tisdag 24 november 2015

Hur blir man kulturjournalist?

Jag ska ge svaret snart.

Ingen kan ju ha missat att vi har fått en ny flyktingpolitik av den sittande regeringen. Av någon outgrundlig anledning så är den i många punkter väldigt lik ett oberörbart partis politik. Ni får gissa vilket parti.

Bloggrannen Cornucopia belyser ypperligt hur begränsningarna inte bygger på vare sig rasism eller andra idealiserade föreställningar, utan faktiskt på reella fakta.

Men sen kommer vi till kategorin människor som INTE förstår sig på vare sig fakta eller siffror. Nämligen kulturjournalister som tror att världen är en idealiserad plats där man kan skapa sig ett bättre vänsterparadis än Nordkorea. Petter Larsson på Aftonbladet är en sådan kulturjournalist. Helt barockt påstår han att SD har tagit storslam. Och så vill han rulla tillbaks Alliansens skattelättnader bland annat. Så att undersköterskan, som fick 1.000kr mer i plånboken av Alliansen ska då bli av med den. 12.000kr per år. Är antagligen ganska mycket pengar för en undersköterska.

Självklart går Petter hårt åt allt och alla och tycker att NU ska man ta i med tvångsmedel. Beslagta folks sommarstugor, höja skatterna rejält osv. För Petter tror sig veta att det som vi beslagtar och får in i höjda skatter kommer tusenfalt åter.

EKONOMEN Tino Sanandaji visar mycket tydligt på att det INTE blir en vinstaffär. Det innebär att det som staten beslagtar i Petters drömvärld kommer aldrig åter, utan konsumeras.

Petter anklagar antagligen invandraren Sanandaji för att vara rasist, eftersom han är kurd och antagligen ogillar både turkar och araber. Så då tar vi då någon som Petter MÅSTE lita på, nämligen landsorganisationen LO. LO har varit ganska tydliga med att sedan millennieskiftet så har 160.000 industrijobb försvunnit från Sverige. De jobben kommer antagligen aldrig tillbaks till landet. Och med regeringens inställning till både RUT och ROT, så lär aldrig nya subventionerade tjänstearbeten att skapas. För det är ju bara "fina" industrijobb som skapar "riktig" arbetarklass.

Så hur blir man kulturjournalist då?

Först, skaffa dig en politisk ideologi som inte går att realisera i en globaliserad värld. Här kan du välja mellan kommunismen (V), socialismen (vänster-SAP), miljöfascismen (MP) eller för den delen den intersektionella feministiska religionen (F!). Om du vill vara radikal i dessa kretsar, så ska du vara liberal (L+C).

För det andra, strunta i saker som fakta, speciellt det här med matematik är svårt. Min dotter har också svårt ibland för plus och minus. Precis som Cornucopia skrev, strunta i igentäppta avlopp och att pengarna tar faktiskt slut i en kommun, när de är spenderade. Strunta också i Sveriges Kommuner och Landsting, som visar att svinnet är lågt när det gäller kommunens skattepengar. Ungefär 97% går till vård, skola, omsorg, infrastruktur och annat som behövs. Alltså finns det inga lador ens.

För det tredje, acceptera aldrig sakargument från din motståndare. Det är bara kapitalistisk, patriarkal, egoistisk propaganda, som dina politiska motståndare sprider som lögner till folket.

Men om du inte orkar med allt det ovanstående och fortfarande vill bli kulturjournalist, vad gör du då? Enkelt, du kan ha en genetisk predisposition till yrket, med ett IQ under 80. Eller ett IQ kring 100 och läst lite postmodernistiskt nys, eftersom du inte orkar med vetenskapliga studier på högskole- eller universitetsnivå.

Petter, om du hade varit intellektuellt hederlig eller kapabel, så hade du bytt rubrik på din artikel;

"Realpolitiken tar storslam."

Eller om du är religiös, så hade alternativet varit;

"Välkommen till verklighetens folk."

1 kommentar:

  1. Ett litet tillägg kan vara att det kanske inte hade blivit nödvändigt med tillfälliga uppehållstillstånd om man hade tagit tag i frågan tidigare, och behandlat den som en viktig politisk utmaning istället för en vattendelare mellan gott och ont. TUT är åtminstone jag tveksam till om de kan föra något gott med sig.

    Vill man sedan vara lite näsvis kan man ju också påpeka att (mp) i regeringen inte direkt fungerar som en garant för de där fina industrijobben. Eller svenskodlat. Eller att lampan tänds när man trycker på knappen.

    SvaraRadera