Arbetskraftsinvandringen, myten och verkligheten.

Då var allas vår Tobias Billström i farten igen. Som ni vet, så är Statsmannen väldigt noggrann med att alla fakta är korrekta. Är fakta korrekt, så kan man få fram en form av innebörd, som slutar med en slutsats som är ganska riktig.

Så, låt oss kontrollera vad den goda Tobias har hittat på denna gången. Tobias påstår helt enkelt följande: -"Med hjälp av arbetskraftsinvandringen får vi mer pengar till skolan, vården och omsorgen". Det hävdas av Tobias i Sydsvenskan. Mycket trevlig one-liner inför valet. Men stämmer den?

Ska vi då granska Tobias argument, för att se vilket faktaunderlag han har för sitt påstående. Först lite allmänna påståenden om arbetskraftsinvandring till Kina, Indien och Mexiko, utan några belägg. Samma sak om "brain gain" i Afrika. Helt utan belägg till någon fakta eller källhänvisning. Det är helt enkelt så att bara för att det finns någon form av arbetskraftsinvandring till dessa länder eller kontinenter, så skulle det finnas en kausalitet till svenska förhållanden.

Sen fyller Tobias på med den så kallade ingenjörsbristen för svenska företag. Bloggrannen Cornucopia har redan haft ett mycket bra gästinlägg om den så kallade ingenjörsbristen. Ingenjörsbristen är egentligen ett sätt för företagen att säga att de vill ha billigare ingenjörer än svenska. Och en gång i urtiden så dög det ganska ofta med en så kallad gymnasieingenjör till många jobb.

Sen kommer Tobias till något som kan betraktas som utsagor som kan betraktas som rena fakta. Ska vi då se vilka företag som behöver en massiv arbetskraftsinvandring. Vi börjar med Tobias exempelföretag ett, Massive Entertainment, som är i spelutvecklingsbranschen. Enligt Massives egen hemsida, så anställer de hela 300 personer. Nu får Billström ursäkta mig för att jag är raljant. Men inte ens ytterligare 300 personer på Massive kan bidra märkbart till någon landstingsbudget. Eller kommunal budget för den delen.

Billströms andra exempel börjar bli lite intressantare. Det är företaget Trelleborg AB, med diverse dotterbolag. Här börjar vi faktiskt närma oss en riktig industri, inte ett dataspelsföretag. Här kan vi kanske hitta lite arbetsuppgifter för diverse talanger från utlandet. Man blir faktiskt lite hoppfull, ända till man tittar på Trelleborgs årsredovisning från 2012. På sidan 27 i årsredovisningen beskriver Trelleborg att man har hela 1351 anställda i Sverige 2012 och att man från 2011 har MINSKAT antalet anställda i Sverige med 146 personer. Jag tror inte att minskningen har berott på ingenjörsbrist, utan snarare gamla hederliga effektiviseringsvinster och naturliga pensionsavgångar av 40-talister. Så, hur mycket påverkas då vård, skola och omsorg om Trelleborg skulle gå till 2011 års nivå vad gäller anställda i Sverige? Misstänker att det blir felräkningspengar.

Sista exemplet som Tobias drar till med är företaget Atlas Copco. Ni kan väl redan gissa vartåt trenden pekar. I årsredovisningen för 2013, på sidan 82 så beskriver Atlas Copco att man hade hela 4397 anställda i Sverige. 2012 hade man 4702 anställda. En MINSKNING igen. Tror inte heller att det var ingenjörsbristen som slog till.

Sen kan ju vän av ordning hävda att hävstångseffekten av alla anställda hos Trelleborg och Atlas Copco kan medföra att det kan bli mer klirr i statskassan av företagsbeskattningen än av den direkta beskattningen av anställda. Men eftersom både Trelleborg och Atlas Copco är multinationella företag, hur många tror då verkligen att dessa företag väljer att skatta det mesta i Sverige och hur mycket skattas i andra, förmånligare länder, eller i konstruktiva finansiella upplägg?

2013 tog Sverige emot cirka 115.000 asyl- och arbetskraftsinvandrare. Samtidigt har vi just nu cirka 432.500 människor i arbetslöshet just nu. Så frågan är då, är dessa nästan en halv miljon människor totalt obildbara för den svenska arbetsmarknaden? Och dessa 115.000 invandrare från 2013, vilka kompetensluckor har de fyllt hos Massive, Trelleborg och Atlas Copco?

Till och med Tobias själv erkänner att vi har en "flyktingbörda" i Sverige, som vi inte orkar med längre. Därför vill han att andra länder ska ta mer "ansvar" när det gäller flyktingar.

Ska vi vara riktigt ärliga, det är inte fler ryskor som städar våra hem som behövs. De lågt kvalificerade jobben torde vara helt genomförbart att bemanna med de som är arbetslösa idag, dvs. några av de 432.500 som är arbetslösa och bofasta i Sverige just nu. Vad gäller de riktigt kvalificerade jobben, så är det ett så litet antal, att dessa sannolikt kan räknas som under ett par tusen personer. Dvs. inget som märks i någon form av statistik över huvud taget.

Så vad är min slutsats om Tobias Billström då? Att han är ingen statsman.

På ren svenska. De arbetslösa som finns i landet idag, är en resurs som bör utnyttjas bättre. Utbildning i kombination med incitament för att flytta till orter där jobben finns, skulle lösa företagens behov av arbetskraft.

Invandringen är till stor den en "feel-good" invandring, som använder skattepengar för att ge enskilda individer tillträde till Sverige som socialkontor. Klart att dessa personer i regel inte kan konkurrera med infödda svenskar, eller för den delen invandrare som funnits längre tid i Sverige och lärt sig både språk och kultur. Så de som kommer idag är dömda till utanförskap, förutsatt att svensk industri inte helt plötsligt hittar väldigt många stora och nya marknader. Vilket inte kommer att hända.

Fråga er själv än en gång, kan vi verkligen vara socialkontor åt alla, som inte har det lika bra som vi har det i Sverige. Är det rimligt?

Eftersom jag försöker vara en Statsman, så säger jag nej. En dröm eller en utopi är fint att ha, men den är inte förenlig med realiteter.

Propaganda, myt eller sanning?

Så var vänster Expo igång igen och hävdar att högerextrema sprider propaganda.

Den som vill läsa lite om definitionen av propaganda kan ju kolla i Wikipedia om ordet.

Men det det egentligen handlar om är att vänster Expo inte vill förlora problemformuleringsföreträdet till ett antal fenomen som de så kallade "högerextrema" kritiserar i dagens samhälle.

Så ska vi ta saker och ting i god ordning, innan vi börjar sprida begrepp som propaganda kring oss i tid och otid. Det är lika meningslöst som att vänstern på den gamla goda tiden ville etikettera de gamla mörkblå moderaterna med kapitalist- och fasciststämpel.

Så, hur fungerar det då på riktigt?

Jo, först och främst, så finns det något som heter fakta. Fakta får man fram genom observation av verkligheten. Fakta ska alltså vara någon form av objektiva informationsenheter utan någon form av analys eller förklaringsmodell.

Om vi tar ett exempel på FAKTA, som har fått utstå mycket spott och spe från vänsterkanten. Den inte helt okända boken Invandring och mörkläggning möttes av omfattande kritik från första början. Men var det för att fakta som presenterades var fel? Nej, fakta är som sagt objektiva informationsenheter, som även har konstaterats av andra skribenter. Det är alltså faktamässigt inte konstigt att det blir samhällsmässiga friktioner av en till den totala populationen sedd mycket stor invandring. Om man inte förstår den typen av realiteter, så har man INGET att göra i politiken, eftersom då saknar man all form av verklighetsförankring. Vilket vänstern tenderar att göra från tid till annan.

Nästa steg i processen är att förstå vilken INNEBÖRD observerade fakta har. Innebär vissa fakta att vi har ett problem, så är det nog bäst att börja fundera på eventuella åtgärder. Om fakta säger att hälften av syllarna i järnvägen mellan Stockholms Central och Stockholm Syd inte sitter som de ska, så kan innebörden av denna fakta vara att tåg spårar ur. Så frågan är då, om vi faktamässigt kan se ett antal problem med dagens invandring, vad innebär det då i praktiken. Att vi ska fortsätta som vi gör idag och låtsas som om det regnar, eller vidta korrektiva åtgärder?

Till sist, när fakta och innebörd står klart, så måste vi dra SLUTSATSER av det som framkommer i debatten. Slutsatsen kan rimligen inte vara att etniskt vita svenskar är genetiska praktexemplar när det gäller mänsklighetens utveckling, eller att afrikaner är undermänniskor. Det är helt fel slutsatser som högerextrema gör. Men vänsterextrema drar lika dåliga växlar åt andra hållet. Man påstår i sina slutsatser att alla människor är så lika att de är sinsemellan utbytbara oavsett kulturell eller annan kontext. Det är den vänsterextrema jämlikhetstanken som leder till en FÖRNEKELSE av konkreta fakta och deras innebörd. Och då drar man inte heller korrekta slutsatser, eftersom deras slutsats är dogmatiskt fixerad i den politiska ideologin.

Så vi kan nog med lätthet inser att både högerextrema Svenskarnas Parti och vänster Expo/Researchgruppen/RF/AFA har väldigt mycket fel i sin analys av den så kallade verkligheten. Och nya moderaternas triangulering gör att de saknar både ideologisk och moralisk ryggrad att se verkligheten i vitögat. Man kan nästan säga att den nymoderata politiken influeras allra mest via medias kultursidor och debattörer, än en konkret samhällsvision. Management by vindflöjel...

Det vore mest hedervärt om vi slutade upp med att kalla varandra kommunist, fascist, rasist, islamofob osv. För det är bara ett tecken på att vi inte vill konfrontera verkligheten genom att se på konkreta fakta och deras innebörd, för att dra konkreta slutsatser av det som observerats.

Onekligen är det så att samhället idag har större problem än det Sverige som fanns på 70- och 80-talet. Onekligen är det så att en del av orsakerna till problemen är en kombination av krympande arbetsmarknad och ökande invandring. Det är också helt sant att många invandrare är varken direkta arbetskraftsinvandrare ELLER flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention.

Så frågan är, vill vi ha en politik styrd av kultursidorna och en allmän åsikt om vad som är "fint" att tycka. Eller ska vi faktiskt se sanningen i vitögat och genomföra konkreta reformer för att rätta till det som är fel?

Två fel gör inte ett rätt.

/Statsmannen
GAMMALMODERAT

Är sanktioner effektiva, egentligen?

Funderar lite på det här med sanktioner mot ryssar och ukrainare. Hur effektivt är det egentligen? För det första så kan man misstänka att de som har stora tillgångar i EU och USA har flyttat sina tillgångar före inmarschen på Krim. Eller allra senast när det började talas om sanktioner mot diverse aktörer.

Varför inte göra något mer kreativt, som samtidigt skulle fungera som riktigt bra psy-ops.

Nämligen, istället för att frysa eventuella obefintliga tillgångar, eller fasta tillgångar som fastigheter osv, så vore det väl mycket bättre att publicera dessa individers tillgångshistorik officiellt. Dvs. EU upphäver banksekretessen för ett antal individer och redovisar tillgångar helt öppet.

Kan bli pinsamt för Putins lakejer att förklara hur man fick ihop alla miljarderna på en ministerlön. Eller så förnekar man ägandet till tillgångarna, varvid EU skulle kunna beslagta dessa på grund av kriminell verksamhet.

Så sanktioner tror jag inte på. Det som korrumperade ledare hatar mest är transparens och att folket får kännedom om deras affärer. Varför inte nyttja denna tyngdpunkt mot ryska och ukrainska ledare?

Hur populär tror ni att Putin blir, om hans tillgångar redovisas öppet i Ryssland?

Rasism mot svenskar, finns den?

Ja, uppenbarligen finns det rasism mot svenskar enligt Robert Hannah och Simona Mohamsson, folkpartister som skriver på DN Debatt idag.

Jag rekommenderar att ni läser artikeln. Man kan väl säga att den börjar bra, genom att man erkänner att i områden där svenskar är i minoritet, så råkar de ut för diverse former av rasism från majoriteten. Men sen börjar analysen halta högst betänkligt.

Först skyller man på att samhällsmodellen bygger på gårdagens industrisamhälle och att den inte klara av att möta dagens samhällsutmaningar. Såvitt jag vet, så har vi haft någon form av PRODUKTIONSSAMHÄLLE väldigt länge. Till och med jordbruk är en form av produktion. Industrisamhället är också produktion genom lönearbete. Därvidlag är Alliansen väldigt tydlig, att det är arbetslinjen som gäller. Och med en arbetslinje, så innebär det implicit att arbetaren är en produktionsresurs i någon form av verksamhet, privat eller offentlig.

Så då är frågan, varför kan inte invandrarna anpassa sig till produktionssamhället?

Man skyller sen också på att vi har en havererad bostadspolitik. Jag kan inte förstå hur den är havererad, eftersom en fri marknad har en tendens att fylla de behov som marknaden har. I Sverige gör man bostadskarriär genom att först ha ett lönearbete, för att skaffa sig ekonomiska resurser för höga hyror eller höga lån på bostadsrätt eller villa. Kort och gott, utan arbete, ingen bostadskarriär. Det är inte bostadspolitikens fel, utan arbetsbristens fel.

Sen har vi arbetsmarknadspolitiken som orsak enligt skribenterna. Det är en korrekt analys, men därmed inte sagt att det är något fel på arbetsmarknadspolitiken. Fortfarande är det ett nollsummespel på arbetsmarknaden, som innebär att om det bara finns X antal arbeten, så kan inte fler än X antal människor får jobb. Oavsett vilken arbetslinje man driver. Att följa socialisternas modell och öka skatterna för att öka antalet offentliga arbetstagare är inte heller en långsiktigt hållbar modell.

Den största bristen i skribenternas analys är trots allt att de klassificerar Sverige som ett NYBYGGARSAMHÄLLE. Jag har lite svårt att se att den svenska landsbygden har helt plötsligt blommat upp och att sågverken i Norrland har helt plötsligt börjat producera mer timmer till ett ökat byggande. Jag ser inte heller nysvenska samer valla nya renhjordar i Norrland. De småländska och skånska bondgårdarna har inte heller ökat i antal årsarbetskrafter. Tvärtom, döden i jordbruksnäringen är ganska påtaglig för svenska bönder som kämpar mot en billigare EU-konkurrens.

Så min fråga till debattörerna är, vari ligger NYBYGGARDELEN i samhället. Alla former av nybyggarrörelser bygger på NY exploatering. Exploatering kräver investeringar i både formen arbete, kapital och framförallt kompetens och behov. Så vilken form av NY exploatering håller vi på med i Sverige?

Om det finns NY exploatering att göra i Sverige, så är den i regel högteknologisk, kräver utbildning, kompetens och kapital. Jag har inte sett några privata aktörer starta en massa nybyggande i Sverige. Men det är klart att folkpartisterna inte vill göra en mer korrekt analys.

Av NÅGON anledning har dessa så kallade utanförskapsområden studieresultat som klart underskrider nationsmedlet, trots extraordinära satsningar. Att bristande kompetens leder till lägre anställningsbarhet på arbetsmarknaden, är inte heller helt oväntat. Det vore bättre om folkpartisterna faktiskt började analysera orsakerna till de bristande studieresultaten.

Man vill inte heller erkänna att det finns i praktiken ingen ny exploatering i Sverige. Tvärt om, så har en stor del av både den produktiva industrin och jordbruket konkurrerats ut av europeiska och utomeuropeiska företag. De som klarar sig bra i Sverige idag, är sådana som har lärt sig att rationalisera effektivt, vilket brukar betyda FÄRRE anställda.

Så frågan är då, varför är inte folkpartisterna ärliga och säger att behovet av årsarbetskrafter minskar, samtidigt som vi har en relativt stor befolkningsökning genom invandring.

I princip så har ALLA 40-talister gått i pension nu. Det skulle bli så många lediga arbeten efter dessa. Vi kan konstatera att när många 40-talister gick i pension, så passade arbetsgivarna på att rationalisera och minskade på behovet av antalet anställda. Eller så var 40-talisterna kvalificerade och ersattes då företrädesvis av en KVALIFICERAD ersättare. Troligen internrekryterad, eller högskoleutbildad.

Invandrarna gör ingen bostadskarriär, för att de inte har ekonomiska resurser. Ekonomiska resurser i Sverige fås genom lönearbete normalt sett. Lönearbete förutsätter UTBILDNING, EXAMINATIONER och dessutom ett visst socialt kontaktnät i dagens Sverige.

Ovanstående är INTE ett utslag av strukturell rasism, utan bara ett konstaterande att så här fungerar det i Sverige. Anpassar man sig inte, så får man det svårt. Och bara för att man väljer att inte anpassa sig, så ska man inte skylla på en "svenne" eller "svennehora" för att man misslyckas med sitt liv.

På ren svenska, skärp dig, skaffa dig en relevant utbildning, så ska du se att du kan få jobb.

Vad är värt att kriga för?

Så var det så kallade "demokratiska" valet på Krim genomfört. Alternativen var ju inte så många, så det var en Potemkinkuliss av fina mått, för att få Krim att gå med i Ryssland.

Så, min fråga är, vad är värt att kriga för?

Ingen vill kriga, särskilt inte soldater som varit i krig. Men NU måste VI sätta stopp för Putins återskapande av ett post-Sovjetryssland. Det kan tyvärr bara göras genom krig. I praktiken så borde EU/NATO-trupp gå in i Ukraina, men undvika Krim. Sen så ska alla så kallade "självförsvarstrupper" helt enkelt elimineras. Dvs. slås i armétermer. Och ryssar i Ukraina som vill bli ryska medborgare ska helt enkelt utvisas till Ryssland. Med förstås en nominell ersättning för fastigheter osv. Samma sak i Baltikum. Då slipper vi femtekolonnarna inom EU:s gränser.

Vad kan det kosta? Kärnvapenkrig? Knappast. MAD finns kvar, dvs. USA:s andraslagsförmåga gör att Ryssland INTE kommer att välja det vapnet. Och med ryssarna utvisade från Ukraina och Baltikum, så slipper vi sådana problem i framtiden. En total ekonomisk blockad av Ryssland är också en bra idé. Varför inte? Det kommer att skynda på revolutionen i Ryssland, som kommer att kasta ut Putin med anhang. Det finns inget i Ryssland som vi verkligen MÅSTE köpa. Att dessutom frysa ryska tillgångar i EU och USA kommer att kosta ryssarna mer än oss.

Som sagt, var går gränsen för krig med Ryssland?

Krim?
Östra Ukraina?
Ukraina?

Jag säger att en riktig statsman måste faktiskt välja att ta fighten INNAN motståndaren har hunnit konsolidera sig.

Men tyvärr visar EU med tydlighet att en för alla, alla för en är bara en fin tanke, inte något som man vill omsätta i handling.

Med erfarenheterna från historien kan vi bara lära oss en sak. Stå emot tyranniet tidigt är mycket bättre än sent.

 

Journalist = Idiot

Nu är jag fan trött på alla idioter inom journalistkåren. Senaste idioten är Lars Borgnäs, som tydligt är en nyttig idiot för Ryssland.

Självklart kommer det åsikter om rysk synvinkel på både det ena och det andra och att i väst har vi barra NATO-ivrare och krigshetsare. Ska vi kanske ta och reda ut lite fakta för juristen, civilekonomen och journalisten Lars Borgnäs.

I Ryssland är det LIVSFARLIGT att vara journalist och skriva kritiskt om det ryska samhället. Fler journalister har dödats i Ryssland än någonstans i den fria världen. Därför kan vi nog med ganska god säkerhet säga att Ryssland inte är ett land som tillåter politisk opposition. I alla fall inte inom mediavärlden. OM den ryska staten skulle stå för öppenhet och fakta, varför begränsar de media som är kritiska mot ockupationen av Krim?

Jo, så här ligger det till, kära Lars. Ryssland och Putin är INTE intresserade av FAKTA, eftersom FAKTA motsäger den ryska ståndpunkten. Det finns kvalificerade ryska luftvärnsförband på Krim. Det finns Spetznas-förband med AVANCERADE fordon för ELEKTRONISK krigföring. Den typen av elektronik är det HEMLIGASTE som en nationalstat har. Alltså inget som du köper på Ö&B, ens i Ryssland.

Så, Lars, tala om vilka FAKTA som talar för den ryska versionen, så kan vi kanske ta dig på allvar.

Nej, som jag ser det Lars, så finns det bara två alternativ vad gäller din ÅSIKT om Ryssland och landets ageranden.

Antingen är du betald av ryssarna eller så tror du verkligen att den ryska politiken är en framtid att eftersträva för resten av Eurasien.

Eller så är du så inkompetent som journalist, jurist och civilekonom, att du inte ens kan ta till dig fakta i någon objektiv form.

När ska du förresten söka ryskt medborgarskap? Har hört att RT söker duktiga journalister, förlåt, propagandister, ska det vara.

Solidaritetsförklaringen, rätt i papperskorgen.

Så var det klarlagt att den svenska solidaritetsklausulen var värd ingenting, nada, zilsch, zero.

Nu när det verkligen hettar till i närområdet, dvs. Ukraina och Krim, så vill inte det svenska folket vara solidariska. Man har entydigt visat att NATO-intresset har sjunkit.

Kort och gott, svenskar är osolidariska, ställer inte upp för andra och väljer att sköta sig själv, när det skiter till sig i omgivningen. Påminner faktiskt såpass mycket om den svenska neutraliteten från andra världskriget, att jag förstår de länder som ser på solidaritetsförklaringen med skepsis.

Vad kan vi lära oss av detta. Jo, att den svenska skit i andra och sköt dig själv politiken ledde till att Sverige hade ett tag bland annat världens FJÄRDE största flygvapen. Bara USA, Sovjetunionen och Storbritannien hade större flygvapen. Då fungerar en svensk neutralitetspolitik ganska bra.

Om vi nu skulle anta att de baltiska staterna blev överkörda av Ryssland, eller att östra Polen blev överkört, vad skulle Sverige KONKRET ställa upp med, här och nu? Min gissning är att här och nu, så skulle det bli glada tillrop på sin höjd. Klart deprimerande. Den försvarsmakt som Sverige hade kunnat ställa upp 1995 hade spöat dagens försvarsmakt utan vidare. För det som fanns 1995 hade fortfarande Sovjetunionen som dimensionerande hot.

Nu har Sovjetunionen 2.0, dvs. Putinistan stigit fram ur dimmorna. Till skillnad från det kommunistiska ledarskapet, som drömde om en form av världskommunism, så drivs dagens Putinistan mer eller mindre som ett maffiastyrt land med förståelse för både marknadsekonomi och med tillgång till kärnvapen. Låter väl som en trygg omgivning att leva i. Dessutom så har den ryska exporten av gas, olja och uran medfört att många EU-länder är väldigt motvilliga att möta maffatendenserna från Ryssland.

Så nu kommer vi till frågan, OM Sverige skulle få Moskvas onda öga mot sig, hur sannolikt tror ni att polacker, balter och tyskar skulle tycka att svenskarna har uppvisat en sådan solidaritet, att det är värt lite uppoffringar. Antagligen skulle de inte ställa upp, just på grund av den svenska osolidariteten.

Så, vad gör vi nu?

Som jag ser det, så har vi tre alternativ. För det första, så kan vi bli offer för framtidia ekonomisk utpressning från Putinistan, om vi inte tycker som Putin, fast mycket mer.

För det andra så skulle vi kunna bli medlemmar i NATO och betala det som inträdesbiljetten kostar. Vilket torde leda till en dyrare försvarsmakt, frågan är bara om det blir 10-20% dyrare.

För det tredje så skulle vi kunna erkänna den svenska osolidariteten och satsa på att vi klarar oss själv ganska bra. Dvs. Försvarsmakt 2.0, som klarar av ett kvalificerat ryskt hot på egen hand. Då måste vi förstås öka försvarsbudgeten med 100%.

Vilket jag vill se?

Jag gillar kombinationen av NATO-medlemskap och 100%-ig ökning. Fast jag är ju realist. Det måste en statsman vara. Syltryggsliberalerna hoppas bara att INGEN, NÅGONSIN synar att de sitter med värdelösa kort på handen. Det tråkiga är att det är svenska väljare som inte förstår hur dåliga kort vi har. Putin och kompani vet exakt vilka kort vi har.

Vågar du spela om din frihet med värdelösa kort?

Socialismen, demokratins sanna fiende.

Demokrati betyder som en del kanske minns från historielektionerna, FOLKSTYRE.

Nu var inte de gamla grekerna sådana demokrater att alla fick rösta, utan det var i princip bara fria män som hade den rätten i de gamla grekiska stadsstaterna.

Den moderna tillämpningen i många demokratiska länder är just den representativa parlamentariska demokratin. Dvs. man bytte ut en man, en röst mot flera män, en representant. Fördelen med representativ demokrati är att parlamentet kan förhoppningsvis hantera fler omröstningar per tidsenhet än motsvarande direktdemokrati. Det är bara att titta på Schweiz och hur många, eller rättare sagt hur få folkomröstningar som genomförs i landet.

Det som är intressant i den representativa demokratin är att med koncentrationen av rösträtten till parlamentet, så har man också koncentrerat makten till ett fåtal individer. En man, en röst fungerar bara vart fjärde år och ger i princip representanterna fri makt mellan valen.

Denna koncentrerade makt har självklart dragit till sig många lycksökare till politiken. En av de värsta är olika former av socialism. Nu ska jag förklara varför socialismen är så farlig.

Om vi börjar med det som de flesta anser vara ganska harmlöst, den svenska socialdemokratin. Det räcker med att titta på partiets historia, så inser man att man har en hel del att skämmas för.

Det rasbiologiska institutet i Uppsala startades av socialdemokrater. Man hade tvångssterilisering av så kallade "sinnessvaga". Man tillät både nazitysk transferering av trupp och sålde järnmalm till nazi-Tyskland. Man ville under 80-talet i princip förstatliga alla företag genom så kallade löntagarfonder. I princip så hade man ett transfereringssystem under 1900-talet att det i princip var omöjligt att bli förmögen. Om man inte hade gamla pengar. Socialdemokraternas hemliga polis IB registrerade oliktänkande, men framförallt kommunister. SAP är alltså en form av nationaliserad/nationell socialism.

Kort och gott, inget som ens en modern kommunikationsstrateg skulle kunna trolla bort som hedervärda insatser för demokratin.

Eftersom jag redan har nämnt kommunismen, så kan jag ta upp den formen av socialism också. Den är i många former mer extrem, eftersom man accepterar våld mot meningsmotståndare. Man kan också säga att kommunismen är en form internationell socialism, där det ska råda jämlikhet mellan "troende". Därav det kommunistiska stödet för socialistinternationalen med mera. Jag tror inte att jag behöver beskriva kommunismens folkrättsbrott, utan den historian kan ni lika bra som jag.

Sen har vi då nationalsocialismen, som är en variant av nationaliserad socialism. Gärna med inslag av att andra nationer är underlägsna och ska förbättras, eller helst utvisas på ett eller annat sätt. Hitler försökte på sitt kända inhumana sätt. Inget att imponeras av. Nazismens brott är väl dokumenterade, trots några riktigt korkade förnekare.

Det intressanta med mina exempel är att socialismen som ideologi verkar födas i början av antingen en demokrati (Sverige, Tyskland) eller under en revolution, som till exempel Ryssland och Kuba. Man kan anta att omogna demokratier också medför omogna väljarkårer. Dvs. att väljarkåren saknar det som vi kallar för demokratisk mognad. Ett exempel är den arabiska våren, där många, inklusive kvinnor tyckte att sharia var en bra idé och röstade på det muslimska brödraskapet. Fast det var kanske inte en bra idé för själva demokratin som koncept.

Alltså, vad är lockelsen i socialismen? Om vi tittar på den franska revolutionen, så kom ju parollen: "Frihet, jämlikhet och broderskap". Framförallt är det jämlikhet som är socialismens fokus. Vi ska vara jämlika. Jämlikaste socialisten av alla idag är Kim Jong-Un. En riktigt anspråkslös socialist. Eller för den delen, många i den kinesiska kommunistiska nomenklaturan. Eller varför inte en Göran Persson i sitt Torp. Det är till och med så att jag undrar om inte socialismen är en värstingavart av kapitalismen, där politikerna inte bara kontrollerar kapitalet, utan även har tillgång till stadsstatens våldsmonopol för att kunna ta det som de vill ha.

Omogna väljare lockas säkert just av jämlikhetstanken och att alla ska ha det lika bra, eller som utfallet blir oftast i socialistiska stater, lika dåligt. Förutom eliten då, som måste jobba hårt för folket. Problemet med jämlikheten i kapitalistiska termer är att oavsett hur tillgångar är fördelade i ett land, så är de ändliga. Då de socialistiska politikerna vill genomföra "reformer" för populasens bästa, så betyder det på ren svenska att man söker tillgång till mer resurser. I dessa valtider finns det många politiker som talar om mer resurser till allt möjligt och omöjligt.

Varifrån kommer dessa resurser? Det, min käre läsare, är de skatter som du och jag betalar. Socialismen har på ett ganska magiskt sätt glömt ordet FRIHET, dvs. socialistiska företrädare tar sig också tolkningsföreträde för kollektivet, men det kostar mindre i frihet för dig. Mindre frihet på ren svenska innebär mer skatter och andra kollektiva styrningar, som begränsar individens handlingsfrihet.

En annan olustighet i socialistiska tankegods är att man har rätt att genomföra revolution, eller i alla fall nyttja våld som politisk metod mot meningsmotståndare. Nazisterna i VAM och BSS misshandlade invandrare under 80- och 90-talet. Revolutionära fronten misshandlar borgerliga och SD-politiker. Det som är riktigt skrämmande med dessa socialistiska våldsutövare är att de uppsöker sina offer, genomför sina våldsdåd och kallar det för självförsvar, antingen för demokratin eller den vita rasen. Egentligen spelar det ingen roll vilken ursäkt man har, man tar sig rätten att nyttja våld.

Därför vill jag hävda att socialismen är en demokratifiende, oavsett form. Den vill begränsa individens frihet. Dess hunger efter reformer kommer förr eller senare att leda till beslag av alla nationella resurser. Och sist men inte minst, den ser inga problem med att använda våld på vägen till paradiset, oavsett om det är den kommunistiska utopin, det rasrena samhället.

Socialistiska partier i Sveriges riksdag är idag följande:
Vänsterpartiet, Socialdemokratiska Arbetarpartiet, Miljöpartiet, Nya moderaterna, Sverigedemokraterna.

Finns alltså tre icke-socialistiska partier att rösta på. Orsaken till dessa partiers låga popularitet kan vara en omogen valmanskår, som inte förstår socialismens innersta väsen och dess konsekvenser.

Så, är det nyttigt med många socialister i en representativ demokrati?

Det fina hatet.

Så var det klarlagt ännu en gång.

Vänstervåldsverkare ser inte sig själv som kriminella eller att deras handlingar på något sätt skulle vara olagliga. Efter bråk i Malmö mellan höger- och vänsterextrema råkade just en  vänsterextrem skadas riktigt allvarligt. Polisen har inte heller kommit så långt i sin utredning, så att man kan säga exakt vad som har hänt. Men eftersom jag bedömer sannolikheten som väldigt låg att dessa två grupper skulle "råka" på varandra en slumpmässig kväll i Malmö, så vill jag nog spekulera att man hade kommit överens om en "uppgörelse" sinsemellan.

Nu vill jag än en gång trycka på att allt våld utanför statens våldsmonopol är förkastligt och dessutom i regel i allra högsta grad illegalt. Oavsett om man är höger eller vänster.

Men som sagt, idag har det intervjuats i radio om protesterna mot "nazistvåld", där bland annat Revolutionära Fronten deltog med Linje 17 med flera organisationer. Här är en av de intervjuade helt på det klara med att RF:s våld är "självförsvar" mot fascismen och nazismen. Men eftersom det är väl dokumenterat att RF inte på något sätt utövar självförsvar enligt brottsbalkens definition, så är det inte självförsvar som man håller på med. I RF:s fall uppsöker man meningsmotståndare på alla sätt och vis och söker konfrontation med dessa meningsmotståndare. Det kan inte på något sätt tolkas som att man utövar självförsvar. Det är rent och skärt politiskt våld, som är olagligt. Att uppsöka någon som man vill spöa, är olagligt. Punkt slut.

Men som sagt, vänstern har ju aldrig tyckt att lagar, regler och förordningar gäller dem. För de har ju ett ädlare syfte, vilket helgar medlen.

Nu hävdar jag inte att Svenskarnas Parti är så mycket bättre.

Det viktigaste av allt är att fördöma ALLT politiskt våld, oavsett -ism i bakgrunden.

Fast det är ju inget som våldsvänstern är intresserad av.

Land ska med lag styras.

Mr. Putin, a coward.

Open letter to Mr. Vladimir Vladimirovich Putin, the President of the Russian Federation.

Hi, Mr. President.

I write this letter, because I'm nobody, and you don't care about people, who are nobody.

My statement as nobody is clear, Mr. Putin. You are a coward. I will explain this.

Firstly, even though the change of government in Ukraine has not affected the ethnic Russians in Crimea, you opted to invade Crimea with false pretexts. NO ethnic Russian in Crimea has been subjected to any kind of violence when your troops moved in to secure the Crimean peninsula. You're state controlled media has tried to show pictures of refugees from the Crimea, although they were utterly fabricated.

So the first evidence of you being a coward is that you intervened in fear of a democratic development in Ukraine. For you, democracy seems to be a big scare. That  makes you a coward.

Secondly, I know that you will deny that there are ANY Russian troops in Crimea. You boldly state that they're just locals who went shopping for the uniforms and weapons. In that case, you're a worthless intelligence officer. How can theese volounteers have access to Tigr armoured vehicles that has been issued to YOUR own elite Spetznaz units? But of course, as an intelligence officer, you're incompetent. OR you're a coward, who do not want to investigate how heavy military vehicles issued to you ELITE units got to the Crimea.

The second evidence of your cowardice is that you don't really want to clarify the situation. I'm sure that the so called local "militias" would listen to your orders. Or send a Russian general with the OSCE group. But then, you're a coward and probably not in control of your military.

Thirdly, I don't understand why you fear the EU. EU is founded by democratic countries with a shared Christian history but also some inter-European wars. The EU was created to avoid that kind of historical wars and to start cooperating within Europe. Even the European financial crisis has been handled quite well, if I may say so. Yes, we're not up yet, but we will prevail. So my question is why don't you find it attractive for the Russian Federation to join the EU instead? The Russian people are admirable, and their education is also of very high standard. That means that Russia would benefit a lot from cooperation with the European Union.

The third evidence is even worse for you. Your fear of democracy either shows that you're still a communist, although no intelligent people today believe in communism. Or that your fear of people finding out what you have stolen from the Russian people would make former President Yanoukovich look like a saint.

But then, of course, history will remember you as a zampolit, not a tzar. And zampolits are always cowards.

I'll finnish this up whit a story.

Two KGB men sat at a bar and had a couple of drinks.

The first one asks the second one:
-"Oleg, what are you thinking of?"
-"Same as you, comrade Vladimir Vladimirovich."
-"In that case, Oleg, I have to arrest you...."


The worst thing for you, Mr. President, is that you fear your own people and don't trust the greatness of the Russian people.

Vår beredskap är god, eller hur vi bygger mediainsatser.

Vår beredskap är god, i alla fall enligt Försvarsmaktens hemsida.

Vi kan nog anta att den senaste tidens ryska "beredskapskontroller" i västra militärdistriktet är ett helt normalt flankskydd för den ryska krigsmaktens insats i Ukraina/Krim. Det som är intressant är att man har valt från Försvarsmaktens sida att placera incidentroten på Gotland. Detta gick även ut i media som DN.

Men vad innebär det egentligen att man har placerat en incidentrote på Gotland? En försvarsexpert, Marco Nilsson har kritiserat åtgärden som panikartad. Så hur ska vi tolka det hela då, blev Sveriges försvar bättre av utplaceringen?

Det tråkiga är att svaret är NEJ. Jag ska försöka förklara detta lite mer pedagogiskt.

Ryssarna vill självklart skydda sin västra flank mot potentiella, om än väldigt osannolika militära åtgärder. Det är inte helt osannolikt att man har genomfört detta genom att ha uppe radarflygplan A-50 Mainstay och egen jakt konstant uppe. Troligen har även egna offensiva fartyg lämnat hamn och luftvärnsresurser aktiverats i Kaliningrad. Vi kan anta att västra militärdistriktet hade kunnat möta ett NATO-hot och även mota bort flyg från Östersjöns östra delar utan större problem. Man hade säkerligen även kunnat verka mot Gotland, om man hade ansett att behovet förelåg.

Så, ska vi ta och titta på videon i DN-artikeln? Där kan man se JAS 39 Gripen, med en extra bränsletank hängd och LDP (Laser Designator Pod) eller FLIR (Forward Looking InfraRead scanner). Alltså så har man utökad flygtid och möjlighet att DOKUMENTERA vad som händer. Ungefär som CNN på Krim, fast med flygplan. Vi kan också anta att man har laddat automatkanonerna i flygplanen.

Vad betyder då detta, rent militärt? Jo, ett par Gripen med automatkanoner är ingen match, vare sig för MiG-29 eller Su-37 försedda med radar- och IR-robotar. Vi kan också anta att OM A-50 Mainstay flyger, så har ryssarna koll på allt som flyger, inklusive starter från Gotland. Vi kan också anta att ryssarna kan verka direkt mot flygplan som startar från Gotland med luftvärn, förutsatt att man är försedd med luftvärnssystem S-300/S-400. Flygplatsen på Gotland är dessutom inom porté för ryska Iskanderrobotar.

Om ryssarna hade valt att genomföra någon marin åtgärd mot Gotland, så hade inte heller roten kunnat göra något, då det sannolikt inte går att hänga Rb-15 på kort varsel på flygplanen. Men härvidlag kan jag ha fel.

Min slutsats är hur som helst att vår beredskap blev inte godare av att incidentroten placerades på Gotland. Snarare lite mer utsatt för ryska vapensystem, både luftvärn och markmålsrobotar.

OM Försvarsmakten hade velat öka beredskapen på riktigt, så hade man sannolikt fortsatt vara grupperad på F17 eller ännu hellre dragits sig längre bort från Iskanderporté och baserat på F7 Såtenäs eller Uppsala. Alternativt grupperat på krigsbas i södra Sverige. Man hade nog också valt att utöka roten till minst en fyrgrupp, varvid hälften fullt jakthängda med Rb99 och hälften attackhängda med Rb-15. Dessutom hade man nog valt att vara i luften mest hela tiden och kanske till och med lufttankat, eller haft ännu fler flygplan och skiftat spärrbana i luften.

Så, rent militärt var alltså inte vår beredskap bättre av grupperingen till Gotland. Snarare tvärt om. Så nu är den stora frågan, var det Försvarsmakten som tyckte att det var en bra "mediagrej" att flytta roten till Visby och göra reklam för att man gjorde "något", om än verkningslöst, eller om det var Försvarsdepartementet som tyckte att man måste visa på "handlingskraft" för hemmaopinionen?

Båda alternativen ter sig tyvärr lite obehagliga, eftersom det första alternativet indikerar ett visst ska vi säga frånvarande militärt tänk i verksamheten. Det andra alternativet ger vid handen att man från Försvarsmaktens sida inte har klarat av att pedagogiskt förklara för Försvarsdepartementet hur militär verksamhet fungerar och varför.

Det enda som fungerar på Gotland är KVALIFICERAT MODERNT luftvärn och kvalificerade militära förband. Förslagsvis lastbilar med Rb-15 mot sjömål, som kustartilleriet hade en gång i tiden. Och arméförband på plats som faktiskt kan både tanka, köra och skjuta med stridsvagnarna OMEDELBART. För om en Iskander kunde slå ut 28 georgiska stridsvagnar 2008, så betvivlar jag inte att en Iskander kan slå ut 14 stycken stridsvagn 122 i ett förråd på Gotland idag.

Dessutom så har hemvärnsmän idag inte vapnen skjutklara hemma, utan dessa är försedda med lås, som måste öppnas upp av ansvarigt befäl. Detta på grund av diverse missbruk historiskt sett av hemvärnsmän på fyllan och annat smått och gott. Gissa själv om det går fort att mobilisera då?

Det som INTE finns på Gotland idag, kommer inte heller dit imorgon, om krisen kommer NU.

Nu har försvarsberedningen fått förlängd tidsfrist för att leverera sin omvärldsbild till den 15:e maj. Jag är tyvärr så cynisk, så jag vill påstå att den kommer att vara oförändrad och att man hoppas på att Ukrainakrisen kommer att bli om inte bortglömd, så åtminstone förringad. ÖB verkar också stå fast vid Försvarsbeslut 2009, även om den i sig har visat vara en katastrof för riktig svensk militär förmåga.

Vår beredskap är god, frågan är bara för vad? Ett anfall från San Marino?

Tillsammans är vi svaga.

Det har än en gång bevisats att tillsammans är vi svaga. Sverige solidaritetsdeklaration hänvisar till medlemskap i EU och PfP/NATO medlemskap och dessutom med långtbortistandoktrinen att vi har varit lojala medlemmar i det internationella samfundet. Och att vi ställer upp för andra och räknar med att andra ställer upp för oss.

Så, vad har det givit oss? Bättre säkerhet? Knappast.

Många EU-länder drar ner på sina försvarsmakter av finansiella skäl för att få mer pengar till bland annat vård, skola och omsorg. Så även vi i Sverige, trots att svenska finanser enligt Alliansen inte har drabbats lika hårt som övriga Europa. Det är till och med så att vissa har kallat de svenska finanserna för Pippi Långstrumpeekonomi. Men nu ska vi inte överdriva. Svensk ekonomi drivs inte längre av ökade exportintäkter, utan av privatkonsumtionen, som tyvärr också till stor del är lånefinansierad. Så ökningen i svensk BNP är inte tack vare bättre svenskt företagande, utan svenskt shoppande.

Allt detta innebär att många EU-länder håller på med "försvarsreformer", vilket i praktiken innebär neddragningar på alla områden inom respektive försvarsmakt. Personal minskas, materielanskaffning minskas eller skrotas helt. Tyskland påstås ju ha en riktigt bra ekonomi. Varför vill de då dra ner? Precis som alla andra, så kostar annat och man har valt att prioritera bort särintresset försvar på grund av den eviga freden.

Allt detta har lett till att EU:s försvarsmakter tillsammans har blivit svaga i Europa. USA har skiftat sitt strategiska fokus mot Stilla Havet och kommer nog att fortsätta med det. Man har också krävt att européerna tar större ansvar för sitt eget försvar.

Lektionen från Ukraina är att trots att Ukraina deltog i princip i alla långtbortistanaktiviteter, så har det inte gett någon hjälp från vare sig USA eller NATO. Den investeringen lönade sig alltså inte för ukrainarna. Vad säger att det skulle löna sig för Sverige då? Precis ingenting. Men så länge som våra försvarspolitiker väljer att kalla försvaret för ett särintresse, så kommer man inte att ha en realistisk försvarspolitik heller.

Tillsammans med EU är vi svaga, eftersom vi har gjort samma neddragningar samtidigt i princip i alla EU-länder. Dessutom så har EU ingen egen kapacitet att genomföra operationer i praktiken, så då borde man inte heller använda EU som ett motiv för att minska satsningarna på försvaret.

Så då kvarstår frågan, kommer Sverige att få bilateralt skydd av USA om det värsta skulle hända? Knappast. Hoppet NATO har tydligt deklarerat att artikel 5 gäller bara NATO-medlemmar, så det gäller inte oss, trots alla NATO-certifieringar och annat som vi har.

Vad kvarstår för oss då? Gå med i NATO, för att formellt få tillgång till artikel 5 skyddet. Men även ett NATO-medlemskap skulle innebära ett ökat behov av egna förmågor. Wiseman skrev ett par bra inlägg om att höja trösklarna(Del 1 och del 2). Men frågan är om man inte måste höja ännu mer?

Vi kan konstatera att Putins Ryssland idag har en mycket högre kapacitet än den Sovjetiska kapaciteten var i slutet på 80-talet och i början av 90-talet. Den stora fördelen som Sovjetunionen hade var framförallt kvantitet av allt. Dvs. många fartyg, flygplan och fordon. Plus massor av soldater och dessutom hela Warszawapakten att tillgå. Förra året genomförde Ryssland en övning ENSAMT, som inbegrep bland annat cirka 160.000 man.  Det är den största övningen som genomförts sen andra världskriget. Det var antagligen också en förövning till den nuvarande invasionen av Ukraina, för att säkerställa att man kunde genomföra en komplex operation och hitta eventuella kvarvarande brister. Så vi kan gott anta att Ryssland hade redan planerat invasionen 2013 och väntade bara på rätt tillfälle.

En annan sak som har försvunnit från Rysslands väpnade styrkor är en hel del gammalt kommunistiskt doktrinärt bagage. Bland annat så har det andra Tjetjenienkriget förts så bra av ryssarna, att många andra länder använder rysk doktrin och taktik som modell för hur ett modern krig mot insurgenter ska föras. Alltså har ryssarna blivit så mycket bättre, att de skulle nog klara av att hantera krimtatarerna utan några större olägenheter. Speciellt om man har den ryskspråkiga majoritetens stöd.

Det tredje och allvarligaste är att idag har vi inom EU/NATO/USA inte lägre något tekniskt kvalitativt övertag gentemot ryska system. Tvärtom, så är vissa ryska system mycket bra och mycket farliga för oss. Ett av grunddoktrinerna som NATO har tagit fram är AIR-LAND battle. Problemet med den doktrinen är att den förutsätter luftöverlägsenhet över egna förband och även luftöverlägsenhet lokalt över motståndarens operationsområde. Moderna ryska luftvärnssystem omöjliggör detta med till exempel system som S-300/400 och Pantsir motverkar relativt effektivt förmågan att verka i luftrum där dessa luftvärnssystem kan verka. Sannolikt kan man eventuellt verka med B-2 och F-22 i viss omfattning. Men då dessa resurser är knappa, så är det inte så sannolikt att man väljer att använda sig av dylika resurser. B-2 startar från USA dessutom, så det är inte så svårt för ryssarna att räkna ut när de skulle kunna dyka upp vid intressanta målområden. Trots allt så är det långa anflygningstider. I princip kan vi nog säga att fjärde generationens flygplan och nuvarande attackhelikoptrar kan inte verka i luftrum där ryskt luftvärn kan verka.

Som jag ser det, så blir det i praktiken omöjligt att göra något åt en militär rysk invasion av Ukraina. Tyvärr är möjligheten att verka mot en invasion av de baltiska staterna lika små.

Tillsammans i vår obeslutsamhet och oförmåga är vi svaga inom EU.

Frågan vi borde ställa oss är helt enkelt, finns det ETT enda riksdagsparti som har en vettig och realistisk försvarspolitik? Eller vi skulle kanske döpa om dem till riskdagspartier?!

What is the most proper course of action in Ukraine?

So, the Russian Duma (parliament) has authorized Putin to start a war in Ukraine.

It seems to be a fait accompli in all senses. So what can we do? My short answer is that in military terms, nothing.

Does it make us helpless in regard to Russia? No, but there is always a centre of gravity to exploit. In military terms, there is no way to contest Russian military might in Ukraine. So what can we exploit?

I have a proposal.

First, we can all agree to that both Putin and many members of the Russian Duma has other financial assets than their official salaries. Putin is believed to be one of the richest persons on the planet.

So, now to my proposal.

List Putin, his ministers and Duma members.

EU and the US should freeze ALL theese individuals assets immediately. And publicly announce the assets to the Russian population. It would be interesting to see if the Russian politicians would acknowledge that it was indeed their own assets. If not, then the assets could be confiscated.

You see, it's always about the money. Would Putin be willing to risk his personal assets for Crimea?  I'm not too conviced that he would. Also, it would put Putin in a very awkward position.

But as always, the EU and US politicians lack this kind of imagination, and probably they also lack the cojones to directly target Putin and his henchmen.

Solidaritet, på svenska.

I praktiken har Ryssland erövrat Krimhalvön idag. Ukraina valde att inte konfrontera rysk militär makt med våld, vilket sannolikt var klokt. På så sätt har man möjliggjort diplomatiska lösningar på problemet. Men frågan kvarstår, vad händer om vi får ett antal ryssar i Baltikum som kräver att få återansluta sig till moder Ryssland?

Jag tycker att vi kan se en trend i den svenska mediebevakningen och även hos de svenska politikerna. Det är den mer eller mindre totala tystnaden. På UD:s hemsida är nyheten fortfarande att Carl Bildt har skänkt ett Spotifykonto till japans utrikesminister.

Så frågan är då, vad är regeringens politik rörande Ukraina? Var är vår solidaritet med det ukrainska folket? Svaret är nog att det inte finns en politik, eller rättare sagt, politiken går ut på att undvika att konfrontera verkligheten och framförallt att inte reta upp Putin med anhang.

Så, kan vi betrakta Ukraina som det slutgiltiga lackmustestet för svensk solidaritetsförklaring. Egentligen inte, eftersom Ukraina inte tillhör EU. Men det är en riktigt trist indikator för våra baltiska grannar.

Supervalåret 2014 bevisar än en gång att svensk utrikespolitik saknar moralisk ryggrad när det räknas.

Nya Moderaterna, solidaritet, när det passar oss....