Är jag rasist, eller?

Nej, absolut inte. (Eller vad trodde ni att jag skulle svara?)

Däremot så är jag nog benägen att bekänna mig till neorealismen inom statskunskapen som vetenskapligt område.

Jag tänkte inte upprätthålla mig så mycket vid neorealismen, förutom en viktig sak. Och det är att inom neorealismen så antar man att det rent objektivt råder någon form av anarki där nationalstaters intressen krockar med varandra på olika sätt. Och att en bipolär värld med två stormakter är den mest stabila. Fler eller färre brukar bli lite instabilt. Men om vi betraktar statskunskapen som en form av makropolitiskt perspektiv på verkligheten, finns det då någon form av mikropolitiskt perspektiv på denna anarki?

Jag tror faktiskt det.

Människan som varelse tenderar alltid till att söka sig till ett bättre liv. Detta "bättre" kan definieras lite olika, men i grunden så innebär ett bättre liv att man söker sig till en bättre socioekonomisk situation. Och detta sker då anarkistiskt där individer agerar helt på egen hand utan korrelation till vad andra individer hittar på.

Och då kommer vi till aspekten hur detta realiseras. I många fall kan man försöka att höja sin socioekonomiska status i det samhälle som man lever, i andra fall så söker man ett bättre liv någon annanstans.

Och nu tycker kanske en del läsare av denna blogg att jag verkar vara en Sverigedemokrat, vilket jag då absolut inte är. Dock inte med samma bevekelsegrunder som diverse världsförbättrare på vänsterkanten.

Däremot så ser jag att Sverigedemokraterna kommer antagligen att vinna fler röster nästa val, just på grund av att dessa världsförbättrare försöker dölja obehagliga sanningar för väljarkåren. Vilket självfallet misslyckas, oavsett om man har en marxistisk eller liberal världsåskådning.

Vad får mig att påstå detta då?

Nu ska jag ta ett konkret exempel.

I Dagens Nyheter (oberoende liberal) så skriver man följande på fullt allvar.
"Norden undantaget när allt fler söker asyl"

Här försöker man alltså med en listig rubrik påskina att antalet asylsökande till Norden minskar. Det som har skett i praktiken är att de andra nordiska länderna har minskat på sitt asylmottagande t.ex. genom att genomföra åldersbestämning av de så kallade "ensamkommande barnen". I stort har fenomenet ensamkommande barn försvunnit i Danmark, Norge och Finland.

Är ovanstående DN-rubrik sann för Sveriges del då, vi är ju en del av Norden?

Nej, här stämmer det definitivt inte. Jag hänvisar till Sverigedemokraternas propagandaorgan nummer ett när det gäller fakta om migration, dvs. MIGRATIONSVERKET.

Läs gärna rapporten 2:2010, där får ni fram de flesta staplar som SD använder sig av. Eller ladda gärna hem statistik från Migrationsverket. Om vi sammanställer en del av tabellerna så får vi fram följande siffror.

Tabell 1, Beviljade uppehållstillstånd 1980-2011.

RIKTIGA FLYKTINGAR ENLIGT FN:s definition:  32 722 st
Totalt antal beviljade uppehållstillstånd: 1 529 666 st

Så vi kan slå fast från SD:s propagandaorganisation att endast 2,14% av alla beviljade uppehållstillstånd var sådana som uppfyller FN:s definition på flykting.

Men här ska erkännas att jag har nyttjat statistiken på ett sådant sätt som SD skulle göra.

Men om vi tittar på en sak som rör de så kallade ensamkommande barnen, som alltså MINSKAR i NORDEN men ÖKAR i SVERIGE. Det är anhöriginvandringen. SD anklagar ju för det första dessa så kallade ensamkommande barn för att vara unga vuxna, vilket nog stämmer om man tar hänsyn till att dylika ensamkommande barn minskade i de övriga nordiska länderna när de införde ålderskontroller. Dessa kallas populärt för "ankarbarn" av SD. Och här kan de ha hittat ett korn av sanning. Läser man migrationsverkets statistik i tabell 4 för åren 1986 till 2011 så får man en summa av 591 846 stycken anhöriginvandrare. Självfallet är alla dessa inte anhöriga till ensamkommande barn, men om vi räknar lågt, att det är kanske 10%. Det är ganska många människor hur som helst.

Och Migrationsverket har följande att säga om asylsökande till Sverige 2011-2012 i perioden januari-februari.

En total ökning av asylsökande med 39%.

Att få till en dylik rubrik som DN för att försöka påskina att antalet asylsökande minskar till Norden (Sverige implicit) är bara ohederligt.

Eller för att ta ett annat exempel, nämligen Robert Aschbergs intervju i Radio 1 med SD:s partiledare Jimmie Åkesson. Lyssna vad Aschberg påstår i den 29:e minuten.

Aschbergs intervju av Åkesson, 29 minuter.

Han försöker på ett helt ohederligt sätt påskina att invandringen är 6-7 promille till Sverige. Med den formuleringen så måste Migrationsverket ha fått sin statistik helt fel.

Min poäng är att media i många fall är okunniga i bästa fall och i sämsta fall rent ohederliga. Och detta för att man tror att allmänheten inte kan hantera fakta och förstå innebörden av detta, eller för den delen dra korrekta slutsatser av dessa fakta.

Problemet blir i slutändan att SD:s offerkofta kommer att fungera ganska bra bland "verklighetens folk", som inte lever i vita övre medelklass villaidyller som många av journalisterna gör. Och då minskar trovärdigheten för journalisterna och deras budskap ganska kraftigt.

Så hur hänger det ihop med min rasism då? Ja, inte alls. Jag är helt för ARBETSKRAFTSINVANDRING. Men jag är inte för det som Göran Persson lite vanvördigt kallade social turism på skattebetalarnas bekostnad. Nu visade det sig att den sociala turismen inte kommer från andra EU-länder, utan snarare länder utanför EU.

Bara att titta på vilka kostnader samhället har för dessa så kallade ensamkommande barnen. Sigtuna kommun figurerade sist i dessa sammanhang. Och detta är skandaler som får Caremaskandalerna att likna småpotatis. Det räcker med att granska en leverantör av boende för ensamkommande barn, nämligen socialdemokratens Jan-Emmanuel Johanssons företag och vinster. Han har alltså gjort vinster på minst en KVARTS MILJARD av våra offentliga medel. Tänk vad mycket vi skulle kunna åstadkomma för dessa pengar i Somalia eller Afghanistan!

Det jag är motståndare till är att vi beter oss så blåögt och är så lättlurade. Vi skyfflar iväg miljarder till falska ensamkommande ankarbarn och sedan deras familjer som kommer senare. Att ens inbilla sig att dessa människor kan konkurrera på arbetsmarknaden med gymnasieutbildade ungdomar som vuxit upp i Sverige och med 25% ungdomsarbetslöshet är bara befängt.

Då anser jag att det är bättre att "bara" behålla flyktingar och skyddsbehövande enligt FN:s regelverk och därefter bara plocka in rena arbetskraftsinvandrare med KOMPETENS som eftersöks. Där är jag också realistisk och inser att marknadens efterfrågan för analfabetiska kamelfösare, kofösare och getherdar är ganska minimalt.

Nu kan ju någon tycka att ovanstående är rasistiskt, men betänk själv hur det skulle vara att åka till ett helt främmande land som ANALFABET och försöka lära sig ett nytt språk, en ny kultur och dessutom konkurrera med lokal arbetskraft som kan alla de sociala koderna osv. Jag skulle kanske inte klara det, skulle du?

Men det är klart, man måste ju vara rasist för att inse att det är bättre att hjälpa många i deras hemländer, så de kan få fungerande demokratier, än att ta hit ett fåtal människor som med stor sannolikhet kommer att vara bidragsberoende i ett par generationer.