Köpenhamn, tråkigt, men inget som kan ändra på vårt demokratiska styrelseskick.
Det är fantastiskt hur mycket politiker och media har varit Charlie och nu senast danskar. Självfallet är terrordåd tragiska och olyckliga för de som blir offer. Men en sak är säker, den liberala demokratin hotas faktiskt inte av dessa dåd. Det enda som händer är att staterna som drabbas har att välja mellan införandet av mer inre kontroller eller inte. Kort och gott, de individuella friheterna och respekten för privatlivets helgd minskar. Men demokratin försvinner inte för det.
Det som är värre är faktiskt ett hot som faktiskt påverkar alla demokratier i EU på ett mycket negativt sätt. Och det är Rysslands uppenbara revanschism gentemot framförallt länderna i västra Europa. Och dit får vi nog räkna oss till. Just idag är en intressant dag, eftersom EU för första gången OFFICIELLT har uttalat att just Ryssland har invaderat Ukraina.
Men om detta är det väldigt tyst bland politiker i EU-länder, inkluderat svenska politiker. Här har alltså den allians som Sverige är medlem i medgivit att Ryssland har begått ett brott mot FN-stadgan, genom att starta ett aggressionskrig mot Ukraina. Eftersom säkerhetsrådet måste besluta om hur man ska göra i sådana fall, så kan vi säkerligen räkna med att alla initiativ mot Ryssland kommer att fällas med ett ryskt veto.
Men då kommer vi till den viktiga följdfrågan, nämligen vad ska vi göra? En sak är säker, man kan inte gräva ner huvudet i sanden och låtsas som om ingenting har hänt. För gör man det, så försvinner trovärdigheten i EU:s gemensamma utrikes och säkerhetspolitik. Framförallt ger det Ryssland tillfälle att de facto splittra EU, vilket redan syns i de ryska flirtarna med den nya grekiska regerigen och även Putins statsbesök i Ungern idag.
Nu ser säkert många EU-motståndare detta inte som en nackdel, om EU skulle splittras. Men det som man faktiskt säger nej till är ett fredsskapande projekt som faktiskt fungerar. Sen har våra folkvalda alltid ett alternativ att välja allt det sämsta eller allt det bästa från gemenskapen. Men det är något som vi väljare kan påverka.
Men som sagt, är det verkligen någon svensk väljare eller politiker som på fullt allvar tror att Ryssland kommer att nöja sig med Ukraina? Eller tror att den ryska formen av demokrati är så mycket bättre än den som vi har inom EU som gemenskap? Att den typen av människor inte ser någon anledning till oro, det förstår jag. Även om de borde utredas för någon form av psykisk sjukdom enligt mitt förmenande.
Så frågan är, vad ska vettiga politiker göra? Uppenbarligen vill vi inte slåss mot Ryssland, även om de har en femtedel av EU:s ekonomiska kapacitet. Men det måste börja kosta. Ekonomiska sanktioner måste slå mycket hårt. Ryska intressen utomlands borde helt enkelt frysas. Kanske lite "omärkta" vapeninsatser mot ryska logistikknutpunkter i Ukraina? Några kryssningsmissiler kan göra underverk.
Stoppas inte Ryssland i Ukraina, så är jag rädd för att följande länder kommer att hamna under rysk influens. Vitryssland, Slovakien, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Georgien med flera. Där har vi varit förr, och det var ingen bra världsordning, framförallt inte för de som drabbades, då av sovjetisk kommunism, nu av rysk "demokrati".
Ryssland som en moralisk aktör på världsscenen är ungefär lika stötande för en demokrat som att Nordkorea är medlem i FN:s kommitté för mänskliga rättigheter.
Så vad gör då våra svenska politiker? Ja, inte öppnar de ögonen för verkligheten. Försvaret har begärt fyra miljarder mer för att kunna lösa uppgiften enligt gällande försvarsbeslut. Svaret från finansministern är att det blir inga fyra miljarder kronor extra. Möjligen en halv miljard. Och det är baserat på en nivå där Ryssland bedömdes vara icke-expansinv, icke-revanschistisk och hade en mycket låg nivå på sin krigsmakt.
Nu har verkligheten bevisat att den ryska nivån på krigsmakten är inte låg. Ryssland har också visat sig vara militärt expansionsvilligt och dessutom fullständigt struntat i internationell rätt.
Men va fan, varför strula med viktiga saker, när vi kan vara lite Charlie och danska, för det kostar ju inget. Ord är gratis, handling kostar......
Det är fantastiskt hur mycket politiker och media har varit Charlie och nu senast danskar. Självfallet är terrordåd tragiska och olyckliga för de som blir offer. Men en sak är säker, den liberala demokratin hotas faktiskt inte av dessa dåd. Det enda som händer är att staterna som drabbas har att välja mellan införandet av mer inre kontroller eller inte. Kort och gott, de individuella friheterna och respekten för privatlivets helgd minskar. Men demokratin försvinner inte för det.
Det som är värre är faktiskt ett hot som faktiskt påverkar alla demokratier i EU på ett mycket negativt sätt. Och det är Rysslands uppenbara revanschism gentemot framförallt länderna i västra Europa. Och dit får vi nog räkna oss till. Just idag är en intressant dag, eftersom EU för första gången OFFICIELLT har uttalat att just Ryssland har invaderat Ukraina.
Men om detta är det väldigt tyst bland politiker i EU-länder, inkluderat svenska politiker. Här har alltså den allians som Sverige är medlem i medgivit att Ryssland har begått ett brott mot FN-stadgan, genom att starta ett aggressionskrig mot Ukraina. Eftersom säkerhetsrådet måste besluta om hur man ska göra i sådana fall, så kan vi säkerligen räkna med att alla initiativ mot Ryssland kommer att fällas med ett ryskt veto.
Men då kommer vi till den viktiga följdfrågan, nämligen vad ska vi göra? En sak är säker, man kan inte gräva ner huvudet i sanden och låtsas som om ingenting har hänt. För gör man det, så försvinner trovärdigheten i EU:s gemensamma utrikes och säkerhetspolitik. Framförallt ger det Ryssland tillfälle att de facto splittra EU, vilket redan syns i de ryska flirtarna med den nya grekiska regerigen och även Putins statsbesök i Ungern idag.
Nu ser säkert många EU-motståndare detta inte som en nackdel, om EU skulle splittras. Men det som man faktiskt säger nej till är ett fredsskapande projekt som faktiskt fungerar. Sen har våra folkvalda alltid ett alternativ att välja allt det sämsta eller allt det bästa från gemenskapen. Men det är något som vi väljare kan påverka.
Men som sagt, är det verkligen någon svensk väljare eller politiker som på fullt allvar tror att Ryssland kommer att nöja sig med Ukraina? Eller tror att den ryska formen av demokrati är så mycket bättre än den som vi har inom EU som gemenskap? Att den typen av människor inte ser någon anledning till oro, det förstår jag. Även om de borde utredas för någon form av psykisk sjukdom enligt mitt förmenande.
Så frågan är, vad ska vettiga politiker göra? Uppenbarligen vill vi inte slåss mot Ryssland, även om de har en femtedel av EU:s ekonomiska kapacitet. Men det måste börja kosta. Ekonomiska sanktioner måste slå mycket hårt. Ryska intressen utomlands borde helt enkelt frysas. Kanske lite "omärkta" vapeninsatser mot ryska logistikknutpunkter i Ukraina? Några kryssningsmissiler kan göra underverk.
Stoppas inte Ryssland i Ukraina, så är jag rädd för att följande länder kommer att hamna under rysk influens. Vitryssland, Slovakien, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Georgien med flera. Där har vi varit förr, och det var ingen bra världsordning, framförallt inte för de som drabbades, då av sovjetisk kommunism, nu av rysk "demokrati".
Ryssland som en moralisk aktör på världsscenen är ungefär lika stötande för en demokrat som att Nordkorea är medlem i FN:s kommitté för mänskliga rättigheter.
Så vad gör då våra svenska politiker? Ja, inte öppnar de ögonen för verkligheten. Försvaret har begärt fyra miljarder mer för att kunna lösa uppgiften enligt gällande försvarsbeslut. Svaret från finansministern är att det blir inga fyra miljarder kronor extra. Möjligen en halv miljard. Och det är baserat på en nivå där Ryssland bedömdes vara icke-expansinv, icke-revanschistisk och hade en mycket låg nivå på sin krigsmakt.
Nu har verkligheten bevisat att den ryska nivån på krigsmakten är inte låg. Ryssland har också visat sig vara militärt expansionsvilligt och dessutom fullständigt struntat i internationell rätt.
Men va fan, varför strula med viktiga saker, när vi kan vara lite Charlie och danska, för det kostar ju inget. Ord är gratis, handling kostar......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar