torsdag 22 oktober 2015

Migrationsmysteriet, eller egentligen inget mysterium

Så har Migrationsverkets prognos landat för resten av året.

Jag riktigt känner hur paniken sprider sig bland befattningshavare, eller snarare kanske handlingsförlamningen. För fortfarande gömmer man huvudet i sanden, för att undvika att fatta obehagliga beslut. För trots allt, man vill ju inte vara den som talar om volymer, kapacitet och annat otrevligt, som kan ge associationer till att man skulle kunna vara smygrasist eller att man fiskar i grumliga vatten.

Som vanligt lägger Tino Sanandaji ut siffrorna på ett korrekt och kanske ibland lite skrämmande tydligt sätt.

Vill man vara lite mer pessimistisk och tar med i beräkningen de ODOKUMENTERADE och OREGISTRERADE migranterna, så kan man gärna läsa Merith Wager, så kan man få riktiga mardrömmar. Jag vet inte vad du tycker, men om det scenariot ligger nära verkligheten, så kan du reflektera över ett mellanting mellan Malmö och Göteborg på två år.

Apropå Malmö, så har kommunen redan flaggat upp för katastrofläget på ett mycket tydligt sätt. Man uppmanar ALLA att hjälpa till i det rådande läget. Och ska vi vara ärliga, det finns bara två sätt för ALLA att hjälpa till. Det första sättet är att DU upplåter ett eller flera rum till en eller flera okända människor. Eller att DU kommer att betala så mycket mer i skatt för att NÅGON ANNAN ska hantera problemet. Civilsamhället fick visa sin betalningsvilja med Hela Sverige skramlar. Den insamlingen genererade hela 40 miljoner kronor. Migrationsverket har i en komplettering äskat att den totala budgeten för verket ska bli 60,2 MILJARDER kronor. Det svenska folkets engångsskramlande räcker alltså till 0,066% av Migrationsverkets årsbehov. Eller för att översätta det på ett annat sätt, sex timmar av verksamhet. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt. Migrationsverket kostar 6336 kronor per invånare i landet med den nya budgeten. Det inbegriper alla, från den nyfödda till pensionären och alla däremellan.

Nåväl, ingen panik. Krafttag planeras just nu av myndigheten. På Revinge planerar man ett tältläger som ska rymma hela 75 tält med 6 personer i varje. Dvs. man hjälper med stor ansträngning hela 450 personer. Så den enorma ansträngningen ger hela 0,22% någonstans att vara. Sen undrar jag var resterande 99,78% hamnar? Gör inte du?

Svaret är lika dystert som tråkigt. De hamnar på dina barns skolas gymnastikhall, dvs. du kan glömma inomhusidrott för dina barn, både på skoltid och fritid. Eller så "förtätar" man äldreboenden, så att pensionärerna trängs undan. Eller så bokas hotellen upp, så att turisterna slutar komma, eftersom det inte finns hotellsängar att boka. Eller så hamnar de faktiskt i lokaler som exproprieras. Eller så hemma hos dig. För det är väl lyxigt att dina barn har var sitt rum i villan.

En statsman skulle ha gjort följande.

1. Erkänna att man har ett seriöst problem.
2. Vidta AKUTA åtgärder.
3. Analysera orsakerna till problemet.
4. Vidta långsiktiga åtgärder.

Vi har nu kommit till steg ett och därvidlag så håller i princip alla politiker med, förutom uppenbarligen miljöpartisterna. Man förstår ÄNTLIGEN att man har ett problem som kan förstöra både den allmänna välfärden och i förlängningen det sociala kontraktet mellan väljare och politiker.

Men sen tar det tyvärr slut. Man har inte förstått att man måste vidta akuta åtgärder för att minska på pull effekterna. Bloggrannen Johan Westerholm beskriver riskerna med att INTE VIDTA åtgärder på ett mycket bra sätt. Förslag på åtgärder finns hos bloggrannen Brix Ski. Konkreta åtgärder och konkreta tankar om vad som måste göras. Det som är det mest fantastiska är att båda är socialdemokrater, av den gamla hederliga sorten. Dvs. riktiga statsmän i sin tankevärld. Sen har vi sossarna i regeringen, som fortfarande hoppas på att några kommunikationsbudskap och floskler på ett magiskt vis ska få problemet att försvinna. Men Bommersvik har antagligen inte handlat om realpolitik, utan just bara kommunikationsbudskap. Vilket fungerar bra, när Alliansen och Rödgröna "bara" hade cirka 10 miljarder i valfläsk att spela på ur en budget i balans.

Jag kan bara säga en sak. Alliansen har en PLIKT att fälla regeringens höstbudget i december, om det inte kommer KONKRETA åtgärder innan omröstningen för att åtgärda situationen. Gör inte Alliansen det, så blir det sannolikt ett parti 2018 som får minst 50,1%. Ni kan ju gissa vilket parti.

Bloggrannen Sjätte mannen ger också ett bra perspektiv på HUR MYCKET Migrationsverket har begärt i extra pengar. Är ALLA villiga att byta bort sina barnbidrag mot öppna hjärtan? Och om det fortsätter nästa år, så är det både barnbidraget och försvaret. Och året efter barnbidrag, försvar och polisväsendet. Ni förstår nog den enkla matematiken med plus och plus och plus på varje år.

Eftersom just arbetarrörelsen och vänstern skriker extra mycket om solidaritet, så kan man fundera på varför LO och andra organisationer kopplade till arbetarrörelsen inte öppnar sina hjärtan. Rebecca Weidmo Uvell belyser på ett utmärkt sätt de resurser som finns att tillgå. Men det är klart, arbetarrörelsen i dess nuvarande form föredrar ju att det är NÅGON ANNAN som ska stå för resurserna och betala.

Så om man har följt med utvecklingen i omvärlden, dvs. haft en bra underrättelsetjänst på den civila sidan (MSB, Migrationsverket, Regeringskansliet), så hade man förutsett problemet och agerat PREVENTIVT. Men antagligen så var ansvariga politiker inte mottagliga för den information som man fick, eller så fanns det en rädsla från tjänstemän att komma med dåliga nyheter. Oavsett är det ett totalt MISSLYCKANDE för svensk statsförvaltning och politisk ledning.

Problemet är i grunden är att man från politiskt håll har signalerat väldigt tydligt att alla former av närmande till Sverigedemokraternas problemformulering är oönskade och sannolikt inte karriärsbefrämjande. Alltså har det blivit locket på från flera nivåer. Sannolikt kommer de dokument som har cirkulerat i ärendena att bli intressanta för framtida historieforskare, men det hjälper sannolikt inte nu.

Så vad är sanningen då? Jo, att Sverige som nationalstat har INTE ekonomisk, fysisk eller annan kapacitet för att över tiden ta emot dessa VOLYMER som kommer nu. OM vi väljer att inte åtgärda volymerna, så kommer man att tvingas att vidta åtgärder som påverkar vård, skola och omsorg mycket negativt. För att sedan i slutändan få en total samhällskollaps, där var och en är sig och de sina närmast och förtroendet för medmänniskorna blir förbytt till misstänksamhet gentemot motmänniskorna.

Så mysteriet är egentligen inget mysterium, utan ett administrativt problem som måste lösas. Problemet med administration är att den är både känslolös, osentimental och opolitisk.

Det passar kanske inte in i alla politikers verklighetsberättelse. Men skillnaden är att alla berättelser är sagor på något vis. Verkligheten är precis det som den är. Nämligen den situation som vi alla befinner oss i, här och nu, på riktigt.



4 kommentarer:

  1. Är inte denna migrationen vi ser bara förlängningen av FN:s Agenda 2030?
    https://peterkrabbe.wordpress.com/

    SvaraRadera
  2. Insamlingen gav tyvärr inte 6,6% av Migrationsverkets budget, utan 0,066%. Räcker till ca 6 timmars verksamhet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rätt, jag korrigerar.

      /Statsmannen

      Radera
  3. Summorna som migratiosverket går ut med kan "givetvis" inte stämma. Dom pratar om upp till 40 000 ensamkommande barn, vilket blir 40 miljarder per år. I alla fall med dom kostnader det varit än så länge.
    Det blir givetvis ett påslag med 40 miljarder varje år Dom betraktas som barn tills dom fyllt 21 år (i princip alla som kommer är 17 år och män. Om 4 år med nuvarande stömmar kommer bara barnen att kosta 160 miljarder/ år.

    Om det dessutom kommer 200 000 flyktingar som inte är barn kostar det (enligt Rosling) 500kr per dygn och flykting. Alltså 36,5 miljarder för varje årskull med flyktingar.

    Har jag räknat rätt nu?

    SvaraRadera