Nu finner jag lite tid för att skriva om den så kallade "affären" med vapenfabriker i Saudi-Arabien.
Det här vet jag med 100% säkerhet, eftersom jag har jobbat med mellanstatliga avtal. Och på vilken myndighet vill jag inte avslöja. Hur som helst så är det så att man använder sig av myndighetsjurister och i vissa fall även dubbelkontroller med regeringen om man har förstått uppdraget korrekt och om det behövs klargöranden. I princip så råder det alltid utrikessekretess för dessa avtal, då de kan vara politiskt känsliga eller att man inte vill avslöja allianser och samarbeten. Och det behöver inte vara något skumt alls med detta, utan det kan helt enkelt vara så att man inte vill avslöja för internationella konkurrenter till svensk industri vad vi håller på med.
"Låt en veta, aldrig två, vad tre veta, veta världen." Kort och gott är det så att svensk industri konkurrerar med industri i andra länder som levererar vapen, som t.ex. USA, Frankrike och Tyskland till exempel. Jag räknar med flit upp dessa länder, då många betraktar dessa länder som pålitliga allierade till Sverige. Och visst är de det i POLITISKA sammanhang. Dock inte i affärer. Jämför till exempel Norges upphandling av flygplan. Tror nu någon att den svenska regeringen skulle frivilligt avslöjat sina kort till konkurrenterna från USA till exempel?
Nä, trodde väl inte det. I affärer så gäller det att hålla alla sina fördelar dolda för konkurrenterna. Så att regeringen de facto stöder svensk industri är helt normalt och förenligt med svensk politik, oavsett om den är höger eller vänster. För både Socialdemokraterna och nya Moderaterna VET att Sverige är en exportnation och att vi behöver få in pengar till landet för att välståndet ska bibehållas och helst öka. Annars skulle vi duka under snabbt i ökade skatter och till slut en Nordkoreansk situation.
FOI:s roll i det hela då? Jo, här finns det en massa tveksamheter, men de är av lite mer principiell karaktär. Eftersom det har blivit på modet att outsourca produktion i tron att det blir billigare och att man får flexiblare leverantörer är en chimär som tyvärr fastnat hos många "räknenissar" (tack J. Guillou) i offentlig förvaltning. Det har lett till både skadliga lekar med "internaffärer" med kostnadstäckning och annat trams. Med givetvis en overhead som är helt orimligt.
Så FOI fick för ett antal år sedan uppdraget att minska på sin fasta organisation och outsourca delar av verksamheten. Detta fick det upplyftande epitetet OPS (Offentlig/Privat Samverkan). Det är också en vanföreställning, där man tror att ett privat företag skulle vara villigt att ta risker som översteg de som staten var villig att ta. Detta ledde till att många anställda inom olika myndigheter antingen blev konsulter hos etablerade bolag eller startade eget. Ergo, nu skulle myndigheterna "köpa" in den före detta anställde. Som dessutom hade ett täckningskrav att fakturera för sin grundlön och konsultbolagets vinster. Det var inte bara FOI som drabbades, utan andra myndigheter också, inklusive FMV. Och trots allt så måste någon göra jobbet. Så myndigheterna skulle vara "kompetenta beställare" och sedan skulle tjänsterna upphandlas på den öppna marknaden.
Det roliga är att inom försvarsfamiljen finns det många väldigt specifika kompetenser och tjänstebehov som inte finns inom någon annan marknad. Sen spelar det ingen roll om vi talar om programsystem som måste hantera realtidsinformation eller för den delen utformning av produktionsfaciliteter för RSV-laddningar. Kort och gott så var kundunderlaget och leverantörsunderlaget väldigt tunt.
Att en fd. FOI-anställd då startar eget med sin väldigt unika kompetens och dessutom har mage att sälja den kompetensen till den enda beställaren (FOI) är inte i sig märkligt. Tvärtom, jag kan anta att den fd. anställde behöver få mat på bordet och FOI måste även fortsättningsvis leverera en tjänst eller kompetens.
Så var börjar det krackelera då? Jo, det börjar krackelera när generaldirektören för FOI slirar på sanningen i en intervju. Han borde hänvisat till sekretess direkt och till Försvarsdepartementet. Klart och problemet löst ur FOI:s perspektiv.
Försvarsdepartementet då? Jo, Tolgfors slirade också lite väl mycket på sanningen för att det ska vara passande. Där hade man också kunnat hänvisa till sekretessen och sedan i ett regeringsbeslut informera media om samarbetsavtalet och dess innehåll. Problemet löst.
Ja, här kommer vi till det egentliga problemet i hela affären. Vi behöver olja/bensin för att Sverige ska gå runt som nationalstat. Alltså är det helt livsnödvändigt att handla detta av Saudi-Arabien om det behövs. Men Sverige MÅSTE INTE sälja vapen eller vapenproduktionskompetens till Saudi-Arabien för att Sverige ska fortsätta fungera. Alltså är det en affär som man hade kunnat slippa. Att ens antyda att vi gör det för att hålla oss på god fot med USA är helt förkastligt, då USA har egen dylik kompetens att erbjuda Saudi-Arabien om de så önskar.
Jag tycker helt enkelt att regeringen skulle haft tillräckligt med integritet att terminera avtalet med Saudi-Arabien på grund av situationen avseende mänskliga rättigheter i Saudi. Självfallet även med hänsyn till kvinnors rättigheter och även en inhuman lagstiftning som tillåter t.ex. att människor som döms för häxeri avrättas.
Tolgfors bör avsättas på grund av den inkompetens han har uppvisat i hanterandet av affären. Nu råkar jag veta andra fall också där han har varit inkompetent, men dessa fall är inte kända av så många, så jag avstår att utveckla detta. Men regeringen har helt klart möjlighet att genomföra "damage control" genom att göra Tolgfors till t.ex. landshövding.
Generaldirektören Jan-Olof Lind på FOI borde också få byta jobb eller sägas upp, då han har uppvisat ett mycket dåligt omdöme i sina kontakter med journalister. Om en journalist vet det EXAKTA namnet på ett projekt, då ska alla varningsklockorna ringa. Och då hänvisar man till sekretess och lämnar ämnet. Allt annat, inklusive direkt ljug som vi har hört från generaldirektören är bara inkompetent på alla plan.
Men vad kan väl en statsman förstå om dylika ting, tjingeling....
Men först måste vi vara noggranna med vad som gäller. Mellanstatliga avtal kan endast ingås av regeringen. Punkt slut. Dvs. ingen svensk myndighet får upprätta avtal med andra nationalstater utom på uttrycklig skriftlig instruktion från regeringen.
Det här vet jag med 100% säkerhet, eftersom jag har jobbat med mellanstatliga avtal. Och på vilken myndighet vill jag inte avslöja. Hur som helst så är det så att man använder sig av myndighetsjurister och i vissa fall även dubbelkontroller med regeringen om man har förstått uppdraget korrekt och om det behövs klargöranden. I princip så råder det alltid utrikessekretess för dessa avtal, då de kan vara politiskt känsliga eller att man inte vill avslöja allianser och samarbeten. Och det behöver inte vara något skumt alls med detta, utan det kan helt enkelt vara så att man inte vill avslöja för internationella konkurrenter till svensk industri vad vi håller på med.
"Låt en veta, aldrig två, vad tre veta, veta världen." Kort och gott är det så att svensk industri konkurrerar med industri i andra länder som levererar vapen, som t.ex. USA, Frankrike och Tyskland till exempel. Jag räknar med flit upp dessa länder, då många betraktar dessa länder som pålitliga allierade till Sverige. Och visst är de det i POLITISKA sammanhang. Dock inte i affärer. Jämför till exempel Norges upphandling av flygplan. Tror nu någon att den svenska regeringen skulle frivilligt avslöjat sina kort till konkurrenterna från USA till exempel?
Nä, trodde väl inte det. I affärer så gäller det att hålla alla sina fördelar dolda för konkurrenterna. Så att regeringen de facto stöder svensk industri är helt normalt och förenligt med svensk politik, oavsett om den är höger eller vänster. För både Socialdemokraterna och nya Moderaterna VET att Sverige är en exportnation och att vi behöver få in pengar till landet för att välståndet ska bibehållas och helst öka. Annars skulle vi duka under snabbt i ökade skatter och till slut en Nordkoreansk situation.
Så grundläget att det finns avtal och affärer med andra länder och att det råder sekretess inom dessa är helt naturlig och inte alls skumt.
FOI:s roll i det hela då? Jo, här finns det en massa tveksamheter, men de är av lite mer principiell karaktär. Eftersom det har blivit på modet att outsourca produktion i tron att det blir billigare och att man får flexiblare leverantörer är en chimär som tyvärr fastnat hos många "räknenissar" (tack J. Guillou) i offentlig förvaltning. Det har lett till både skadliga lekar med "internaffärer" med kostnadstäckning och annat trams. Med givetvis en overhead som är helt orimligt.
Så FOI fick för ett antal år sedan uppdraget att minska på sin fasta organisation och outsourca delar av verksamheten. Detta fick det upplyftande epitetet OPS (Offentlig/Privat Samverkan). Det är också en vanföreställning, där man tror att ett privat företag skulle vara villigt att ta risker som översteg de som staten var villig att ta. Detta ledde till att många anställda inom olika myndigheter antingen blev konsulter hos etablerade bolag eller startade eget. Ergo, nu skulle myndigheterna "köpa" in den före detta anställde. Som dessutom hade ett täckningskrav att fakturera för sin grundlön och konsultbolagets vinster. Det var inte bara FOI som drabbades, utan andra myndigheter också, inklusive FMV. Och trots allt så måste någon göra jobbet. Så myndigheterna skulle vara "kompetenta beställare" och sedan skulle tjänsterna upphandlas på den öppna marknaden.
Det roliga är att inom försvarsfamiljen finns det många väldigt specifika kompetenser och tjänstebehov som inte finns inom någon annan marknad. Sen spelar det ingen roll om vi talar om programsystem som måste hantera realtidsinformation eller för den delen utformning av produktionsfaciliteter för RSV-laddningar. Kort och gott så var kundunderlaget och leverantörsunderlaget väldigt tunt.
Att en fd. FOI-anställd då startar eget med sin väldigt unika kompetens och dessutom har mage att sälja den kompetensen till den enda beställaren (FOI) är inte i sig märkligt. Tvärtom, jag kan anta att den fd. anställde behöver få mat på bordet och FOI måste även fortsättningsvis leverera en tjänst eller kompetens.
Så var börjar det krackelera då? Jo, det börjar krackelera när generaldirektören för FOI slirar på sanningen i en intervju. Han borde hänvisat till sekretess direkt och till Försvarsdepartementet. Klart och problemet löst ur FOI:s perspektiv.
Försvarsdepartementet då? Jo, Tolgfors slirade också lite väl mycket på sanningen för att det ska vara passande. Där hade man också kunnat hänvisa till sekretessen och sedan i ett regeringsbeslut informera media om samarbetsavtalet och dess innehåll. Problemet löst.
Men hu så hemskt att vi säljer vapentillverkningskompetens till Saudi-Arabien då?!
Ja, här kommer vi till det egentliga problemet i hela affären. Vi behöver olja/bensin för att Sverige ska gå runt som nationalstat. Alltså är det helt livsnödvändigt att handla detta av Saudi-Arabien om det behövs. Men Sverige MÅSTE INTE sälja vapen eller vapenproduktionskompetens till Saudi-Arabien för att Sverige ska fortsätta fungera. Alltså är det en affär som man hade kunnat slippa. Att ens antyda att vi gör det för att hålla oss på god fot med USA är helt förkastligt, då USA har egen dylik kompetens att erbjuda Saudi-Arabien om de så önskar.
Jag tycker helt enkelt att regeringen skulle haft tillräckligt med integritet att terminera avtalet med Saudi-Arabien på grund av situationen avseende mänskliga rättigheter i Saudi. Självfallet även med hänsyn till kvinnors rättigheter och även en inhuman lagstiftning som tillåter t.ex. att människor som döms för häxeri avrättas.
Tolgfors bör avsättas på grund av den inkompetens han har uppvisat i hanterandet av affären. Nu råkar jag veta andra fall också där han har varit inkompetent, men dessa fall är inte kända av så många, så jag avstår att utveckla detta. Men regeringen har helt klart möjlighet att genomföra "damage control" genom att göra Tolgfors till t.ex. landshövding.
Generaldirektören Jan-Olof Lind på FOI borde också få byta jobb eller sägas upp, då han har uppvisat ett mycket dåligt omdöme i sina kontakter med journalister. Om en journalist vet det EXAKTA namnet på ett projekt, då ska alla varningsklockorna ringa. Och då hänvisar man till sekretess och lämnar ämnet. Allt annat, inklusive direkt ljug som vi har hört från generaldirektören är bara inkompetent på alla plan.
Men vad kan väl en statsman förstå om dylika ting, tjingeling....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar