onsdag 30 april 2014

Journalisters åsikter om polisen en skam för Sverige.

Är det fortfarande någon som undrar över varför svenskarnas förtroende för journalister är längst nere bland bottenskrapet i samhället, så ska jag upplysa er om ytterligare en partsinlaga från journalister.

Nu gnäller man i SvD med rubriken: "Polisens kulor en skam för Sverige"

Det är då 9mm ammunitionen av fabrikatet Speer och deras Gold-Dot ammunition som man klagar på. Argumenten är som vanligt osakliga, men vi kan ju plocka isär dem för att se om det finns någon substans i detta.

Vi börjar med rubriksättningen som ingress. "Den 8 april sköt svensk polis återigen ihjäl en människa,...". Eftersom jag känner ett antal poliser, så kan jag ärligt säga att ingen svensk polis skjuter gärna mot folk. Det är en yttersta nödåtgärd när man inte ser en annan lösning på ett akut livshotande läge eller situation. Den som har oturen och behöver skjuta någon i tjänsten blir dessutom noggrant granskad och kommer säkerligen att må dåligt av det inträffade på många olika plan. Men som sagt, journalisterna måste ju insinuera att poliser kanske tycker att det är kul att skjuta ihjäl människor på arbetstid.

Ett skott i huvudet brukar i princip ALLTID leda till döden, oavsett ammunition och kaliber, förutsatt att man träffar hjärnan, halskotpelaren eller halsvener och artärer. Dvs. nästan var som helst i huvudet.

Sen gör man också en ohederlig koppling till "dum-dumkulor", som ska insinuera att ammunitionen är extra destruktiv och får inte användas i krig ens. Då ska vi räta ut begreppen.

Speer Gold-Dot är konstruerad för kontrollerad expansion i kalibrerad ballistisk gelatin, som ska motsvara mjukdelar (muskler) på en människa. I regel är denna typen av ammunition kalibrerad för att penetrera ett lager med demin/bomull (jeanstyg) och därefter ha en penetration på 25-30 cm. Syftet med detta är att man ska undvika överpenetration, dvs. att kulan går ut från den skjutne och träffar oskyldiga. Alltså är ammunitionen konstruerad för att vara en så liten risk för omgivningen som möjligt. Denna typ av ammunition har också en tendens att splittras om man träffar hårda mål, som till exempel asfalt, betong och andra ytor. Dvs. risken för rikoschetter minimeras.

Vad gäller jakt, så kan säkert vilken svensk jägare som helst säga att det är mer eller mindre obligatoriskt att använda sig av halvmantlad/expanderande ammunition för jakt. Dvs. precis tvärt emot vad journalisterna påstår gällande förhållandet jakt och expanderande ammunition.

Vad gäller militär ammunition idag, så används helmantlad ammunition i pistoler. För militärt bruk är det önskvärt med hög penetration för att skjuta genom splitterskyddsvästar och kevlarhjälmar. Penetrationen räcker för genomskjutning av en människa för att därefter såra/döda nästa människa som råkar komma i vägen. Vad gäller militär gevärsammunition, så konstrueras den idag för att splittras, eller har en hård stålkärna/penetrator, som ändrar balansen vid träff i mål. Dvs. man får en kula som tumlar runt i kroppen, med resultatet att skadorna blir mer omfattande än enbart kulexpansion.

Polisen som sköt skotten mot gymfönstret hade nog för avsikt att träffa en av rånarna, men klarade på grund av sin nervositet och/eller dåliga skyttekunskaper att träffa avsedda mål. Nu hade man tur, eftersom Gold-Dotkulorna tappar mer anslagsenergi i glaset än om polisen hade haft helmantlad ammunition. Med helmantlad ammunition hade det varit en MYCKET större risk för att oskyldiga hade de facto träffats och sårats/dödats. Ohederlig analys av journalisterna igen.

Sen följer en räcka av retoriska frågor.

"Hur många oskyldiga har skadats av skott som polisen skjutit mot misstänkta före 2003?" Frågan saknar relevans, eftersom varje skjutfall är unikt. Dessutom så har väl ingen missat att före 2003 har det inte skjutits lika ofta bland kriminella på allmän plats som det skjuts idag.

"Hur många av offren för polisens dödsskjutningar sedan 2003 hade kunnat överleva om vanlig, mantlad ammunition använts?" Samma sak här. För det första är de skjutna inte "offer". De är kriminella som har försatt poliserna i en nödvärnssituation. Dessutom så går det inte att värdera skillnader i "dödlighet" på detta enkla sätt. För om träffen sitter rätt, så spelar ammunitionen ingen roll.

"Hur länge ska Sverige behöva stå med skammen att polisen använder ammunition som är förbjuden i krig?" Här har vi nog den ohederligaste kommentaren av alla. Polisen är för det första inte i krig. För det andra så måste polisens ammunition vara ändamålsenligt med syftet. Speer Gold-Dot är ändamålsenligt för polisiärt bruk. Militär ammunition har ett annat syfte.

Det jag undrar mest är varför dessa journalister inte ställer sig frågan; -"Hur länge ska Sverige behöva stå ut med skammen att polisen inte tilldelas TASER?"  Rikspolisstyrelsens etiska råd har nämligen bestämt att det är synnerligen oetiskt att använda sig av elchockvapen, trots att många poliser skulle vilja ha dessa vapen i arsenalen. För idag har du bara batong, pepparspray och pistol. Steget mellan pepparspray och pistol är ganska stort, och en Taser skulle vara ett bra mellansteg.

Men som sagt, ohederliga journalister har ingen kompetens inom området och föredrar att försöka smutsa ner den svenska poliskåren med retorik.

"Hur många människor hade kunnat bli dödade, skadade eller invalidiserade om polisen INTE skjutit?"

Det är frågan som inte intresserar journalisterna.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar