Selektiv perception ad infinitum

Jag ser det jag vill se, jag tolkar det sagda som jag vill.

Man blir glad när man ser en politisk debatt från 1966. Tre timmar och fyrtiofem minuter av saklighet.

Av detta kan vi lära oss några saker. Dagens globaliserade värld är mer komplex än den vi hade 1966. Trots det så envisas vi med att ha så kallade "debatter", som mest verkar bestå av gap och skrik och icke-svar på ställda frågor, än en saklig analys och konstruktivt ifrågasättande.

Sociala medier verkar också inbjuda till en form av lynchjustis eller mobb, som aktivt väljer att tolka saker och ting och heja på det "egna laget", mer än faktiskt vara kritiska till det sagda och det skrivna.

Kritik idag verkar mer bestå av hot, hat, förvrängningar, avsiktliga misstolkningar, halmgubbar och annat, än intellektuell hederlighet. Och så klart okynnesanmälningar till Facebook och Twitter av alla som inte håller med det egna laget eller världssynen.

Jag misstänker att många debattörer inte ens har klart för sig skillnaden mellan orden målkonflikt och instrumentalkonflikt. Vilket säger en del om dessa debattörers bildning eller intellektuella kapacitet.

En sak är säker, den som inte kan ta en saklig argumentation och inte kan respektera att det kan finnas målkonflikter som är fullständigt legitima, utan anmälningar för kränkning och annat är inte vuxna och ska inte befinna sig i den politiska debatten.

Vi har nått såpass långt ner i träskbotten, så att man har börjat med selektiv perception när det gäller FAKTA, dvs. saker som går att bevisa och belägga. Skällsord är alt-right, alt-left, alternative facts med mera.

Den svenska debatten styrs helt och hållet av debattörernas selektiva perception om hur verkligheten är enligt deras tolkningsföreträde. Och alla andra tolkningar är helt fel.

Jag vill bara påminna om en sak, som jag definitivt har reflekterat över. När jag gick i gymnasiet, så rapporterade medier inte om balkongfall, gruppvåldtäkter, stening av brandbilar och ambulanser, hedersmord, överfallsrån av enskild, bilkapningar, islamistiska terrordåd på Drottninggatan, knivmord på gymnasieskolor, no-go zoner med mera.

Konstig nog, mina barn, som går i gymnasiet idag, anser att det är en del av vardagen.

Selektiv perception är att säga att Sverige har aldrig varit säkrare, fast jag minns en tid när tjejer och killar i gymnasieåldern kunde gå ut i Stockholm på natten, utan att föräldrarna behövde oroa sig över något annat än att ungdomen kom hem berusad.

Den oändligt selektiva verklighetsuppfattningen hos ledande politiker och debattörer har förstört Sverige, på riktigt. Känslosås före fakta. Förträngning av obehagliga sanningar och stigmatisering av personer som för fram dessa sanningar. Det är svårt att få sparken för att man är oduglig på jobbet, men ve den som tycker utanför åsiktskorridoren, då hänger anställningen löst, eftersom arbetsgivare har något mycket allvarligare att anföra än bristande kompetens, nämligen att den anställde har bristande värdegrund.

Grattis Sverige! Och lycka till 2018-2022.

Grumpy old men 2.0

Jag har funderat på en del fenomen i samhället på senare tid. Vi tar det här med så kallade feminister, som ser världen genom genusglasögon varje dag. Och som ska dekonstruera kunskap genom intersektionella studier med mera. Varför finns det ett intresse för det. Samtidigt finns det ett mindre intresse för att män i den här feministiska miljön verkar bete sig mer svinigt än män utanför vänster-/miljö-/feministmiljön. Nu senast en riksdagsledamot från MP. Mycket märkligt. Den andra observationen från idag är kvinnan från Stockholms Universitet, som beskriver att det finns ett glastak för invandrare i politiken. Jag undrar om någon har granskat den allra viktigaste faktorn för att kunna påverka politiken i ett svenskt riksdagsparti. Nämligen att man bör ha börjat i ungdomsorganisationen från cirka 12-13 årsåldern för att överhuvudtaget kunna skaffa sig de nätverk som behövs för att lyckas som politiker i ett stort parti. Det talades om faktorer som utbildning, yrke med mera, men av någon anledning utelämnades just ungdomsförbund bland faktorerna. Det finns två alternativ, nämligen att den kvinnliga forskaren är mindre bra på att analysera urvalsfaktorer för en lyckad politisk karriär, eller så är SU såpass marinerad i genusfeminism att man väljer sina data efter vilket resultat som efterfrågas, dvs. en dekonstruerad sanning som passar det egna narrativet.

Vad har allt detta att göra med grumpy old men? Ganska mycket faktiskt. Eftersom jag själv tillhör skaran, så kan jag nog reflektera över ett och annat. Nämligen att som vit, medelålders man med en relativt god utbildning, men framförallt livserfarenhet, så blir man faktiskt lite sur över det faktum att ett av ändamålen med människans relativt långa livslängd är att man ska kunna överföra sina erfarenheter till den yngre generationen, så att de slipper göra om SAMMA misstag som man själv har gjort. Eller till och med föregående generationer.

Just av det här skälet är vita CIS män det farligaste som finns för postmodernistiska "akademiker". Vi har erfarenheten och kunskapen som bevisar att postmodernisternas teorier håller inte för ett möte med verkligheten.

Det enda som fungerar i längden är ett samhälle som baseras på individuella rättigheter och skyldigheter, kombinerat med en meritokrati som endast tar hänsyn till personers skicklighet och duglighet, oavhängigt faktorer som kön, hudfärg, kulturell bakgrund med mera. Alla former av kollektivism är förkastligt för att skapa ett samhälle som fungerar för alla människor. För vi är först och främst individer och inget annat.

Jag kommer att fortsätta vara en grumpy old man, som kommer att njuta av varje tillfälle, där jag kan motbevisa en människa, som anser att en icke-funktonell ideologi ska ha företräde före det som vi trista människor kallar för verkligheten.

För icke bevisade teorier kan aldrig överleva ett möte med fakta och empiri.

Nu blev valåret 2018 jobbigt

Först hade vi en Pippi Långstrumpekonomi under Anders "Helikoptern" Borg. Sen fick vi en ekonomi som gick som en Tesla genom en tom lada under Magdalena "Bästa tjejgänget" Andersson.

Och nu verkar det som att bomarknaden kraschar så här lagom till jul. Speciellt för nyproducerat. Och alla som sitter med belåningsgrader över 50% inser att de sitter fast under lång tid. Både i boendet och med sina partners. Gäller att inte sitta i den nyproducerade tvåan inne i stan och börja fundera på barn om några år.

Hur som helst, förutom att den lånefinansierade BNP-tillväxten, alltså både privatlån för konsumtion och Magdalenas storlån kommer att få stora problem Om Magdalena lånar för mycket, så kommer räntorna att stiga så att de med dyra lån får ännu dyrare lån.

Samtidigt ska Magdalena och kompani förklara för kommunerna varför anvisningslagen är bra och få dem att skaffa bostäder till kanske 200.000 människor så där hux flux. Och att dessa ska leva på kommunens invånare, då det inte är kvalificerade för den svenska arbetsmarknaden. Höör började med att höja kommunalskatten med 95 öre.

Jag rekommenderar att man läser Sveriges Kommuner och Landstings ekonomiska rapporter.

Det finns bara några reflektioner kring denna. Vanliga begrepp är kostnadsökningar och utmaningar. På politiksvenska betyder det höjda skatter och att det finns problem, som inte är lätta att lösa, om det går alls.

Glöm inte att ökad offentlig konsumtion kan bara genomföras med skattehöjningar eller lån. Eller öka skattebasen. Men bästa värsta Magdalena tror ju att Lafferkurvan är alternativa fakta, så det faller.

Frågan är om 2018 blir en svart svan i den svenska politiken?

En sak är säker, det är inte samma partier i riksdagen efter valet 2018 som före.

Sanningsministeriet bildas

Det är en historisk dag.

Sanningsministeriet ska vara igång innan valet 2018, så att det svenska folket väljer "rätt" partier, med rätt värdegrund, rätt prioriteringar av grupp mot grupp med mera. Vinnova ska driva projektet och säkerställa att det blir automatiserade verktyg som säkerställer att endast "korrekt" information ska nå väljare via nyhetsmedier och sociala medier. Med tanke på den politiska slagsida som anställda i media visar, så hyser jag ingen större förhoppning om att vi kommer att få se neutrala och objektiva filtreringar av nyheter och flöden i sociala medier.

Kort och gott, det staten satsar på nu är i praktiken ett sanningsministerium, där nyheter värderas av människor som föredrar postmodernism, "genusvetenskap", "alla människors lika värde", hjärtat på rätt ställe, feminism i alla dess former, kulturell relativism och faktaförnekare.

Självklart kommer väljaren att presenteras med ett informationsflöde som är balanserat, tror du inte?

För egen del så anser jag att med dylika satsningar av staten, så har man i praktiken frångått yttrandefrihetslagens andemening.

Men det är klart, socialister har ju aldrig varit intresserade av vare sig fakta eller realpolitik. Som vanligt så kör man på enligt principen att om verkligheten och kartan inte stämmer överens, så gäller kartan för socialisterna. För deras teorier är viktigare än det som kan observeras empiriskt.

Tro mig, om socialisterna får fortsätta härja efter valet 2018, så kommer man inte att begränsa sin censur till politiken.

Det sluttande planet blev lite brantare och lite halkigare idag.

Men vad gör det när fred är krig och krig är fred?

Salve

Public Service och nyspråket?

Det finns många som debatterar om svensk Public Service media, d.v.s. Sveriges Television och Sveriges Radio har politiska agendor. Allt från konspirationsteoretiker till forskare som visar på ett visst politiskt bias hos personalen i dessa mediebolag.

Tyvärr måste jag säga att förra veckans upplevelse med Sveriges Radio bevisade mer än väl att HELA public service verkar med en politisk agenda fylld av nyspråk.

Vad var det för politiskt program som jag lyssnade på? Inget alls. Det var Vetenskapsradions veckomagasin som jag lyssnade på den 3:e november. Om ni går in till 8:40 i programmet, så förstår ni precis vad jag menar.

"Nu ska vi till New York och efter den otäcka händelsen i veckan....."

Ja, SR betecknar alltså ett bekräftat terrordåd, som skedde i New York den 31:a oktober, som en "otäck händelse".

Jag undrar, hur långt har förminskandet av terrordåd genomförda i en viss religions namn gått, när inte ens ett vetenskapsprogram kan kalla ett terrordåd för ett terrordåd.

Jag kan bara landa i en slutsats. Svensk PS är så politiserat, att allt betraktas genom postmoderna relativiserande värdegrunds-, genus- och åsiktskorridorglasögon att man kan faktiskt inte längre räkna med att få neutrala nyheter längre, eller korrekta analyser.

Mitt förslag är att PS avskaffas och utrymmet upplåts åt kommersiella aktörer istället. Möjligen ska vi behålla en kanal på TV och radio, som får direktsända riksdagens debatter. Med avbrott för TT-nyhetsuppläsning några gånger per dygn.

ACAB = All Cocks Are Bastards

Jaha, rättroende, åsiktskorridorvakter, feminister, vänstermänniskor med mera har upptäckt en väldigt revolutionerande sak.

Nämligen att män med "hjärtat på rätt ställe", rätt värderingar med mera är som de flesta andra män. Det vill säga män som gillar att sticka in sin leksak lite här och var. Problemet med dessa män av den "rätta sorten" är att de verkar följa det gamla fina socialistiska vanan att samma regler gäller inte de som leder än de som blir ledda. Därmed verkar just vänstermän med makt vara mer hemfallna till att bete sig svinigt.

Missförstå mig inte, det finns säkert vänstermän som är alldeles reko. Men som det gamla talesättet säger, makt korrumperar, absolut makt korrumperar absolut. Och här har vi då verkligen "patriarkala maktstrukturer" som verkar ha nyttjat sin makt till både det ena och det andra.

Märkligt att kvinnor med hjärtat på rätt ställe inte har reagerat på detta tidigare. Det är ju inte så att de flesta #metoo skandalerna kommer från förra veckans glöggfest, utan verkar ibland vara tvåsiffrigt antal år gamla synder. Lik förbaskat har dessa mansgrisar fått fortsätta att bygga vidare på sina maktstrukturer.

Jag tycker nog att det är dags för feministerna att dekonstruera de patriarkala strukturerna i sina egna politiska led. Fast det kan ju leda till dålig stämning.

Jag vill inte vara moraliserande med vilka konstellationer som sticker in vad i vem, men det finns faktiskt några grundregler som är enkla. Båda ska vara myndiga. Ingen bör ha formell makt över den andre. Och så ska man ha ett samtycke om vad som är okej. Och jag snackar inget kontrakt eller så, utan faktiskt takt och ton nog att förstå vad som är rätt eller inte.

PS: Många av dessa män med hjärtat på rätt ställe verkar finnas på DS.

Socialism 2.0

Så var det dags att konstatera att den ännu nyare moderatledaren inte heller vill samarbeta med Sverigedemokraterna. Intressant, då SD lär bli ett parti över 15%, dvs. i praktiken kommer SD att vara en ännu tydligare vågmästare under mandatperioden 2018-2022. Oviljan mot SD är alltså större än Alliansens vilja att undvika ytterligare fyra år av katastrofalt socialistiskt styre. Vi har att se fram emot en krasch på bostadsmarknaden, ökade skatter, mer svartjobb, mer kriminalitet, minskade löner för offentliganställda med mera. Ibland undrar jag om grundkravet för att bli en politiker är bristande läskunskaper i kombination med obefintligt intellekt.

SKL aviserar att kommuner måste höja skatterna med upp till sju kronor. Det låter inte mycket, men det innebär att för många så närmar sig kommunalskatten 40 kronor på varje intjänad hundralapp. Denna höjning kommer inte att leda till bättre service och höjda löner för kommunalanställda, utan bara för att vidmakthålla nuvarande service. Sen får var och en fundera på var den höjda skatten går. Jag kan ge ett tips, kolla i kommunens budget för försörjningsstöd och socialt boende.

Den enda slutsatsen är att det finns ingen statsmannamässig ledare på den borgerliga sidan som värnar om medborgarens väl och ve. Tvärtom, man fortsätter med Reinfeldts doktrin att straffa svensken för att man inte tydligt röstade på Alliansen. Annie och Jan blockerar vettiga lösningar och Ebba får aldrig inta en plats i Riksdagen 2018, det är så det ser ut. Har vi otur, så hänger MP kvar och F! kommer in. Då blir det riktig vänstersocialism för hela slanten.

Mitt tips till dig som inte önskar "Socialism 2.0" 2018-2022, försök att hitta borgerliga alternativ som fungerar. Allt annat leder bara till dålig stämning.

Sverige behöver Finlandiseras!

Finland har varit en del av Sverige längre än Skåne.

Detta har lett till många likheter mellan länderna när det gäller grundläggande statliga funktioner. En av dessa är att Finland har en ämbetsmannatradition som är lik den svenska. Även mycket av lagstiftningen är väldigt lik den svenska. I princip två länder med samma lagar, men som delas av olika kultur, språk, folkkynne och historia efter 1809.

Den mest tragiska delen av Finlands historia var det faktum att när den Bolsjevikiska revolutionen i Ryssland gav det finländska folket möjligheten att skapa sin egen nationalstat. Vilket togs. Dock så började det på ett tråkigt sätt genom ett inbördeskrig mellan de röda och vita, vilket fortfarande är en känslig fråga i den finländska inrikespolitiken.

Då den vita sidan vann inbördeskriget, vilket ledde till ett fritt och demokratiskt Finland, så hade Sovjetunionen fortsatta intressen att påverka finländsk politik i en riktning som den sovjetiska ledningen önskade. När andra världskriget startade, så fick Sovjetunionen en anledning att starta ett angreppskrig mot Finland. Tack vare de finska erfarenheterna från inbördeskriget och en hög beredskap, så kunde Finland kvarstå som ett fritt land efter andra världskriget, dock med mycket höga eftergifter till Sovjetunionen, både vad gäller territorium och krigsskadestånd.

Dessa förluster för Finland ledde till en allmänt dålig ekonomi. Det är en av anledningarna till att många finländare emigrerade till Sverige för att finna jobb och ett bättre liv. Idag är finländarna den största enskilda invandrargruppen i Sverige. Många är kvar i andra och tredje generationen och är väl integrerade i det svenska samhället. En del flyttade tillbaks till Finland och några från den första generationen väljer att pensionera sig i Finland.

Så finländarna i Sverige är ett bra exempel på en väl integrerad och i många fall assimilerad invandrargrupp.

När det gäller utvecklingen i Finland, så kan vi konstatera att resultatet av Finlands erfarenheter från andra världskriget ledde till en politisk grundsyn som var i huvudsak realpolitisk. Finland har under den senare delen av 1900-talet och under 2000-talet fattat politiska beslut baserat på pragmatism och positioneringar som har gett Finland allt större frihet från Sovjetunionen och därefter den Ryska Federationen.

Detta kan vi se genom att konstatera att Finlands försvar är starkare än Sveriges, trots halva försvarsbudgeten. Ett rättsväsende som klarar upp brott i mycket större omfattning än svensk dito. En skola som toppar PISA mätningarna. En självförsörjningsgrad som skulle göra vilken svensk landsbygdspolitiker som helst grön av avund. En asylpolitik som fungerar, trots det höga trycket.

Kort och gott, vi kan se att finländska politiker och tjänstemän har varit mycket noggranna att följa sina lagar, inte ägna sig åt ideologisk aktivism och i stort varit lite lagom tråkiga och skött sina uppgifter väl.

Det Sverige saknar är just lite Finlandisering, dvs. en återgång till de gamla fina ämbetsmannatraditionerna och till en politikerkår som faktiskt arbetar för den svenska medborgaren.

Idag har vi politiker som tycker att det är viktigare att vara god mot icke-medborgare, än att man bryr sig om sina egna medborgare. Det är en felaktig prioritering. Ett land med 10 miljoner invånare kan inte och ska inte vara socialkontor till 1,5 miljarder av världens fattigaste.

För så här ser det ut i socialdemokraternas Sverige, idag....

Politruker klarar sig alltid

Jag tillhör kategorin borgerliga väljare som faktiskt respekterar socialdemokraternas samhällsbygge under 1900-talet. Klart att det har funnits fel, men det mesta har varit rätt för landet.

Grunden kan väl sägas komma från arbetarrörelsens förståelse för att en välutbildad arbetarklass var en förutsättning för att kunna ställa krav på kapitalet. Kort och gott, man skulle inte nöja sig med att patron skulle kunna tala till arbetare på arbetares vis, utan arbetare skulle kunna tala patrons språk.

Visst verkar det vara ironiskt att Stefan Löfven, som den svetsare eller svetsarlärling som han är, så är han en arbetare som bevisligen inte har retorikens gåva. Kanske har han undvikit de nödvändiga ABF-kurserna, vad vet jag.

Hur som helst, det svenska folket är inte imponerade av statsministern. Och självklart så har Löfvens oförmågor bidragit till att spekulationerna om en efterträdare har börjat. Och det är inte vilka efterträdare som helst, det är två sanna politruker. Dvs. människor som inte har gjort ett hederligt handtag, utan kört sina livskarriärer inom Partiet.

Min uppfattning är att karriärister inom Partiet är det skadligaste som finns för Sverige. Mona Sahlins Toblerone, felaktiga intyg och annat borde vara varningssignaler som avskräcker.

Det finns två tänkbara ersättare efter 2018 enligt medierykten.

Ardalan Shekarabi

Här borde varningsklockorna ringa gång efter annat. SVT har bland annat skrivit om felaktigt använda bidrag inom SSU, felaktig deklaration och röstfusk inom SSU.

Anders Ygeman

Här finns det inga andra skandaler än att Ygeman är notoriskt inaktiv när det gäller sitt ansvarsområde som inrikesminister med bland annat ansvar för polisen. Under sitt senaste besök i Malmö så kunde han bara konstatera att det behövs tuffare lagar mot kriminaliteten.

Vilket kan väl illustreras av följande bild från I fablernas land.

Ygemans handlingsförlamning är anmärkningsvärd med tanke på att i år så har redan skett tretton skjutningar i Malmö. Bra jobbat för att vara i mitten av februari. Det som krävs är inte tuffare lagar, för vi har redan lagar som fungerar. Det vi inte har är en fungerande poliskår och ett fungerande domstolsväsende som kan döma livsstilskriminella till långa straff. Men då ska man ha klart för sig att Ygeman tillhör partiets vänsterfalang, som förespråkar öppna gränser och annat som har lett Sverige in i dagens situation. Men det är klart, svenska val avgörs av cirka 100.000 väljare. Det vore väl synd att reta upp några familjeklaner i Malmö, när telningarna arresteras och döms till långa straff.

För mig är det märkligt att ett parti som har lyckats relativt bra med många av sina ledare, såsom Branting, Hansson, Erlander, Palme, Carlsson och Persson, helt plötsligt väljer politruker med tveksam bakgrund. Borde inte Sahlin och Juholt vara sådana varningssignaler att ta fasta på?

Om Shekarabi och Ygeman är det bästa socialdemokraterna kan hitta som ersättare till Löfven, så är jag skrämd av tre saker.

Partiet har inga bättre eller mer begåvade ledare som har fostrats.
Paritet har ingen politik att genomföra, bara politik att prata om.
Partiet saknar omdöme när det gäller statsmannaskap.

Alla dessa saker medför tyvärr problem för Sverige, på grund av att många väljare röstar tyvärr på varumärket Socialdemokraterna, inte politiken eller dess genomförande. Och att ha ett parti som Socialdemokraterna som blockerar reella lösningar på de problem som finns i Sverige kan bara leda åt ett håll, nämligen åt skogen.

Och Socialdemokraterna bevisar än en gång att sossepolitruker klarar sig alltid, oavsett hur ohederliga, oärliga, oansvariga eller improduktiva de är.

Bådar inte gott för det svenska folket 2018............

You can't run a country, like you can run a company

I just found this interesting article about president Trump's executive orders.

So you ran the company, where you were the majority owner. Anyone you didn't like, you could just shout to : "Youre fired".

Yes, it works, if you're the CEO or chairman of a company, where you own the stock majority. It is your money, your risk, your loss.

But now, the president think that he can do that with a country, without consultations. Well, the president is only one part of the government, subject to the laws of the Congress and monitored by the Supreme Court. So the president really, really think that he can outsmart the Congress, the Supreme Court and a country, where probably one in every ten persons in the workforce has a law degree.

Not consulting your own government departments is not a good start to sign executive orders. And if they turn out illegal, how long will an impeachment take?

And what does it say about the voters, who thought that president Trump would be Christs second coming? That they didn't elect Christ, but a recless man who thought that bullying and loudmouthing was a good way to run a country.

Well, this being a blog about statemanship, I'm not so impressed. Nor did I expect to be.

But Donald, couldn't you have choosen your coaches for running a country wiser?

Ah, forgot that, you choose your peers, not people who know how to run a country.

My guess is that you'll be impeached next year, this time, when you've pissed of enough of your voters, so that the Republicans in the Congress know that your time has come.

Mr. President, impeachment is a political way to say: "You're fired!"

Public (o)service?!

Jaja, ni har alla hört konspirationen om att media mörkar brott som begås av icke svenskar och det kallas ibland för Lilla Saltsjöbadsavtalet.

Jag är personligen mycket allergisk mot konspirationsteorier, utan mer benägen att tro att det finns avsevärt mycket mer inkompetens än konspirationer i världen.

Med tanke på just konspirationsteorin, vore det inte klädsamt om redaktörer och nyhetsvärderare funderade ett eller två varv på hur man presenterar ett ämne i public service, i det här fallet Sveriges Radios Ekoredaktion, ni vet, de som vi alla ska kunna lita på i alla lägen.

Ja, ni ser direkt, högerextrema är målgruppen.

Så tittar vi på vad Nationellt centrum för terrorhotbedömning faktiskt har kommit fram till i sin bedömning för året 2017.

Som ni ser, så är hotet från det som SR väljer att lyfta lågt och klassas med siffran 2. Däremot finns det ett förhöjt hot från islamistiskt motiverad terrorism på nivån 3. Detta är siffror som gäller för eventuella dåd i Sverige.

Min fråga är varför redaktören väljer vinklingen med lågt hot och inte tar upp det förhöjda hotet?

Om jag vore konspiratorisk, så skulle jag säga att Lilla Saltsjöbadsavtalet existerar.
Eller så är redaktören inkompetent på nyhetsvärdering och ser inte att ett förhöjt hot har större allmänintresse än ett lågt hot.
Eller så styrs redaktörens nyhetsvärdering av den personliga politiska åsikten eller kanske till och med åsiktskorridoren?

Hur som helst, jag tycker att det är extremt inkompetent att göra en så dålig nyhetsvärdering på ett tresidigt dokument, som varje läskunnig konspirationsteoretiker kan koka soppa på.

Ekot, jag har ett tips, anställ mig för nyhetsvärdering. Jag är visserligen en vit medelålders CIS man, men jag är första generationens invandrare och företräder en politisk åsikt som är i minoritet på SR, nämligen höger om centerpartiet.

Eller så får ni ge redaktören en liten åthutning för att man skapar grogrund för idiotiska konspirationsteorier, vilket polariserar svensk debatt på ett dåligt sätt.

För att inte tala om minskat förtroende för public service, som betalas via skatten.

Försvarsberedningar och kriskommissioner

Ja, det är bara att konstatera att det svenska svaret på alla problem är ytterligare en utredning, beredning eller kommission.

Men det är ju ett bekvämt sätt att slippa göra något åt problem som finns i samhället.

Nåväl, eftersom Annie Lööf fortfarande blockerar mig på Twitter, så kan jag lika gärna ta upp henne som exempel på hur ansvarslöst ett allvarligt politikområde hanteras av riksdagspartierna.

Nämligen säkerhet och trygghet i samhället.

Nu har Annie uppmanat regeringen att tillsätta en kriskommission på grund av det allt grövre våldet i Sverige, som är säkrare än någonsin.

Citat: "Larmen om grova våldsdåd har följt oss under den senaste tiden."

Senaste tiden, Annie får det att låta som om det är något som har hänt under 2016. No go zoner fanns i Sverige när Annie var minister i Alliansregeringen. Men då skulle ju Annies regering varit tvungna att betala poliserna mer, öka antalet poliser med mera.

Men det som är mest tragiskt att Annies förslag med 2000 extra poliser inte ens täcker fyra års avgångar från polisen.

Men som sagt, Annie gläfser när hon inte behöver betala för kalaset eller ansvara för problemet.

Eller förresten, Annie sitter ju i en Allians som kan rösta bort regeringen när hon vill med sina Allianskamrater och SD. Då kan hon ju ta ansvar och fixa det som är fel.

Men, det vill hon INTE.

För Annie har som vanligt inga lösningar, utan det blir bara nya beskrivningar av "utmaningarna" som politiken är satt att hantera.

Annies svar på utmaningarna är kriskommission, regeringens en ny försvarsberedning osv.

Det symptomatiska för allt detta är oviljan att ta sitt ansvar och leda och fördela landets resurser så att faktiska problem löses.

Men vi kan väl alltid starta en myndighet till. Finns alltid någon i den politiska adeln som behöver en förläning vid köttgrytorna.

Nu ska jag vara tydlig.

Den svenska poliskåren måste utökas med minst 50%.
De svenska poliserna måste få rejäla lönehöjningar.
Livsstilskriminella ska i huvudsak inte rehabiliteras, utan samhället ska skyddas från dem.
Icke medborgare som är kriminella SKA utvisas.
Skyddet för samhället är viktigare än att livsstilskriminellas barn ska utsättas för en kriminell miljö.

Well, Annie, du kan ju ta bort blocken, jag ser dig på andra Twitterkonton ändå. Och det du skriver där är lika tomt på faktisk handling som din kriskommission. Men det ger alltid nya blogguppslag.

Lycka till med nästa utredning, kommission, beredning eller vitbok.

Det finns andra med riktiga förslag inför valet 2018.

Miljöpartiets mupperier

Ingen är idag förvånad över det faktum att godhetsknarkande vänstersocialister tycker att vi ska öppna våra hjärtan, även om det kräver mer skatt, samtidigt som de skatteoptimerar genom sina privata företag. En känd pizza- och Netflixekonom kommer genast i åtanke, när det gäller sådana aktiviteter.

Men värst verkar det vara bland miljöpartisterna. Man påstår sig vara feministiskt, samtidigt som man godkänner extrema patriarkala strukturer genom att bejaka identitetspolitik. Eller så eldar man skattebefriad diesel i sin båt och målar med förbjuden bottenfärg.

Men en sak är tydlig. Det som vänstersocialisterna och miljöfascisterna har gemensamt är att deras påbud ska gälla DIG, dock inte dem, eftersom de är så mycket godare människor i själen.

På ren svenska, hyckleri.

Nu ska vi ta ett annat påfund ur miljöpartiets sophög, nämligen Karin Svensson Smith. Hon har ju bra påbrå till hyckleriet, i och med att hennes politiska karriär började i vänsterpartiet.

Karin tycker nämligen att du ska betala skatt för parkeringsplatser. Miljöpartiet verkar vara principiella motståndare till bilar, oavsett om vi skulle lyckas få fram klimatneutrala eller nästan klimatneutrala fordon. För det är ju jobbigt med frihet för folket, när man ska tala om för dem vad som är bäst. Eller så kan vi ta den snällare tolkningen, nämligen att miljöpartiet tycker att fordon är skadliga för miljön. Men vad är då inte bättre än en modern elbil eller hybrid i så fall. För en miljöpartist ska väl maximalt äga en cykel och ett kollektivtrafikkort? Och om man mot förmodan har en bil, så är det en elbil eller hybrid. Karin själv vurmar ju för kollektivtrafiken, så antagligen åker hon mycket kollektivt?

Nej, Karin följer nämligen vänstersocialisters vanliga hycklande. Trots att Karin har lyckats vara riksdagsledamot från 1998 och fram till dags dato, så kör Karin med man omkring i en gammal Volvo från 1994. Bilen är alltså 23 år gammal. 19 av dessa år har Karin haft en riksdagslön, och det har aldrig slagit Karin att kanske skulle man byta den gamla miljöfarliga Volvon mot en modern elbil. För långa resor åker väl Karin bara med tåg, förutsätter jag.

Jag tycker att det är skamligt att Karin Svensson Smith tycker att du och jag ska skatta för att våra bilar ska stå parkerade, samtidigt som hon anser sig vara en rättroende miljövän och genom sitt eget bilinnehav helt struntar i att ta ansvar för miljön.

Karin Svensson Smith har kanske inte förstått att som riksdagsledamot, så är hon en av de som leder landet Sverige. Leder gör man genom föredöme, inte genom att begära mer av andra än man klarar av själv.

Självklart så förstår jag att Karin är en upptagen person som kanske låtit bilen stå parkerad i 19 år och bara inte tänkt på att göra sig av med Volvon.

Jag förutsätter att Karin går ut med ett pressmeddelande där hon förklarar att den gamla Volvon är skrotad och återvunnen och att Karin med man har köpt sig en ny miljövänlig elbil istället.

Eller hoppas jag på för mycket av miljöpartistiskt föredöme?