En av Alliansens största förtjänster var att de avskaffade fastighetsskatten.
Nu har vi fått en debatt om återinförande av fastighetsskatten. Sannolikt fiskar debattörerna efter ett trevligt utredningsuppdrag för den röd-gröna regeringen, eftersom själva fastighetsskatten som princip är helt förkastlig. Jag ska förklara varför.
Debattörerna har helt rätt i att INGA skatter är i grunden populära, eftersom man kan alltid hävda att mindre skatter är bättre ur individens perspektiv. Men nu tänkte jag angripa debattörernas argument instället.
Först och främst så hävdar debattörerna att man har en avkastning i form av den hyra som man sparar genom att bo i egen bostad.
Om vi tar det argumentet, så vill jag hävda att det är befängt ur flera perspektiv. Först och främst, så är ALLA former av boende helt nödvändig för att man ska överleva i kalla Norden. Den som hyr, betalar en avgift för detta till hyresvärden/fastighetsbolaget. Men hur är det då med den som äger sin bostad då? Här kommer vi till det som är principiellt fel i debattörernas resonemang. Nämligen att man som ägare skulle ha en mindre kostnad än en hyresgäst för sitt boende. Om vi tittar på ägandet, så är det så enkelt att på pappret, så äger villaägaren sin bostad. Men i praktiken är det banken som äger boendet genom skuldsedlar och panter. Så i princip kan man säga att villaägaren hyr sitt boende från banken.
Sen kan vi alltid argumentera att om man ser till villaägarens räntor och amorteringar, så kan det vara så att kvadratmeterhyran blir billigare för villaägaren än hyresgästen. Men här haltar resonemanget också ganska mycket. Det är nämligen så att för den högre kvadratmeterhyran, så kan en hyresgäst helt bortse från fastighetens behov av underhåll och reparationer. Dessa åtgärder är inrymda i hyran. Eller borde vara, om hyresvärden sköter sitt åtagande korrekt. Villaägaren däremot måste själv betala för alla former av reparationer och underhåll, för att fastighetens och därmed pantens värde inte ska minska. Om vi skulle kalkylera med underhåll och reparationer, så är jag ganska övertygad om att kvadratmeterhyran mellan en hyresrätt och en villa skulle närma sig varandra.
Ett annat principiellt fel med fastighetsskatten är att fastigheten i sig genererar ingen inkomst för villaägaren. Dvs. det kommer inte in några intäkter till villaägarens konto. Eller så blir det miljöpartistisk logik att man måste låna mer pengar från banken för att kunna betala sina fastighetsskatter. Vilket i sig är helt galet, eftersom svenskarna är redan alldeles för skuldsatta på grund av en upphaussad bostadsmarknad, med alldeles för låga underliggande fastighetsvärden.
Däremot kan jag hålla med om debattörernas retorik kring ränteavdragen. Själv anser jag att dessa borde avskaffas på ett kontrollerat sätt, för att undvika en framtida fastighetsskatt.
Jag har inte heller några problem med att man ska betala skatt på de realisationsvinster man gör när man väl säljer en fastighetsskatt. För då kan man faktiskt hävda att man betalar skatt på en vinst som har kommit in på kontot. Därvidlag har vi en metod att betala skatt som har allmän acceptans bland en stor del av alla människor.
Men att vi skulle hamna i en situation där någon pensionär råkar ha bott länge i ett område och därmed har fått avsevärt höjda fastighetsvärden, ska absolut inte betala högre skatter för en teoretisk inkomst som inte har realiserats.
Skatt kan man bara betala med riktiga pengar. Alltså ska man bara kunna beskatta riktiga inkomster eller realiserade vinster. Transaktionsskatter som moms är också lätta att förstå och acceptera.
Debattörerna Johan Eklund och Charlie Karlsson från den "Internationella" handelshögskolan i Jönköping har bevisat att den akademiska utarmningen är ett faktum efter alltför frikostiga tilldelningar av akademiska privilegier till diverse oförtjänta institutioner.
Nu har vi fått en debatt om återinförande av fastighetsskatten. Sannolikt fiskar debattörerna efter ett trevligt utredningsuppdrag för den röd-gröna regeringen, eftersom själva fastighetsskatten som princip är helt förkastlig. Jag ska förklara varför.
Debattörerna har helt rätt i att INGA skatter är i grunden populära, eftersom man kan alltid hävda att mindre skatter är bättre ur individens perspektiv. Men nu tänkte jag angripa debattörernas argument instället.
Först och främst så hävdar debattörerna att man har en avkastning i form av den hyra som man sparar genom att bo i egen bostad.
Om vi tar det argumentet, så vill jag hävda att det är befängt ur flera perspektiv. Först och främst, så är ALLA former av boende helt nödvändig för att man ska överleva i kalla Norden. Den som hyr, betalar en avgift för detta till hyresvärden/fastighetsbolaget. Men hur är det då med den som äger sin bostad då? Här kommer vi till det som är principiellt fel i debattörernas resonemang. Nämligen att man som ägare skulle ha en mindre kostnad än en hyresgäst för sitt boende. Om vi tittar på ägandet, så är det så enkelt att på pappret, så äger villaägaren sin bostad. Men i praktiken är det banken som äger boendet genom skuldsedlar och panter. Så i princip kan man säga att villaägaren hyr sitt boende från banken.
Sen kan vi alltid argumentera att om man ser till villaägarens räntor och amorteringar, så kan det vara så att kvadratmeterhyran blir billigare för villaägaren än hyresgästen. Men här haltar resonemanget också ganska mycket. Det är nämligen så att för den högre kvadratmeterhyran, så kan en hyresgäst helt bortse från fastighetens behov av underhåll och reparationer. Dessa åtgärder är inrymda i hyran. Eller borde vara, om hyresvärden sköter sitt åtagande korrekt. Villaägaren däremot måste själv betala för alla former av reparationer och underhåll, för att fastighetens och därmed pantens värde inte ska minska. Om vi skulle kalkylera med underhåll och reparationer, så är jag ganska övertygad om att kvadratmeterhyran mellan en hyresrätt och en villa skulle närma sig varandra.
Ett annat principiellt fel med fastighetsskatten är att fastigheten i sig genererar ingen inkomst för villaägaren. Dvs. det kommer inte in några intäkter till villaägarens konto. Eller så blir det miljöpartistisk logik att man måste låna mer pengar från banken för att kunna betala sina fastighetsskatter. Vilket i sig är helt galet, eftersom svenskarna är redan alldeles för skuldsatta på grund av en upphaussad bostadsmarknad, med alldeles för låga underliggande fastighetsvärden.
Däremot kan jag hålla med om debattörernas retorik kring ränteavdragen. Själv anser jag att dessa borde avskaffas på ett kontrollerat sätt, för att undvika en framtida fastighetsskatt.
Jag har inte heller några problem med att man ska betala skatt på de realisationsvinster man gör när man väl säljer en fastighetsskatt. För då kan man faktiskt hävda att man betalar skatt på en vinst som har kommit in på kontot. Därvidlag har vi en metod att betala skatt som har allmän acceptans bland en stor del av alla människor.
Men att vi skulle hamna i en situation där någon pensionär råkar ha bott länge i ett område och därmed har fått avsevärt höjda fastighetsvärden, ska absolut inte betala högre skatter för en teoretisk inkomst som inte har realiserats.
Skatt kan man bara betala med riktiga pengar. Alltså ska man bara kunna beskatta riktiga inkomster eller realiserade vinster. Transaktionsskatter som moms är också lätta att förstå och acceptera.
Debattörerna Johan Eklund och Charlie Karlsson från den "Internationella" handelshögskolan i Jönköping har bevisat att den akademiska utarmningen är ett faktum efter alltför frikostiga tilldelningar av akademiska privilegier till diverse oförtjänta institutioner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar