. Men hur kommer det sig att för ett enormt högt skattetryck, så får vi inte världens bästa vård, skola, omsorg, pensioner, rättsväsende, försvar med mera?

Jo, för att pengarna förslösas på ett sätt som får lyxfällans offer att framstå som glada amatörer. De partier som sitter i riksdagen förmår inte ens att räkna plus och minus och procent, för att förstå att Sverige är på väg allt längre ner i moraset. Vi börjar närma oss bottenligan för den mesta statistisken inom EU. Förutom då skattetryck, sprängningar, skjutningar, våldtäkter och annan kriminalitet.

Jag föredrar själv ett annat parti, nämligen Medborgerlig Samling. För någon gång måste vi bli kvitt den skadliga socialismen i det svenska samhället. Socialism är om inte ondska, så naivitet. Vilket har förklarats flera gånger av våra socialdemokratiska politiker, som har varit just naiva.

Den liberala demokratins dödgrävare

Vi har en allmänpolitisk utveckling som är högst olycklig idag. Många anser att det finns för viktiga frågor, för att överlämnas till den vanliga demokratiska processen. För vanligt folk anses inte ha tillräcklig med kompetens eller insikt i samhällsviktiga frågor idag för att få påverka enligt vissa eliter.

Lyssna gärna på Sveriges Radios Filosofiska rummets tillbakablick inför 2018.

Tydligen kan inte demokratin anförtros att hantera klimathot. Där förordas någon form av demokratins avskaffande till förmån för ett totalitärt system, som ska rädda miljön. Av någon märklig anledning en filosofi som har fått fotfäste bland en del partiers EP-kandidater.

Det andra är diskussionen om fake news. Vad är falska och vad är sanna nyheter. Uppenbarligen så anser man att vi ska lita särskilt mycket på svensk public service. Vi såg hur ”Gretas tal till världsledare” var en symbolhandling, helt utan reellt innehåll. För att inte tala om de så kallade ”knivskadorna” som en norska och danska drabbades av i Marocko. För övrigt så var en medborgare från Schweiz inblandad i mordet enligt svenska medier. Som visade sig vara en marockan med schweiziskt medborgarskap.

”Genusvetenskapen” anses vara så oantastlig av våra postmodernistiska akademiker, att den inte ens får kritiseras eller debatteras. Jordan B Peterson är en lysande internationell debattör när det gäller just kritiken mot postmodernismen. Jag tycker personligen att David Eberhard är en svensk debattör som är minst lika vass som Peterson. Dessutom så debatterar David i en svensk kontext.

Så vi har tre fenomen idag, som kommer att bli den perfekta stormen, som vill införa en form av totalitärt system.

För att rädda klimatet, så kommer man att vilja införa klimatradikal politik. För att undvika kritik eller ifrågasättanden, så vill man sätta nyhetsagendan. Säg vilken dag SR Ekots nyheter inte har med en klimatnyhet? Och sen har vi den postmodernistiska, konstruktivistiska kunskapssynen med genusvetenskapen i främsta ledet, som vill kväsa den akademiska friheten.

Dessa tre fenomen kommer att vilja avskaffa den liberala demokratin, till förmån för ett totalitärt system, inte olikt det kinesiska, för att forma folket. Demokratin blir en skenprocess, där man synes kunna rösta på olika färger, men i praktiken blir det bara nyanser av rödgrönt.

Gåtan Gatwick

Storbritanniens näst största flygplats kan inte användas, då det sker överflygningar med drönare. Det här är ytterligare ett exempel på det moderna samhällets sårbarhet och hur lätt det är att störa ut trafiksystem som människor är beroende av.

Det som är intressant är hur ska man skydda sig mot den här typen av aktioner. Att skjuta är inte aktuellt, eftersom förlupna kulor har en otrevlig tendens att landa där de inte är önskvärda. Vissa tekniska lösningar finns för att störa ut kontrollänkar. Men nu till min teori. Eller rättare sagt, vilka kan stå bakom gärningen?

 Enligt SR, som intervjuat en svenska på Gatwick, så gick det ett rykte att det skulle vara en miljöaktion. Ekoterrorism har ju förutspåtts, så det är inte riktigt troligt.

Det skulle kunna vara annan terrorism, till exempel islamistisk, för att störa julen, som är en kristen högtid. Dessutom så lär den ekonomiska skadan vara ganska omfattande.

Men jag tror att ingen av de ovanstående teorierna är korrekta. För det första, man ska kunna flyga en eller flera drönare med uthållighet över flygplatsen, samtidigt som man observerar eventuell aktivitet för att undvika bekämpning av drönarna. Utöver det, så behöver man ha tillräckligt med batterier för att kunna flyga över flygplatsen. Låt oss säga att ett batteri räcker i 30 minuter. 10 minuter för att flyga till flygplatsen, 10 minuter över banan och 10 minuter tillbaks. Sen batteribyte och flyga tillbaks. Min bedömning är att man behöver nog minst fem drönare, femtio batteripack och ett antal laddare, för att kunna störa hela tiden.

Utöver det, så är jag väldigt säker på att brittiska polisen alternativt militären har förmåga att störa ut vanliga kommersiella drönare. Dvs. sådana som du och jag köper på stan. Man kan störa ut kontrollänken, GPS och kanske till och med i vissa fall störa ut styrelektronik med tillräckligt kraftiga störsändare. Men militära drönare kan ha tröghetsnavigering alternativt optisk navigering, som helt undviker den här typen av motmedel som stör ut drönare.

Faktum är att jag skulle satsa på att det är en statsaktör som ligger bakom störningen. Logistiken, bristen på effekt från polisiära/militära system och dessutom tillräckligt långt från flygplatsen så att man inte har spårat operatören/operatörerna. Dvs. de flyger nog från en lastbil alternativt annan mobil lösning där det inte finns utomstående vittnen som kan rapportera till polisen.

Ja, det finns en statlig aktör som sedan 2014 har nyttjat drönare i krigföring på ett effektivt sätt i ett krig. Det som är intressant är att den staten har ett horn i sidan till just Storbritannien. Vi får väl se om jag får rätt.

Men mitt finger pekar nog på Putinistan.

Nyhetsvärdering i Public Service

Jag tillhör kategorin människor som lyssnar mycket på Sveriges Radio P1. Efter att ha läst IOTAKTS artikel om nyhetsvärdering i svenska medier, så har jag börjat reflektera kring hur SR Ekot och P1 Morgons ämnesval.

Och nu får jag göra som i mitt favoritprogram Spanarna på fredagar. Nämligen lansera några observationer, för att sen komma fram till en slutsats.

För det första, det är nästan varje dag något som handlar om miljön. Det kan vara antibiotika till djur, avloppsvatten i Namibia, klimat, elbilar och så vidare. Ja, ni förstår bilden.

För det andra, det är väldigt mycket kring jämställdhet. Nu senast var det mäns våld mot kvinnor och stalking med hjälp av mobiltelefoner.

För det tredje, så är det inslag kring migration. Man använder gärna kvinnor och barn i sina intervjuer, även om vi vet att de flesta migranter är män. Man missbrukar också gärna ordet asylsökande. Och så klart vinklar man så att den asylsökande har alltid rätt och även rätt att söka asyl i valfritt land.

Min spaning:

Att säga att public service håller på med objektiv och mångsidig nyhetsvärdering är en ren lögn. Redaktionernas val av ämnen har helt klart en inriktning som passar det postmoderna socialistiska narrativet.

Så frågan är, varför ska vi betala skatt och endast få en sida av historien och den andra utelämnad?

Prokastrineringsproffsen

Nu har jag listat ut det politiska spelet, i smått och stort.

Egentligen är det ganska självklart varför svenska politiker misslyckas med det mesta. Ett exempel ur högen är Ygemans misslyckade försök att utvisa 80.000 personer som befinner sig i landet illegalt. Eller varför inte lägst utveckling av BNP/capita, trots högkonjunktur. Gängskjutningar, våldtäkter, rån, tiggare, dåliga pensioner, dålig sjukvård med mera. Ja, ni förstår, det som ibland kallas för samhällskontraktets förfall.

Vi är nu inne på en politikergeneration som har vuxit in i politiken från tonåren. Problemet är också att de är curlade, precis som så många andra. De har fått positiv feedback från sina likar och har blivit utvalda till sina upphöjda positioner i en ultimat Big Brother, där bara de med flest ryggdunkare vinner.

Det gör att dagens politiker ogillar att ta obehagliga beslut. Man upplever att om man gör någon sur, så kanske man blir brädad från den översta pallplatsen av någon konkurrent.

Man tror helt enkelt att man måste vara populär bland alla människor. Vilket är helt fel. Det finns ingen nytta med att vara populär hos kriminella, våldtäktsmän eller för den delen de som befinner sig illegalt i landet.

Svenska politiker har i princip några standardstrategier för att hantera svåra frågor. Den mest klassiska är förnekelse. Man klistrar gärna på etiketter på politiska motståndare som påstår något jobbigt. Begrepp som förekommer är; Sverigebilden, islamofobi, Sverige har aldrig varit tryggare, hatsvans, nazist, rasist, högerpopulist med mera. Ja, ni kommer säkert på fler.

Den andra strategin är att låta EU sköta lagstiftning i något jobbigt område. Då blir det så bekvämt att skylla på Bryssel. Sen att svenska politiker ger direktiv till sina tjänstemän att bli bäst i EU-klassen på att implementera EU:s påbud ger också ett dåligt resultat. Nämligen att i Sverige väljer många aktivistiska tjänstemän att övertolka påbuden.

Den tredje är faktiskt den bästa. Man gör en "satsning" på något. Exempelvis försvaret. Säg några miljarder kronor. Sen så fungerar ekonomisystemet så att för investeringar på 50 miljoner eller mer, så krävs det regeringsbeslut. Och regeringen väljer att skjuta på beslutet till budgetåret är slut. Och då måste Försvarsmakten "lämna tillbaks" pengarna. Den här typen av "satsningar" är tyvärr alltför vanliga.

Så, för att fortsätta vara vinnare i politikens variant av Big Brother, så skyr man inga medel för att ens gärning ska se bra ut. Och man har blivit ett prokastrineringsproffs på många sätt. Om du inte måste göra det idag, så skjut upp saken till morgondagen, eller ännu hellre, nästa mandatperiod. Då kan man nämligen skylla på att det nya parlamentariska läget inte tillåter en "satsning" som man har lovat.

Faktum är nog att Sveriges Riksdag skulle må bäst av en förmyndare, som det ser ut. En förmyndare som tar tag i alla otvättade bykar och börjar göra saker idag.

Jag vill absolut inte använda Trumpismer som "Drain the swamp."

Men visst vore det bra om några av våra barnpolitiker åkte ut med badvattnet?

Ska Sverige vara EU:s socialkontor?

Så har godhetsknarkandet nått nya höjder i Sverige.

Amnesty i Sverige kräver att EU-migranter ska få tak över huvudet, dvs. en garanti som inte ens förekommer för svenska medborgare.

Sveriges Radio missköter sitt Public Service uppdrag å det grövsta genom att inte kritiskt granska EU-migranterna Isabela och Florian Tanas från Rumänien.

Ingenstans i intervjun frågar SR om vilka arbeten dessa personer har sökt i Sverige och hur de har kvalificerat sig för den svenska arbetsmarknaden. Inte heller ifrågasätter man att dessa två bryter mot Schengenfördraget, genom att lämna inte landet när de inte får arbete. Som turister får de vara i Sverige i maximalt tre månader. Därefter måste de ha arbete och registrera sig som arbetande i Sverige.

Visst är det märkligt att Sveriges Radio och Amnesty Sverige vill skapa en bild av att Sverige och svensken har en skyldighet att hjälpa dessa "migranter".

Faktum är att det är högst troligt att ingen av dessa personer har en utbildning där de kan kvalificera sig för svensk arbetsmarknad. De följer inte heller EU:s bestämmelser kring den fria rörligheten. De är medborgare i Rumänien, som har ett ansvar för sina medborgare inom unionen.

EU och därmed svenska skattebetalare betalar miljarder till Rumänien för att de ska kunna lösa sina sociala problem på plats i Rumänien. Därmed så har den svenska skattebetalaren hållit sin del av stödet till fattiga i Rumänien.

Det vore klädsamt om Sveriges Radio, nu när de ska betalas av skattebetalarna efter årsskiftet, levererade enligt sina sändningstillstånd, dvs. KRITISKT granskade sakfrågan kring EU-migranterna.

Nyheten här är inte att Sverige behandlar EU-migranter illa på något sätt. Nyheten borde vara att dessa EU-medborgare befinner sig illegalt i Sverige och har lyckats vara kvar i landet under fyra år, utan att de har blivit hemskickade till Rumänien, vilket är den enda korrekta åtgärden.

Dvs. vad har våra politiker, gränsskyddet med mera gjort för att skicka hem de EU-medborgare som befinner sig illegalt i Sverige?

Mitt svar är att som vanligt, så har våra politiker inte levererat effekt och försöker skuldbelägga skattebetalaren för sina egna tillkortakommanden vad gäller förmåga att lösa problem på ett korrekt sätt.