tisdag 22 april 2014

Alliansen satsar på försvaret, eller?

Så var Alliansen igång med satsningar på försvaret som ett led i valfläsket, eller valfjäsket.

Man slår på stort med en satsning på 5,5 MILJARDER till försvaret. Men hur ska vi tolka satsningen egentligen?

Tyvärr är satsningen i praktiken bara ett nymoderat kommunikationsbudskap för valmanskåren. Med detta uttalande så vill man i praktiken säkra en valseger, samtidigt som man vill visa att den alternativa röd-gröna-mörkröda regeringen INTE kommer att vilja satsa dessa pengar på försvaret. För det får väl betraktas som vida känt att miljöpartiet INTE vill satsa på försvaret och att vänsterpartiets satsning på sin höjd blir en genusneutral värnplikt. Så Alliansen har i praktiken torpederat försvaret som en framgångsfaktor för socialdemokraterna, samtidigt som man visar att man tar statsmannamässigt ansvar för rikets försvar.

Nu ska jag tyvärr analysera sönder den så kallade satsningen. Det räcker med tabell 1 för att konstatera att det är just bara kommunikationsbudskap och inte FÖRSVAR som man håller på med. För de initiala satsningarna för 2015 och 2016 är under 500 miljoner kronor per år. Av en slump verkar summorna matcha ganska väl de besparingar som man räknar med i Org18 arbetet. Har någon hört att Org18 har avbrutits? Nej, det har den inte. Det vill säga, alla besparingar som ingår i Org18 kommer att genomföras. Minskning av personal och organisation. Ytterligare tillikauppgifter som ska fördelas på allt färre människor.

Det som är intressantast i Alliansens satsning är att man tillför inga extramedel NU, fast Ukraina/Krim/Ryssland händer NU. Och de stora satsningarna kommer från och med 2018, vilket är en indikator på att man INTE vill satsa substantiellt under nästa mandatperiod, utan vill vänta till mandatperioden 2018-2022. Visst är det märkligt att satsningarna alltid gör i en framtid, helst en mandatperiod framåt i tiden. Precis samma sak som med regeringens infrastruktursatsningar. De görs på en PowerPoint, i framtiden. Men inte nu.

Tyvärr tror jag att vi har kommit till eran där de nya moderaterna kör landets försvarspolitik enligt mantrat "Defence by communication, realisation in a distant future.". Kort och gott, valmanskåren får höra att vår beredskap är god. Och att satsningarna kommer snart, fast i praktiken aldrig.

Så, kära väljare. Vi kan än en gång konstatera att vi har inga statsmän vare sig på den högersocialistiska nymoderata sidan, eller vänstersocialistiska socialdemokratiska sidan.

Då det inte finns några andra realistiska politiska alternativ, så kan vi konstatera att Försvarsmakten nästa mandatperiod kommer att bli ännu mera försvagad och snart i nivå med svensk polis. Brott, vi har hört talas om dem, men vet inte hur man utreder dem.

Krig, vi har hört talas om dem, men vet inte hur vi ska utkämpa sådana.

Snipp, snapp, snupp, nu var denna saga slut.

7 kommentarer:

  1. Inga alternativ?
    tabupartiet SD ska väl åtminstone ha heder för att de i många år i sina skuggbudgetar tagit försvaret på allvar och gett det större medel.

    Ta en kik här om inte annat: http://lantvarnet.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och hur hade du tänkt att SD skulle få 50,1% av rösterna? Eller leda en regering. Vi ser nog förr en ny moderat+socialdemokratisk allians än att SD skulle leda en regering.

      Jag skriver mina inlägg efter vad som är realistiskt och realiserbart. Och just nu så är inte det realistiskt eller realiserbart att vi har ett försvar värt att tala om före 2030.

      mvh
      Statsmannen

      Radera
    2. Mycket möjligt. Inget parti lär väl få över 50 % av rösterna i valet. Är det då anledning till att rösta på något av dem? Man lägger väl sin röst på det parti som står närmast en själv och prioriterar de enligt en själv viktigaste frågorna. Ju större ett parti blir desto större genomslag får det naturligtvis även om det inte skulle komma in i regeringen.

      Ett stort SD kan ju spelteoretiskt sett just tvinga fram en M+S-regering eftersom om SD växer blir det svårt för S+Mp+V att få egen majoritet. Ett större SD skulle i så fall innebära en regering utan MP och det är just MP som är det mest försvarsfientliga partiet. Högst realiserbart.

      Varje röst räknas. Tycker du inte det kan du ju lika gärna lägga dig ner och vänta på farbror Putin för just den inställningen är mycket vanlig bland vanliga ryssar - att man inte kan påverka något ändå....

      Radera
    3. Du har några poänger med ditt resonemang.

      Tyvärr tror jag att en m+s allians skulle bli lika dålig på att satsa på försvaret. För alla satsningar kommer just i en framtid. Och förhoppningen är cyniskt nog att man hoppas också på att slippa realisera satsningarna i framtiden (den fredliga).

      Varje röst räknas, det är helt rätt. Men tyvärr är en demokrati aldrig bättre än 50,1% av valmanskåren på valdagen.

      Radera
  2. Hur stor buget skulle försvaret behöva för att återställa en god förmåga att försvara landet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju en riktigt intressant fråga. Med tanke på hur lång tid budgeten har prolongerats, så har ju den reella minskningen varit ganska omfattande.

      För en acceptabel återuppbyggnad, vill jag hävda 50% mer nu för att kunna möta det klassiska strategiska överfallet i alla riktningar. 100% om vi ska kunna stötta våra grannländer, om det skorpar till sig.

      Men som sagt, det är en önskan, inte en realitet :(

      Radera
  3. Det finns ett parti som förenar uppbyggnad av försvaret med nationalism, socialism och demokrati. Detta parti har jag startat.

    Personer i MP röstade för Afghanistankriget så att MP skulle vara ett fredligt parti är en stor överdrift. Även att kalla dem "gröna" är idag en stor överdrift.

    Att starta krig där människor lemlestas har inget med försvar eller fred att göra, tvärtom.

    Vi ska ha ett starkt modernt och neutralt försvar och egen försvarsindustri. Det är bästa garanten för fred, inte att göra sig till måltavla för den ena eller andra kärnvapenmakten.

    SvaraRadera